Visar inlägg med etikett island. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett island. Visa alla inlägg

2011-04-10

Hänt i veckan 3-9 april, del 2

Intressanta saker jag läst i veckan, men inte hunnit kommentera. Se även del 1 från i morse.

BIGPISS-länderna
  • Femte gången gillt för Irland:
    I stresstestet har man två olika scenarion; ett pessimistiskt och ett basscenario. I det pessimistiska scenariot så har man räknat med att Irland vänder till positiv BNP-tillväxt redan under nästa år. Man räknar även med att bostadspriserna stabiliserar sig under 2012. Det bygger dock på att världskonjunkturen vänder uppåt rejält och att Irland kan få fart på den viktiga exporten - en inte ovanlig förhoppning i skuldkrisens Europa.
  • F.d. försvarsministern Willie O'Dea säger att regeringens ministrar inte fick någon chans att diskutera den garanti för alla bankinsättningar och lån till bankerna som infördes 30 september 2008. Premiärministern Brian Cowen och finansministern Brian Lenihan ringde upp de andra ministrarna mitt i natten och presenterade ett förslag de inte fick säga nej till.
    The decision by Mr Cowen and Mr Lenihan to offer a blanket guarantee was yesterday described by former EU Parliament President Pat Cox as the "most reckless single decision in the history of the State whose legacy we will live with for a very long time".
    Inte heller skedde några överläggningar med andra EU-länder innan det fatala beslutet togs.
  • Transfer of Power Now Truly Complete
    To protect the European banks that recklessly lent to reckless Irish banks, a generation of Irish people -- who weren't even aware this was going on -- is to be sacrificed.
    [...]
    Last week, El-Erian told Bloomberg: "The only people doing their fair share right now -- in fact I would say they're doing more than their fair share -- are the taxpayers of Ireland who are having to go through a tremendous austerity, and the IMF and the EU that are putting in money. Most of the creditors so far have not gone through any burden sharing. It is remarkable. It is inadvisable. It is a political decision that has been taken. It surprises me. I do not think you can sustain that political decision."
    Muhamed El-Erian är VD för Pimco, världens största obligationsfond.
  • "Irlands centralbank ska inleda en stor granskning av ledande chefer bland landets banker för att se vilka som bär skuld till den ekonomiska krisen."
  • "EU-kommissionen har tagit emot en formell begäran om finansiellt stöd från Portugal, enligt EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.

    Enligt Rehn kan man förvänta sig att EU:s finansministermöte i Gödöllö kommer att ta fram ett mandat för EU-kommissionen, ECB och Internationella valutafonden (IMF) för att förhandla om ett stödprogram med portugiserna.

    Enligt Belgiens finansminister Didier Reynders väntas programmet bestå av lån på 80-85 miljarder euro."

Jemen

Libyen
  • "Minst 30 rebeller dödades på lördagen när regeringsstyrkor anföll Misrata på tre fronter, men ska rebellerna ha slagit tillbaka anfallet, enligt en rebelltalesman.

    Nato-styrkor förstörde 17 stridsvagnar som tillhörde den libyske ledaren Muammar Gaddafis styrkor i helgen när alliansen trappade upp operationerna i landet.
  • "Italien följer Frankrikes exempel och erkände under måndagen det nationella övergångsrådet i Benghazi som Libyens enda legitima företrädare.

    Samtidigt avfärdade Italien de fredstrevare som Khaddafiregimen gjort via Grekland.
    [...]
    Erkännandet skedde när Italiens utrikesminister Franco Frattini mötte den libyska oppositionens sändebud, Ali al-Essawi, på måndagseftermiddagen."
    Kappvändare! Glöm inte hur positivt Berlusconi uttalade sig om Gaddafi för några veckor sedan.
  • "En oljetanker avgick på torsdagen från staden Tobruk i östra Libyen som hålls av motståndare till Muammar Gaddafi. Lasten uppges vara den första som rebellsidan tagit fullt ansvar för.
    [...]
    Två oljefält som har ledningar till Tobruk besköts av Gaddafi-artilleri tisdag och onsdag. De har slutat pumpa olja, men skadornas omfattning är inte klarlagd."

