Igår stoppade brittiska Standard Life uttagen från sin tremiljarderpunds fastighetsfond under minst en månad, efter att uttagen stigit kraftigt efter Brexit-omröstningen. Detta är det första större brittiska offret för de finansmarknadssvängningar vi sett efter Brexit-omröstningen.
Detta känns som ett eko från sommaren 2007, då Bear Stearns stoppade uttagen från två bolånerelaterade fonder. Det är också första gången sedan finanskrisen 2008 som Standard Life tvingas stoppa uttag ur denna fond.
Den aktuella fonden äger en blandning av "förstklassiga" kommersiella fastigheter såsom kontor, köpcentrum och lagerlokaler.
Förra veckan skrev Standard Life ner värdet på de underliggande fastigheterna med fem procent, vilket säkert bidragit till uttagsanstormningen mot fonden.
En sådan här fastighetsfond kan i goda tider handlas som vilken likvid tillgång som helst, men de underliggande tillgångarna är mycket illikvida - det tar lång tid att sälja fastigheter. Om alltför många vill ta ut sina pengar måste man stoppa uttagen och då blir fonden lika illikvid som de underliggande fastigheterna.
En lärdom är att en till synes likvid investering snabbt kan bli illikvid om de underliggande tillgångarna är illikvida. Det finns i Sverige flera liknande fastighetsfonder, som investerar i hyresfastigheter eller kommersiella fastigheter. Vid en kris i Sverige skulle de snabbt bli illikvida.
En annan lärdom är att om du ska panika, så se till att panika först. De som tog ut sina pengar ur fastighetsfonden den första veckan efter Brexit-omröstningen drog en vinstlott, medan övriga investerare i fonden blir sittande med Svarte Petter.
En tredje lärdom är att som vanligt att relativt hög avkastning betyder relativt högre risk. De senaste åren har brittiska investerare i sin jakt på avkastning lockats till fastighetsfonder, som kanske inte gav en med historiska mått god avkastning, men ändå bättre än många av de alternativa investeringarna idag ger.
Fastighetsbolag behåller förresten sin likviditet bättre, då man istället för att köpa fondandelar köper bolagets aktier via börsen och därför också lätt kan sälja dem. Även om aktiens värde gått ner kan man ändå begränsa sin förlust, till skillnad mot en fastighetsfond där man som i fallet med Standard Lifes fond blir sittande i osäkerhet om när man kan få pengarna tillbaka och hur mycket man isåfall får tillbaks.
När Standard Lifes fastighetsfond åter öppnas för uttag vet ingen - de kommer att vid behov förlänga stängningsperioden med 28 dagar i taget.
Denna fondstängning kan förstås leda till "smittspridning" till andra fastighetsfonder och till fastighetsmarknaden i stort. Standard Lifes fastighetsfond kommer förstås att behöva sälja av fastigheter också, vilket påverkar priserna nedåt. Det talas redan om att det ser ut att bli en upprepning av 2007, innan den brittiska fastighetsmarknaden den gången kollapsade.
Till slut kan vi gissa att det också säkerligen finns många andra delar av finansbranschen där man lånat in på kort tid och lånat ut på lång tid, såsom fastighetsfonder där inlåningen kan tas ut när som helst, men "utlåningen" var i långsiktiga investeringar (fastigheter). Det funkar oftast, men med fel upplägg kan det slå katastrofalt fel. Hur många felaktiga upplägg finns det i denna tid av ultralåga räntor, som uppmuntrar till felinvesteringar?
Uppdatering: Idag har även brittiska Aviva stoppat uttag i en fastighetsfond på 1,8 miljarder pund. Andra fastighetsfonder säger att de inte kommer att inte stoppa uttag, väljer att inte kommentera, eller säger att de är "välpositionerade" vad gäller likviditet och innehav. Vi får se hur länge det varar.
Uppdatering 2: Här går det undan! En tredje brittisk fastighetsfond har stoppat utbetalningarna idag, nämligen en som tillhör M&G Investments och har 4,4 miljarder pund i sig. M&G:s fond är Storbritanniens största fastighetsfond. Tre av de sex största fastighetsfonderna har nu stängt uttag.
Visar inlägg med etikett likviditet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett likviditet. Visa alla inlägg
2016-07-05
2015-12-22
Vad sjutton händer med STIBOR?
Nånting absurt hände med STIBOR1 idag - enveckas STIBOR kraschade från -0,47 till -1,79 procent! Se på följande diagram över STIBOR på olika löptider. (Jag har tagit med även december förra året, där ingenting liknande syns som det som hände idag - det är alltså ingen vanlig årstidseffekt.)
Vi zoomar in på december 2015 för att tydligare se vad som hände.
Även enmånads STIBOR har sjunkit markant de senaste dagarna (till skillnad mot längre löptider), om än inte lika abrupt som enveckas. Att enveckas STIBOR ligger så kraftigt negativt betyder alltså att bankerna (eller vissa banker) vill betala för att bli av med likviditet till årsskiftet. På följande bild ser ni vilka banker som vill betala vad för att bli av med likviditet. (Klicka på bilden för att förstora.)
Det är framförallt Handelsbanken som vill bli av med likviditet - de betalar motsvarande en årsränta på hela 5,05 procent för det (det blir förstås bara ungefär 1/52 av det på en vecka). Men även Swedbank har uppenbarligen överlikviditet de vill bli av med inför årsskiftet, då de betalar 2,00 procent.