Centralasien
  • "Kazakstans nyomvalde president Nursultan Nazarbajev svors in på sin post på fredagen, efter att ha fått 95,5 procent av rösterna i helgens av omvärlden ifrågasatta val. Han tackade väljarna och lovade att vara lojal mot sitt folk."

Kina

Nordkorea
  • Kim Jong-ils son Kim Jong-un har nu officiellt "befordrats" till nummer två i landet.
  • Nordkorea har en svår ekonomisk situation, vilket i längden kan fälla regimen.
    But under the Lee Myung-bak administration the North has received no aid from the South in the past three years, in contrast to 2.7 million tons of grains and 2.56 million tons of fertilizers a year under the previous administrations. The aid was worth $3.2 billion.

    Pyongyang used to earn some $300 million a year through trade with Seoul, mainly from fishery products and sand, but trade was stopped after the North sank the Navy corvette Cheonan in March last year. The only hard currency the North earns now from the South is $50 million a year in wages for the joint Kaesong Industrial Complex.

    As the North resumed nuclear armament and military provocations, aid from the international community also dried up.
    [...]
    North Korea's domestic economy is a mess.
    [...]
    In addition, the North Korean regime is strained by leader Kim Jong-il's ill health
  • Flera hundra tusen nordkoreaner har nu mobiltelefoner
    Mobile phone subscriptions in North Korea jumped from 1,600 in 2008 to 300,000 in the third quarter of last year
    [...]
    But near the border with China, people mostly use Chinese cell phones and communications networks. Their phones are subject to crackdowns by the authorities since they are used primarily for illicit trade with China and human trafficking across the border. If these illegal users are counted, experts estimate that well over half a million North Koreans use mobile phones.

Afrika
  • Fortsatta strider i Elfenbenskusten. Ännu mycket oklart.
  • "Det var ett val som fick skjutas upp två gånger, kantat av bombattacker och schabbel. Ändå verkar de flesta bedömare överens om att lördagens val i Nigeria var klart bättre än tidigare."
    Närmast väntar presidentval den 16 april och guvernörsval den 26 april.
  • "Djiboutis sittande president Ismael Omar Guelleh vann fredagens presidentval med 79 procent av rösterna, uppgav inrikesdepartementet sedan 90 procent av rösterna räknats.

    Guelleh, som suttit vid makten sedan 1999, kan därmed tillträda en tredje presidentperiod. Oppositionen har bojkottat valet efter att konstitutionen ändrats förra året för att Guelleh skulle kunna ställa upp för ännu en period. I valet hade han en motkandidat."
  • Torka på Afrikas horn
    The head of the United Nations' World Food Programme says a severe drought, high food prices and conflict have left more than five million people hungry across the Horn of Africa.

    Josette Sheeran says the drought began with the failure of rains late last year in northern and eastern regions of Kenya, south-central Somalia and eastern Ethiopia.
  • Ny del av Somalia utropar sin frihet
    Somali politicians are creating a new state in the battle-scarred nation, bringing the number of regional administrations to at least 10.

    The creation of Azania was celebrated on Sunday in a colourful ceremony in Kenya's capital. But the country's fragile government is condemning the move, saying it fractures the already chaotic nation.

    Kenya supports the new administration as it creates a buffer zone near its border with Somalia.

    Azania President Mohamed Abdi Gandhi says his first duty is to retake his territory from an al-Qaeda-linked militant group al-Shabaab.
    Azania är inte oväntat den del av Somalia som gränsar till Kenya, även kallad Jubaland. Al-Shabaab kontrollerar nu södra halvan av Somalia, inklusive Azania. Ska Kenya nu blanda sig i mer?

USA
Island
  • Islänningarna sade återigen nej till Icesavelagen
    De vill inte att skattebetalarna ersätter brittiska och holländska bankkunder som förlorat pengar de deponerat i isländska banker som gick i konkurs 2008.

    Totalt rör det sig om 36 miljarder kronor, motsvarande 108 000 kronor per islänning.
    Kämpa på, islänningar! Låt dem inte sätta sig på er!
  • Storbritannien och Nederländerna beklagade resultatet
    "Detta är varken bra för Nederländerna eller för Island. Nu är det slut med förhandlingar men Island är fortfarande skyldigt att betala. Saken får nu avgöras i domstol", hette det i ett pressmeddelande från Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager.

    – Det är självklart en besvikelse, sade biträdande brittiske finansministern Danny Alexander.
    Storbritannien och Nederländerna = hycklande utsugare!
  • Cornucopia: Storbritannien och Nederländerna: "Demokrati är en besvikelse"
Bostadsbubbla / Fastighetsbubbla
Banker och pengar
Miljö
  • "Uttunningen av ozonskiktet över Arktis har nått rekordhöga nivåer i vinter. Ovanligt stark kyla i stratosfären har förstärkt effekten av ozonskadliga ämnen, rapporterar FN:s meteorologiska organisation (WMO). I slutet av mars hade 40 procent av ozonmängden i stratosfären över Arktisregionen förstörts, mot det tidigare rekordet på 30 procent. Ozonskiktet skyddar mot ultraviolett strålning som kan orsaka hudcancer."
Jordbruk
Sverige
  • "Leveransstörningarna till Saab Automobile i Trollhättan fortsätter. På tisdagsmorgonen stannade åter linan på fabriken på grund av materialbrist
    [...]
    Men från underleverantörerna är förklaringen en helt annan. Det handlar fortfarande om obetalda räkningar."
  • "Produktionsstoppet på Saab fortsatte på onsdagen. Enligt medieuppgifter kommer stoppet att förlängas till tisdag nästa vecka. "Vi kan inte kommentera såna här spekulationer", säger Saabs informationschef Eric Geers till E24.
    [...]
    Anledningen till stoppet är leverantörsstörningar till Saabs fabrik."
  • Fredag: Ingen lösning på Saab-krisen
  • "Stockholms pågående spårvägssatsningar är extremt dyra jämfört med spårvägsprojekt i övriga Europa, visar en konsultrapport beställd av SL. Nu kan SvD även avslöja att slutnotan för första delen av Spårväg city blir 380 miljoner kronor, vilket är 67 procent mer än planerat.
    [...]
    Bilarnas framkomlighet får inte störas av spårvägar i Sverige, till skillnad från i Europa där spårvagnen prioriteras. Tunga konstruktioner som tunnlar och planskilda korsningar driver upp priset."
    Stora byggprojekt brukar som bekant dra över budgeten, men här tycks det också vara illa planerat från början. Särskilt det där med prioriteringen av bilar kontra spårvagnar verkar korkat.
Övrigt

2010-04-19

Vulkanen och klimatet

Bloggrannen Cornucopia skrev igår om tänkbara effekter av Eyjafjallajökulls utbrott och tog bland annat upp kallare klimat. Här tror jag dock att Cornucopia oroar sig i onödan.