Jag gissar att denna underliga situation kommer att räta ut sig efter årsskiftet, men jag undrar lite varför detta händer. Jag har dock inte tid att rota vidare i det och har inte kunskaper nog att direkt säga något klokt om det. Det är dock uppenbart att tillståndet i det svenska finanssystemet inte är särskilt normalt och det beror troligen på det rekordlåga ränteläget. Om det är farligt eller inte? Vet inte, men sådana här extrema händelser inger knappast förtroende.
1. För den som inte vet vad STIBOR är så finns en förklaring hos Riksbanken.
Vi zoomar in på december 2015 för att tydligare se vad som hände.
Även enmånads STIBOR har sjunkit markant de senaste dagarna (till skillnad mot längre löptider), om än inte lika abrupt som enveckas. Att enveckas STIBOR ligger så kraftigt negativt betyder alltså att bankerna (eller vissa banker) vill betala för att bli av med likviditet till årsskiftet. På följande bild ser ni vilka banker som vill betala vad för att bli av med likviditet. (Klicka på bilden för att förstora.)
Det är framförallt Handelsbanken som vill bli av med likviditet - de betalar motsvarande en årsränta på hela 5,05 procent för det (det blir förstås bara ungefär 1/52 av det på en vecka). Men även Swedbank har uppenbarligen överlikviditet de vill bli av med inför årsskiftet, då de betalar 2,00 procent.
Jag gissar att denna underliga situation kommer att räta ut sig efter årsskiftet, men jag undrar lite varför detta händer. Jag har dock inte tid att rota vidare i det och har inte kunskaper nog att direkt säga något klokt om det. Det är dock uppenbart att tillståndet i det svenska finanssystemet inte är särskilt normalt och det beror troligen på det rekordlåga ränteläget. Om det är farligt eller inte? Vet inte, men sådana här extrema händelser inger knappast förtroende.
1. För den som inte vet vad STIBOR är så finns en förklaring hos Riksbanken.
"Stockholm Interbank Offered Rate är en referensränta som visar ett genomsnitt av de räntesatser som ett antal banker - Stiborbanker - verksamma på den svenska penningmarknaden är villiga att låna ut till varandra på utan säkerhet under olika löptider."
Labels:
absurt,
banker,
likviditet,
negativ ränta,
ränta,
stibor
2015-03-19
Grekland ska räddas för n:te gången, men först lite spänning
Jaha, så var det dags igen för Grekland att stå och blicka ned vid stupet - för vilken gång i ordningen vet jag inte längre. Någon form av räddning kommer det säkerligen att bli även denna gång. Det känns knappast sannolikt att man skulle släppa Grekland till vargarna ännu. EU:s stats- och regeringschefer har toppmöte under torsdagen och fredagen och det sätts säkert press på premiärminister Tsipras att godta vissa eftergifter mot att grekiska staten räddas. Det förs säkert inofficiella förhandlingar.
Ett akut problem just nu är förstås de grekiska bankernas likviditet. ECB beviljade just 400 miljoner euro extra i nödlikviditet för bankerna, men igår flödade 300 miljoner euro ut ur de grekiska bankerna, så den extra nödlikviditeten räcker med denna utflödestakt bara till drygt ett dygn extra. Men enligt andra källor så har de grekiska bankerna ändå kvar 3 miljarder euro i nödlikviditet, vilket skulle motsvara tio bankdagar eller två veckor med nuvarande utflödestakt. Lite andrum alltså.
Men för grekiska staten är det likviditetskris. Nyligen plundrade man pensionsfonder (fast kallar det för att de lånar ut till staten) och nu plundrar man enligt uppgift på liknande sätt vatten- och elföretag.
Som sagt tror jag alltså att Grekland kommer att räddas även denna gång, men att vi först ska få se lite spel för gallerierna medan förhandlingarna pågår och båda parter funderar på hur de ska jämka ihop sina positioner utan att tappa ansiktet. ZeroHedge ropar som vanligt att vargen kommer, men det har de nu ropat så många gånger att de förlorat i trovärdighet. Grekland och dess banker kommer troligen att fungera ett tag till, men görs mot förmodan ingen överenskommelse under galgen så är det förstås slut på det smutsiga spelet, men den domedagen kan som vi sett skjutas upp bra länge.
Ett akut problem just nu är förstås de grekiska bankernas likviditet. ECB beviljade just 400 miljoner euro extra i nödlikviditet för bankerna, men igår flödade 300 miljoner euro ut ur de grekiska bankerna, så den extra nödlikviditeten räcker med denna utflödestakt bara till drygt ett dygn extra. Men enligt andra källor så har de grekiska bankerna ändå kvar 3 miljarder euro i nödlikviditet, vilket skulle motsvara tio bankdagar eller två veckor med nuvarande utflödestakt. Lite andrum alltså.
Men för grekiska staten är det likviditetskris. Nyligen plundrade man pensionsfonder (fast kallar det för att de lånar ut till staten) och nu plundrar man enligt uppgift på liknande sätt vatten- och elföretag.
Som sagt tror jag alltså att Grekland kommer att räddas även denna gång, men att vi först ska få se lite spel för gallerierna medan förhandlingarna pågår och båda parter funderar på hur de ska jämka ihop sina positioner utan att tappa ansiktet. ZeroHedge ropar som vanligt att vargen kommer, men det har de nu ropat så många gånger att de förlorat i trovärdighet. Grekland och dess banker kommer troligen att fungera ett tag till, men görs mot förmodan ingen överenskommelse under galgen så är det förstås slut på det smutsiga spelet, men den domedagen kan som vi sett skjutas upp bra länge.