I fredags hade Uppsalainitiativet en ordentlig genomgång av vulkanutbrottets tänkbara klimateffekter. Slutsatsen blir - inte mycket.
Eyjafjallajökullvulkanen, som har sitt utbrott nu, har skickat upp gaser upp till 6 kilometerers höjd, vilket är lägre än tropopausen. Det innebär att svaveldioxiden stannar i troposfären, som är mycket dynamiskt så de bildade dropparna förvinner inom några dagar.
Utbrottet är jämförelsevis litet och ofarligt.
Vi kan jämföra med vulkanen Pinatubos utbrott 1991 som skickade upp gaser upp till 24 kilometer över havet, alltså upp i stratosfären. Stratosfären är mycket mindre dynamisk än troposfären och droppar av svavelsyra kan stanna där i många månader. Där uppe bidrar dropparna till att skärma av inkommande solstrålning och har således en avkylande effekt på klimatet.
Slutsatsen blir som följer.
Pinatubos utbrott tros ha sänkt den globala medeltemperaturen med ungefär en halv grad Celsius som mest. Effekten klingade sedan av successivt under något år. Men även om det aktuella vulkanutbrottet haft stora effekter på flygtrafiken är det inte troligt att det kommer ge några större klimateffekter, dels på grund av att mängden utsläppt svaveldioxid är mycket mindre, dels för att Eyjafjallajökullvulkanen inte sprutar upp gaser tillräckligt högt för att ge några långvariga klimateffekter.
Men vad händer om grannvulkanen Katla skulle få utbrott, som den brukar få några månader efter Eyjafjallajökull? Tja, det kan väl bli ungefär som Pinatubo om vi har otur, dvs att den har sådan kraft att den skjuter upp svaveldioxid i stratosfären, vilket då kanske skulle kunna ge en halv grads nedkylning som mest, alltså en kallare sommar, men troligen ingen katastrof. Jag minns inte att det var någon exceptionellt dålig odlingssäsong 1991 eller 1992. De andra effekterna av ett utbrott, med flygstopp och sånt, är nog betydligt värre för vårt sårbara samhälle. Det senaste stora utbrottet från Katla var 1918 och orsakade inte heller någon katastrof.

För att muntra upp tillvaron kan ni begrunda följande bild:
Det sägs också att den isländska ekonomin kom med en sista önskan på sin dödsbädd - att askan skulle spridas över hela Europa!

[Andra bloggar om , , ]

2010-04-18

En vulkan? Nej, en svart svan!

Eyjafjallajökulls utbrott är den typ av händelse som kvalar in i kategorin "svarta svanar". Begreppet har gjorts berömt genom kunskapsteoretikern Nassim Nicholas Talebs bok "The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable" som utkom 2007. Har du inte läst den föreslår jag att du gör det. Tyvärr finns den inte i svensk översättning.

"Svarta svanar" är "osannolika" händelser som ingen kunde förutse, men som får stora konsekvenser. Att det kunde bli vulkanutbrott på Island var i och för sig inget oväntat, men ett vulkanutbrott som skulle sprida aska som stoppar flygtrafiken över större delen av Europa har jag inte hört ens de vildaste domedagsprofeterna spekulera om innan det nu hände. Visserligen var det känt att vulkanaska kan utgöra en fara för flyg - läs t.ex. hos USGS eller på Wikipedia - men ingen hade vad jag vet förutsett ett flygstopp i denna utsträckning.

Ingen vet ännu hur länge flygstoppet kommer att pågå. Sist Eyjafjallajökull hade utbrott varade det i över ett år. Den gången var det dock inte under hela året fråga om explosiva utbrott som spred aska, utan explosiva utbrott kom periodvis. Men vi kan nog räkna med att flyget kommer att stå still i ett par dagar till och att det kan komma fler perioder av flygstopp framöver. På hög höjd blåser vindarna alltid mer eller mindre från väster, så Skandinavien kommer nästan garanterat att drabbas så fort Eyjafjallajökull spyr ut aska. Islandsbloggen har som vanligt god koll på läget.
Utbrottet pågår alltjämt med oförminskad styrka, och det finns inget som tyder på att det är på väg att mattas av. Gissningarna i nuläget är att det därför fortsätter i åtminstone ytterligare några dagar, men det utesluter inte att utbrottet också skulle kunna pågå i flera år. I går morse registrerades också flera jordskalv vid Eyjafjallajökull, vilket är ännu ett tecken på kraftig aktivitet, medan jordskorpans rörelser minskat något. Landhelgisgæsla Íslands flög över vulkanen i går kväll och noterade att kratern har ökat i storlek.
Tydligen har bara en tredjedel av isen ovanpå vulkanen smält så det finns gott om vatten kvar för att möjliggöra ytterligare askmoln.