Labels:
banker,
finanskris,
grekland,
likviditet,
statsfinanser,
uttagsanstormning
2013-01-07
En titt på börsen
Sedan mitten av november har världens högfrekvenshandelsplatser aktiebörser präglats av stigande kurser, som är en fortsättning av den någorlunda stigande trend som har rått sedan slutet av 2011, då Europeiska centralbankens (ECB) chef Mario Draghi bestämde sig för att sätta punkt för eurokrisen och bromsa det häftiga börsfallet i juli-augusti 2011 genom den extraordinära åtgärden att tillföra likviditet till finansmarknaderna genom LTRO och flera senare utspel. Upptrenden börjar dock bli lite gammal och vi närmar oss intressanta nivåer, nämligen den långa trendlinjen som förbinder topparna från mars 2000, juli 2007 och början av 2011. Denna trendlinje befinner sig just nu någonstans runt 1143 för Stockholmsbörsens OMXS30-index. (I fredags stängde OMXS30 på 1137.)
Förutom det rent TA-mässiga kan vi konstatera att de aktuella aktievärderingarna generellt sett inte ser ut att prisa in den lågkonjunktur som vi verkar vara på väg in i. Det känns därför inte orimligt att börsen skulle kunna vända ner till den nedre trendlinjen som förbinder bottnarna från 2002 och 2008, särskilt med tanke på att det senaste dryga årets uppgång mer sett ut som en bergochdalbana än en beslutsam uppgång. I slutet av 2011 lyckades ECB hejda börsernas nedgång omkring halvvägs ner till den nedre trendlinjen - frågan är om centralbankerna kan lyckas igen. En sådan nedgång går förstås inte på särskilt kort tid, utan man kan jämföra med nedgången 2007-2008, som tog halvtannat år att spela ut.
För mer detaljerad daglig teknisk analys av börserna rekommenderar jag bloggrannen Winning Trading, som i morse bland annat skrev:
Den senaste tiden har volatiliteten inom dagen varit väldigt låg - misstänkt låg. Inga marknadsaktörer verkar se några framtida problem, eller? Centralbankerna i EU, USA och Japan kommer väl att pumpa in "pengar" (egentligen krediter) i finansmarknaderna in absurdum och med alltmer drastiska åtgärder, eller? Så vi kan bortse från att den reala ekonomin inte känns särskilt sprudlande, eller?
ZeroHedge påpekade nyligen att aktieterminshandlarna i USA överväger mer åt att börserna ska fortsätta stiga än vad de gjort någon gång under de senaste sex åren. Dessutom är belåningen (margin debt) åter tillbaks på en nivå vi senast såg våren 2008. Spekulanterna satsar alltså "allt" på att börserna ska stiga, dessutom med belåning. När optimismen blir för stark ska man se upp.
En sak som tyder på problem är att Baselkommittén igår beslutade att skjuta på de hårdare likviditetskraven för bankerna. På kort sikt gynnar det banksektorns aktiekurser, men på längre sikt visar det att bankerna (troligen framförallt de europeiska) inte klarar av att hålla en rimlig likviditetsbuffert och därmed är farligt känsliga för störningar på de finansiella marknaderna. EU-kommissionen välkomnade dumdristigt nog Baselkommitténs beslut, men de borde tänka efter vad de egentligen önskar sig. Vill de ha stabila banker, eller banker som med jämna mellanrum måste "räddas"? Be careful what you wish for.
Förutom det rent TA-mässiga kan vi konstatera att de aktuella aktievärderingarna generellt sett inte ser ut att prisa in den lågkonjunktur som vi verkar vara på väg in i. Det känns därför inte orimligt att börsen skulle kunna vända ner till den nedre trendlinjen som förbinder bottnarna från 2002 och 2008, särskilt med tanke på att det senaste dryga årets uppgång mer sett ut som en bergochdalbana än en beslutsam uppgång. I slutet av 2011 lyckades ECB hejda börsernas nedgång omkring halvvägs ner till den nedre trendlinjen - frågan är om centralbankerna kan lyckas igen. En sådan nedgång går förstås inte på särskilt kort tid, utan man kan jämföra med nedgången 2007-2008, som tog halvtannat år att spela ut.
För mer detaljerad daglig teknisk analys av börserna rekommenderar jag bloggrannen Winning Trading, som i morse bland annat skrev:
Nu blir det spännande att se om köparna har har det självförtroende som krävs för att utmana toppen från juli 2011 vid 1142. Kursen är på kort sikt överköpt och ni som följt mig ett tag vet att jag inte ”tror på nyheter” som anledningar till hållbara uppgångar, snarare tvärtom.En intressant sak att titta på vad gäller börsen är volatiliten inom dagen. Nedan ser ni den i ett diagram sedan april 2000, beräknad som (dagshögsta - dagslägsta) / öppningskurs.
[...]
Vi ska fortsätta att befinna oss bland köparna men för tillfället är tajmingen för entré den sämsta tänkbara. I samband med den stundande rekylen ska vi bevaka händelseförloppet kring utbrottsnivån 1119 eller den senaste bottnen vid 1099. Även om ”lösningen” för det amerikanska budgetstupet tolkas positivt av många har jag tidigare skrivit att det är stor risk för en tydlig topp strax efter beskedet och den ståndpunkten har jag fortfarande. Det blir intrssant att se om vi får en ny botten mellan den 10 och den 18 och i så fall vilken nivå den hamnar på då det ger oss en viktig pusselbit för den fortsatta navigeringen.
Den senaste tiden har volatiliteten inom dagen varit väldigt låg - misstänkt låg. Inga marknadsaktörer verkar se några framtida problem, eller? Centralbankerna i EU, USA och Japan kommer väl att pumpa in "pengar" (egentligen krediter) i finansmarknaderna in absurdum och med alltmer drastiska åtgärder, eller? Så vi kan bortse från att den reala ekonomin inte känns särskilt sprudlande, eller?
ZeroHedge påpekade nyligen att aktieterminshandlarna i USA överväger mer åt att börserna ska fortsätta stiga än vad de gjort någon gång under de senaste sex åren. Dessutom är belåningen (margin debt) åter tillbaks på en nivå vi senast såg våren 2008. Spekulanterna satsar alltså "allt" på att börserna ska stiga, dessutom med belåning. När optimismen blir för stark ska man se upp.
En sak som tyder på problem är att Baselkommittén igår beslutade att skjuta på de hårdare likviditetskraven för bankerna. På kort sikt gynnar det banksektorns aktiekurser, men på längre sikt visar det att bankerna (troligen framförallt de europeiska) inte klarar av att hålla en rimlig likviditetsbuffert och därmed är farligt känsliga för störningar på de finansiella marknaderna. EU-kommissionen välkomnade dumdristigt nog Baselkommitténs beslut, men de borde tänka efter vad de egentligen önskar sig. Vill de ha stabila banker, eller banker som med jämna mellanrum måste "räddas"? Be careful what you wish for.
Labels:
aktier,
banker,
börsen,
centralbanker,
likviditet,
teknisk analys
2010-04-22
Godnatt SAS
Allas vårt statliga flygbolag SAS kom med sin kvartalsrapport idag på morgonen. Det enda positiva man kan säga är att det åtminstone inte är mycket värre än förra året, utan på ungefär samma katastrofala nivå. Nästan en miljard kronor i förlust gjorde SAS första kvartalet 2010, vilket skulle betyda nästan fyra miljarder på helåret, alltså nästan lika mycket som hela den planerade nyemissionen på fem miljarder. Dessa jätteförluster görs också trots att SAS genomfört ett besparingsprogram på flera miljarder. Omsättningen var också betydligt lägre första kvartalet i år (9,5 miljarder) än motsvarande kvartal förra året (11,3 miljarder), så en lika stor förlust i kronor är mycket större procentuellt sett.
Detta katastrofalt dåliga resultat var innan effekterna av vulkanutbrottet nu i april. Till och med igår räknar SAS med att vulkanaskan försämrat andra kvartalets resultat med 460 miljoner kronor. Då är troligen inte allt över, eftersom det ser ut att fortsätta vara stängda flygplatser av och till ett tag till.
Vulkanutbrottet kom extra olägligt för SAS, då de just håller på med slutspurten i sin nyemission på 5 miljarder kronor. Bolagets ledning höll på att resa runt i Europa för att övertyga investerare, men blev avbrutna av flygstoppet. Många redan värvade investerare kanske också tänker till lite extra nu. Visserligen har man sex stora investmentbanker som garanter för nyemissionen upp till 2,1 miljarder, men nu visar det sig att det finns en klausul i avtalet som säger att de kan dra sig ur om det inträffar "väsenligt negativa händelser", vilket vulkanutbrottet garanterat kvalificerar som. Om en av bankerna skulle hoppa av gör troligen de andra det också, men å andra sidan sägs det att "i stort sett alla bankerna som är med och garanterar emissionen är stora långivare till SAS och att de därför har ett egenintresse av SAS ska klara sig". Fast frågan är hur långt intresset sträcker sig om de anser att bolaget är räddningslöst förlorat i alla fall. Och faller nyemissionen så faller nog SAS.
Det är inte bara SAS som går dåligt, utan även konkurrenten lågprisbolaget Norwegian kom med kvartalsrapport i morse och gjorde en förlust på 199 miljoner norska kronor jämfört med en förlust på 110 miljoner samma period förra året. Detta trots att antalet passagerare ökade med 28% och omsättningen steg från 1 387 miljoner norska kronor till 1 592 miljoner.
Vulkanutbrottet har ju försatt ytterligare flygbolag på pottkanten. Redan nästa vecka blir likviditetskrisen akut för flera av de svenska bolagen. Vi lär nog få se ett efterspel de närmaste månaderna av konkurser inom flygbranschen i hela Europa. Låt oss bara hoppas att inte flygbranschens lobbygrupper är tillräckligt starka för att mjölka ut en massa statsstöd.
Som bloggaren Svensson påpekar är en omställning av Europas transportsystem nödvändig. Även om jag inte håller med om alla hans förslag så är grundprincipen riktig. Det finns som han påpekar idag ofta inga vettiga alternativ till flyget. Vi skulle med bättre tåg- och båttrafik få ett mer störningsokänsligt transportsystem. Visserligen inte lika snabbt som idag, men betydligt mindre energislösande och betydligt mer robust.
[Andra bloggar om transporter, flyg, flygtrafik, nyemission, likviditet, sas]
Detta katastrofalt dåliga resultat var innan effekterna av vulkanutbrottet nu i april. Till och med igår räknar SAS med att vulkanaskan försämrat andra kvartalets resultat med 460 miljoner kronor. Då är troligen inte allt över, eftersom det ser ut att fortsätta vara stängda flygplatser av och till ett tag till.
Vulkanutbrottet kom extra olägligt för SAS, då de just håller på med slutspurten i sin nyemission på 5 miljarder kronor. Bolagets ledning höll på att resa runt i Europa för att övertyga investerare, men blev avbrutna av flygstoppet. Många redan värvade investerare kanske också tänker till lite extra nu. Visserligen har man sex stora investmentbanker som garanter för nyemissionen upp till 2,1 miljarder, men nu visar det sig att det finns en klausul i avtalet som säger att de kan dra sig ur om det inträffar "väsenligt negativa händelser", vilket vulkanutbrottet garanterat kvalificerar som. Om en av bankerna skulle hoppa av gör troligen de andra det också, men å andra sidan sägs det att "i stort sett alla bankerna som är med och garanterar emissionen är stora långivare till SAS och att de därför har ett egenintresse av SAS ska klara sig". Fast frågan är hur långt intresset sträcker sig om de anser att bolaget är räddningslöst förlorat i alla fall. Och faller nyemissionen så faller nog SAS.
Det är inte bara SAS som går dåligt, utan även konkurrenten lågprisbolaget Norwegian kom med kvartalsrapport i morse och gjorde en förlust på 199 miljoner norska kronor jämfört med en förlust på 110 miljoner samma period förra året. Detta trots att antalet passagerare ökade med 28% och omsättningen steg från 1 387 miljoner norska kronor till 1 592 miljoner.
Vulkanutbrottet har ju försatt ytterligare flygbolag på pottkanten. Redan nästa vecka blir likviditetskrisen akut för flera av de svenska bolagen. Vi lär nog få se ett efterspel de närmaste månaderna av konkurser inom flygbranschen i hela Europa. Låt oss bara hoppas att inte flygbranschens lobbygrupper är tillräckligt starka för att mjölka ut en massa statsstöd.
Som bloggaren Svensson påpekar är en omställning av Europas transportsystem nödvändig. Även om jag inte håller med om alla hans förslag så är grundprincipen riktig. Det finns som han påpekar idag ofta inga vettiga alternativ till flyget. Vi skulle med bättre tåg- och båttrafik få ett mer störningsokänsligt transportsystem. Visserligen inte lika snabbt som idag, men betydligt mindre energislösande och betydligt mer robust.
[Andra bloggar om transporter, flyg, flygtrafik, nyemission, likviditet, sas]
Labels:
flygbolag,
flygplatser,
likviditet,
nyemission,
transporter
2009-07-20
Kalifornien betalar med skuldsedlar
Den 1 juli förklarade Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger att det råder ekonomiskt nödläge eftersom han inte lyckas komma överens med den demokratiskt styrda delstatssenaten om budgetnedskärningar. Man förväntar sig ett budgetunderskott på över 24 miljarder dollar och för att hantera det krävs stora nedskärningar i hela samhällsapparaten, från utbildning till sociala program. Skattehöjningar skulle kunna tyckas vara en lösning, men Kalifornien är redan en av de delstater i USA som har högst skatter.
Redan 10 juni varnade delstatens ekonomichef John Chiang för att inkomsterna i maj låg drygt 800 miljoner dollar under den senaste budgetrevisionen och att utan omedelbara åtgärder från guvernören och delstatssenaten var Kalifornien mindre än 50 dagar från ett totalt sammanbrott för delstatens ekonomi. Sedan dess har inte mycket positivt hänt, utan oenigheten kring de nödvändiga budgetjusteringarna har bara fortsatt.
I väntan på en lösning av budgettvisten har Schwarzenegger beordrat flera delstatsmyndigheter att hålla stängt tre fredagar i månaden i ett år framöver med motsvarande indragen lön för de anställda. Men det mest sensationella är att p.g.a. Kaliforniens akuta likviditetskris har delstaten nu gått över till att göra utbetalningar av skatteåterbäring inte i reda pengar utan i s.k. IOUs, alltså skuldsedlar. Denna utveckling tycks svenska media ha missat helt, så jag får väl berätta lite om den här. Dessa skuldsedlar ställer till problem för företagen som får betalt på detta sätt, eftersom flera banker nu vägrar ta emot dessa skuldsedlar för att växla in dem mot pengar. Till saken hör att delstaten har lovat att betala tillbaks skuldsedlarna först i oktober, dock med ränta. Frågan är för det första om Kalifornien klarar av att hålla detta löfte, och för det andra hur länge företag och privatpersoner kan vänta på sina pengar. I onsdags hade delstatens "finansdepartement" gett ut skuldsedlar för sammanlagt 640 miljoner dollar.
Det har redan dykt upp en andrahandsmarknad för Kaliforniens IOUs på Craigslist (USAs motsvarighet till Blocket) där de presumtiva köparna erbjuder sig att betala mellan 60 och 95 procent av skuldsedlarnas värde. De hoppas såklart att det ska bli en bra affär att köpa skuldsedlar av privatpersoner och företag i behov av kontanter och sedan få tillbaks det fulla värdet plus ränta i oktober. Många företag säger att visst behöver de kontanter, men samtidigt har de inte råd med den förlust det skulle innebära att sälja av skuldsedlarna nu till rabatterat pris. Delstatens likviditetskris blir alltså även en likviditetskris för många företag. Därmed är det fortfarande alldeles för tidigt att blåsa "faran över" för konjunkturen i Kalifornien. Snarare finns risken att krisen rent allmänt förvärras där.
För att göra läget ännu mer kaotiskt beslutade USAs finansinspektion SEC häromveckan att Kaliforniens skuldsedlar är att betrakta som värdepapper och därmed får endast registrerade mäklare förmedla handel i dem. Men mäklarfirman SecondMarket har börjat mäkla dessa skuldsedlar, så därmed borde det problemet vara undanröjt. Det finns tydligen alltid någon som är beredd att tjäna pengar på andras transaktioner...
Delstaten Kaliforniens kris beror förstås på att man under de goda åren har utvidgat sin kostym och tagit på sig allehanda utgifter av olika slag. När sedan krisen har slagit till har de vikande skatteinkomsterna vält hela budgeten över ända. Alla skatteintäkterna faller. Intäkterna från inkomstskatten faller eftersom många blir arbetslösa - den officiella arbetslöshetssiffran för Kalifornien är 11,5%, men den verkliga arbetslösheten är betydligt högre. Intäkterna från fastighetsskatten faller eftersom bostadspriserna har fallit så kraftigt. Intäkterna från moms faller eftersom folk handlar mindre.
Redan 10 juni varnade delstatens ekonomichef John Chiang för att inkomsterna i maj låg drygt 800 miljoner dollar under den senaste budgetrevisionen och att utan omedelbara åtgärder från guvernören och delstatssenaten var Kalifornien mindre än 50 dagar från ett totalt sammanbrott för delstatens ekonomi. Sedan dess har inte mycket positivt hänt, utan oenigheten kring de nödvändiga budgetjusteringarna har bara fortsatt.
I väntan på en lösning av budgettvisten har Schwarzenegger beordrat flera delstatsmyndigheter att hålla stängt tre fredagar i månaden i ett år framöver med motsvarande indragen lön för de anställda. Men det mest sensationella är att p.g.a. Kaliforniens akuta likviditetskris har delstaten nu gått över till att göra utbetalningar av skatteåterbäring inte i reda pengar utan i s.k. IOUs, alltså skuldsedlar. Denna utveckling tycks svenska media ha missat helt, så jag får väl berätta lite om den här. Dessa skuldsedlar ställer till problem för företagen som får betalt på detta sätt, eftersom flera banker nu vägrar ta emot dessa skuldsedlar för att växla in dem mot pengar. Till saken hör att delstaten har lovat att betala tillbaks skuldsedlarna först i oktober, dock med ränta. Frågan är för det första om Kalifornien klarar av att hålla detta löfte, och för det andra hur länge företag och privatpersoner kan vänta på sina pengar. I onsdags hade delstatens "finansdepartement" gett ut skuldsedlar för sammanlagt 640 miljoner dollar.
Det har redan dykt upp en andrahandsmarknad för Kaliforniens IOUs på Craigslist (USAs motsvarighet till Blocket) där de presumtiva köparna erbjuder sig att betala mellan 60 och 95 procent av skuldsedlarnas värde. De hoppas såklart att det ska bli en bra affär att köpa skuldsedlar av privatpersoner och företag i behov av kontanter och sedan få tillbaks det fulla värdet plus ränta i oktober. Många företag säger att visst behöver de kontanter, men samtidigt har de inte råd med den förlust det skulle innebära att sälja av skuldsedlarna nu till rabatterat pris. Delstatens likviditetskris blir alltså även en likviditetskris för många företag. Därmed är det fortfarande alldeles för tidigt att blåsa "faran över" för konjunkturen i Kalifornien. Snarare finns risken att krisen rent allmänt förvärras där.
För att göra läget ännu mer kaotiskt beslutade USAs finansinspektion SEC häromveckan att Kaliforniens skuldsedlar är att betrakta som värdepapper och därmed får endast registrerade mäklare förmedla handel i dem. Men mäklarfirman SecondMarket har börjat mäkla dessa skuldsedlar, så därmed borde det problemet vara undanröjt. Det finns tydligen alltid någon som är beredd att tjäna pengar på andras transaktioner...
Delstaten Kaliforniens kris beror förstås på att man under de goda åren har utvidgat sin kostym och tagit på sig allehanda utgifter av olika slag. När sedan krisen har slagit till har de vikande skatteinkomsterna vält hela budgeten över ända. Alla skatteintäkterna faller. Intäkterna från inkomstskatten faller eftersom många blir arbetslösa - den officiella arbetslöshetssiffran för Kalifornien är 11,5%, men den verkliga arbetslösheten är betydligt högre. Intäkterna från fastighetsskatten faller eftersom bostadspriserna har fallit så kraftigt. Intäkterna från moms faller eftersom folk handlar mindre.
2009-05-18
Likviditetskris för svenska företag
Idag läser jag att en akut likviditetskris hotar svenska företag. Det beror dels på försenade betalningar, dels på svårigheten att få lån. Utvecklingen är inte förvånande, med tanke på den kris vi går igenom.
Anmärkningsvärt är att även myndigheter är så dåliga på att betala i tid.
Sammantaget gör svårigheten att få lån och de försenade betalningarna att vi riskerar att se fler företag gå omkull framöver. Därmed finns risken att det blir en kedjereaktion där företag som får problem att betala räkningarna ger sämre likviditet för sina leverantörer.
Det är två faktorer som tillsammans gjort läget så allvarligt. Dels har det blivit svårare för företagen att få betalt i tid, dels har lånevillkoren stramats åt. Hela 84 procent av företagen i undersökningen känner av bankernas ovilja att ge krediter. Kombinationen av längre betalningstider och uteblivna lån gör att pengar saknas i kassan - även om affärerna går bra.Som jag har sagt förut är det i dagens läge inte bra att vara belånad. Företag utan lån och med pengar i kassan har i dagens läge betydligt bättre överlevnadschanser. Det är läge att inte bara kolla upp vilka företag man eventuellt vill satsa pengar i, utan även det företag man arbetar i samt dess kunder. Om du är anställd, ta en titt på balansräkningen för din arbetsgivare, för att få en känsla för risken för att du blir av med jobbet. Det kan vara värt den tid det tar. Cristoffer Stockman har skrivit om "Balansräkning för dummies" om du vill ha en snabb lektion i hur du ska läsa en balansräkning.
- Om man tidigare hade en osäker verksamhet fick man betala en högre ränta. Men idag är risken att man istället inte får låna över huvud taget. Det har blivit en kritisk konkurrensfördel att kunna leva på eget kassaflöde, säger Lars Wollung.
Anmärkningsvärt är att även myndigheter är så dåliga på att betala i tid.
Enbart svenska myndigheters förseningar kostar marknaden 4,8 miljarder kronor i likvida medel, enligt en ny undersökning.Här skulle staten kunna göra en enkel och billig insats för att förbättra villkoren för det svenska näringslivet i likviditetskrisens dagar.
Sammantaget gör svårigheten att få lån och de försenade betalningarna att vi riskerar att se fler företag gå omkull framöver. Därmed finns risken att det blir en kedjereaktion där företag som får problem att betala räkningarna ger sämre likviditet för sina leverantörer.
På UC, Upplysningscentralen, som hanterar betalningsanmärkningar har man märkt av samma tendenser. Dels har ansökningar om betalningsförelägganden ökat, vilket enligt Roland Sigbladh, marknadschef på UC är det första tecknet på konkurs, dels har prognosen för hur mycket konkurserna kommer öka i år skrivits upp från 25 till 40 procent.Det var ingen måttlig ökning! Men som jag sagt tidigare finns det en stor "backlogg" av företag som kommer att gå i konkurs i denna kris, eftersom det tidigare varit så lätt att driva företag på lånade pengar, men det nu blivit svårt att få lån. Därmed kommer ett stort antal långsiktigt osunda företag att rensas ut.
2009-05-12
Svenskt lantbruk under ekonomiskt hot
Förra veckan rapporterade SvD att lönsamheten i lantbruket försämrats drastiskt på kort tid. Det ser heller inte ut att bli bättre den närmaste tiden. Detta säger LRF Konsult i Lantbrukets lönsamhetsrapport. Bland annat mjölkbönderna får det svårt, då mjölkpriset sjunkit med 30%. Även nötköttsproducenter och många växtodlare får det svårt, men däremot ser det fortfarande ljust ut för slaktgris.
Situationen är allvarlig, då de flesta lantbruksföretag hotas av likviditetskris i år. Det är dock ännu inte lika illa som i Danmark, där enligt rapporten 10% av lantbrukarna hotas av konkurs.
Mat måste vi dock ha även i lågkonjunktur, men hur ska problemet med den dåliga lönsamheten för lantbrukarna lösas? Antingen måste priserna som lantbrukarna får betalt öka eller så kommer många lantbrukare att slås ut. Om de slås ut så minskar matproduktionen och då ökar priserna i alla fall. Det vore allvarligt ifall basnäringen nummer ett - matproduktionen i jordbruket - delvis slås ut. Sverige är i dagsläget i princip självförsörjande på livsmedel (förutsatt att vi lägger om våra matvanor något) och det vore inte bra om vi skulle sluta att vara det.
Situationen är allvarlig, då de flesta lantbruksföretag hotas av likviditetskris i år. Det är dock ännu inte lika illa som i Danmark, där enligt rapporten 10% av lantbrukarna hotas av konkurs.
- En del lantbrukare tvingas nu låna för att hålla i gång driften. Det går en kortare period, kanske ett år, men det håller ju inte på lång sikt, säger Lars-Göran Svensson, lantbruksansvarig vid LRF Konsult.Detta är farligt - idag är det som jag sagt förut inte ett bra läge att låna pengar. Låna ska man dessutom göra för investeringar, inte för att hålla igång den löpande verksamheten.
Sveriges skogsägare kommer att få se högre priser på sin råvara i takt med att konjunkturen förbättras och förhoppningsvis även ökad lönsamhet. Men det gäller att räkna in 2009 som ett mellanår och istället bygga för framtiden. Är företaget i likviditetsbrist hugg inte skog utan lös det med lån istället.Vadå "konjunkturen förbättras"? Det kommer att bli mycket sämre innan det blir bättre igen, så skogsägarna måste bereda sig på några tuffa år. Lån är som sagt ingen lösning. Många skogsägare som är belånade kommer att tvingas sälja de närmaste åren. Vi kommer alltså troligen p.g.a. lågkonjunkturen att få se sänkta priser på skogsmark.
Mat måste vi dock ha även i lågkonjunktur, men hur ska problemet med den dåliga lönsamheten för lantbrukarna lösas? Antingen måste priserna som lantbrukarna får betalt öka eller så kommer många lantbrukare att slås ut. Om de slås ut så minskar matproduktionen och då ökar priserna i alla fall. Det vore allvarligt ifall basnäringen nummer ett - matproduktionen i jordbruket - delvis slås ut. Sverige är i dagsläget i princip självförsörjande på livsmedel (förutsatt att vi lägger om våra matvanor något) och det vore inte bra om vi skulle sluta att vara det.
2008-10-28
Carnegie först ut
Investmentbanken Carnegie blev igår och idag först ut av svenska banker och finansbolag att på allvar drabbas av finanskrisen. Riksbanken gav dem igår en kredit på 1 miljard kronor, och idag utökades krediten till maximalt 5 miljarder. Det sägs att det är likviditetsproblem som har orsakat Carnegies plötsliga kreditbehov, men osäkerheten är stor om vad som egentligen håller på att hända. Tydligen har vissa av deras möjligheter att låna på den normala marknaden försvunnit. Riksbanken anser att Carnegie är solitt och det endast är en akut likviditetsbrist, men varför kan de då inte få lån på den vanliga marknaden?
Fler motsägelser finns i sammanhanget. Riksbanken säger att det är ett kortfristigt lån, men har samtidigt inte satt något datum för när pengarna ska betalas tillbaka. När Carnegie fått frågan om vad som hänt mellan måndagen och tisdagen som gör att de plötsligt behöver 5 miljarder istället för 1 miljard så svarar de att ingenting har hänt. "Den utökade krediten är en signal utåt till våra kreditgivare. Kreditramen på fem miljarder kronor ger oss en ytterligare flexibilitet och stabilitet". Jovisst, vi har hört liknande visor tidigare under året från krisdrabbade amerikanska banker. Men lite förklaring får vi i alla fall om vad som orsakat den akuta krisen: "Vi hade i fredags en aktör som ville bli mer restriktiv i sin utlåning till oss. Det var det som gjorde att vi vände oss till Riksbanken."
Som säkerhet för lånet har Riksbanken fått alla aktierna i Carnegies helägda dotterbolag - Carnegie Investment Bank och försäkringsmäklaren Max Matthiessen. Alltså hela deras "riktiga" verksamhet - eftersom moderbolaget bara är ett holdingbolag. Om Carnegie inte lyckas betala tillbaks sina lån blir alltså dotterbolagen statsägda.
Osäkerheten har såklart fått Carnegies aktiekurs att falla kraftigt - från runt 44 kronor i torsdags till 28 kronor igår och 12 kronor idag. Nyemission är därmed troligen uteslutet som långsiktig väg ut ur problemen.
Problemen späs såklart på av att Carnegies kunder blir oroliga och tar ut pengar. Tydligen har "ett antal hundra miljoner" tagits ut på senaste tiden. Dessutom vill uppenbarligen ingen handla med Carnegie idag, så där försvinner deras courtagevinster på mäkling också. Detta syns t.ex. på handeln på Stockholmsbörsen - av 44 364 849 omsatta aktier i Ericsson idag mäklades endast 280 av Carnegie. Tidigare har de varit en av de största mäklarna.
Till råga på allt så är Finansinspektionen kritisk mot Carnegies interna styrning och kontroll samt för deras kraftiga kreditexponering mot en enskild kund. Den 10 november ska de ta beslut om eventuella sanktioner.
Carnegie sätter tydligen sitt sista hopp till den stabilitetsplan som riksdagen ska klubba imorgon. Men det är nog ett fåfängt hopp. Hur de ska kunna överleva efter denna förtroendeknäck kan inte jag förstå. Utan förtroende är en bank död. Staten får överta det som blir kvar av Carnegie, men det lär nog säljas ganska snabbt till någon annan intressent, t.ex. någon av våra svenska storbanker.
Fler motsägelser finns i sammanhanget. Riksbanken säger att det är ett kortfristigt lån, men har samtidigt inte satt något datum för när pengarna ska betalas tillbaka. När Carnegie fått frågan om vad som hänt mellan måndagen och tisdagen som gör att de plötsligt behöver 5 miljarder istället för 1 miljard så svarar de att ingenting har hänt. "Den utökade krediten är en signal utåt till våra kreditgivare. Kreditramen på fem miljarder kronor ger oss en ytterligare flexibilitet och stabilitet". Jovisst, vi har hört liknande visor tidigare under året från krisdrabbade amerikanska banker. Men lite förklaring får vi i alla fall om vad som orsakat den akuta krisen: "Vi hade i fredags en aktör som ville bli mer restriktiv i sin utlåning till oss. Det var det som gjorde att vi vände oss till Riksbanken."
Som säkerhet för lånet har Riksbanken fått alla aktierna i Carnegies helägda dotterbolag - Carnegie Investment Bank och försäkringsmäklaren Max Matthiessen. Alltså hela deras "riktiga" verksamhet - eftersom moderbolaget bara är ett holdingbolag. Om Carnegie inte lyckas betala tillbaks sina lån blir alltså dotterbolagen statsägda.
Osäkerheten har såklart fått Carnegies aktiekurs att falla kraftigt - från runt 44 kronor i torsdags till 28 kronor igår och 12 kronor idag. Nyemission är därmed troligen uteslutet som långsiktig väg ut ur problemen.
Problemen späs såklart på av att Carnegies kunder blir oroliga och tar ut pengar. Tydligen har "ett antal hundra miljoner" tagits ut på senaste tiden. Dessutom vill uppenbarligen ingen handla med Carnegie idag, så där försvinner deras courtagevinster på mäkling också. Detta syns t.ex. på handeln på Stockholmsbörsen - av 44 364 849 omsatta aktier i Ericsson idag mäklades endast 280 av Carnegie. Tidigare har de varit en av de största mäklarna.
Till råga på allt så är Finansinspektionen kritisk mot Carnegies interna styrning och kontroll samt för deras kraftiga kreditexponering mot en enskild kund. Den 10 november ska de ta beslut om eventuella sanktioner.
Carnegie sätter tydligen sitt sista hopp till den stabilitetsplan som riksdagen ska klubba imorgon. Men det är nog ett fåfängt hopp. Hur de ska kunna överleva efter denna förtroendeknäck kan inte jag förstå. Utan förtroende är en bank död. Staten får överta det som blir kvar av Carnegie, men det lär nog säljas ganska snabbt till någon annan intressent, t.ex. någon av våra svenska storbanker.
Labels:
banker,
carnegie,
finansinspektionen,
likviditet,
riksbanken,
sverige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