Även kortvarig exponering för vulkanaska kan skada jetmotorer, vilket finländarna fick erfara i torsdags, så man lär nog ta det säkra före det osäkra och stoppa allt trafikflyg så fort aska finns i närheten. Men nu rapporteras att KLM och Lufthansa gjort flygtest i askmolnet, som verkar ha fallit väl ut. Frågan är om de helt enkelt hade tur? Askmolnet borde rimligtvis vara olika utspätt på olika ställen. Om man nu börjar flyga vissa flygningar trots askmolnet kommer man nog att stoppa allt igen första gången ett flygplan har otur och får problem. Att flyga under askmolnet är inte heller någon lösning för trafikflyget, då det drar mycket mer bränsle. Förutom kortare räckvidd blir det ju också betydligt dyrare då. Så vi får nog bereda oss på ett långvarigt flygstopp.

Flygstoppet över Europa kan visa sig ha en hel del delvis överraskande effekter i ekonomin. Cornucopia skrev redan i fredags om finansiella och säkerhetspolitiska konsekvenser av vulkanaskan. Nu tänkte jag fylla på lite med mina tankar om vilka delar av ekonomin som kan drabbas.

Flygbolag och flygplatser är självklara förlorare. De flesta flygbolag har haft ett av sina sämsta år under 2009, så deras ekonomi är redan ansträngd. Detta flygstopp kan komma att bli droppen som kommer bägaren att rinna över. Som jag har konstaterat förut är det troligen redan för sent att sälja av svenska statens andel i SAS och nu får det väl definitivt anses vara kört. Kanske en symbolisk försäljning för en krona är möjlig? Normalt går runt 28000 flyg i Europa varje dag, så det är ingen liten bransch som nu får ett kollektivt konkurshot över sig. Kedjan av effekter kan bli lång, när alla underleverantörer till flyget också drabbas.

Inte minst drabbas charterbranschen, då de får extrakostnader för att ta hem strandade resenärer eller inkvartera dem på hotell.

Hotellbranschen kan tyckas vara en vinnare, men det borde gå på ett ut. Samtidigt som det blivit kvar en massa folk på olika ställen, så tillkommer samtidigt inga nya resenärer. Undantaget är förstås hotell i närheten av flygplatser, som nu är fullbelagda. I längden blir dock hotellbranschen en förlorare om resandet minskar.

Vinnare blir självklart alla andra transportmedel - tåg, bussar, färjor, hyrbilsbolag, taxi, åkerier. Bensinstationer borde också gå bra när fler tar bilen istället för att flyga. Ett problem är dock att mycket av trafiken inte är anpassad till de reseströmmar som uppkommer när flyget ligger nere. Men det borde ju vara fullt möjligt att sätta in t.ex. Arlanda Express' snabbtåg på andra linjer istället för att de ska gå till en tom flygplats.

Att fraktflyget ligger nere drabbar alla branscher som är beroende av flygtransporter. Att vi inte kan köpa brytärter (sockerärter, Sugar Snaps) från Kenya eller snittblommor kan vi nog leva utan. Värre blir det förstås för alla som producerar dessa varor. I dagens läge är det inte roligt att vara kenyansk brytärtsodlare eller snittblommeodlare i Colombia. Här drabbas alltså framförallt fattiga länder i Afrika och Sydamerika.

Enligt Swedavia går det varje dag varor med flyg ut ur Sverige för 500 miljoner kronor per dag och lika mycket kommer in.
- Svenskt näringsliv arbetar med mycket korta ledtider för sina insatsvaror och reservdelar. Dessa just-in-timeleveranser gör att de är oerhört beroende av att transporterna fungerar dagligen, säger Henrik Littorin till DN.se
Om detta rör sig om viktiga varor kan det leda till stopp i produktionsprocesserna. Särskilt reservdelar till elektronik kan drabbas. Om ett kretskort i en telefonväxel går sönder beställs det kanske med flyg från någon fabrik i östra Asien. Att hitta alternativa transportvägar tar tid, förutom att själva transporten också tar längre tid och kanske kräver att man har lager på närmare håll. I andra ändan blir det också problem eftersom det inte finns någon lagerkapacitet för de varor som skulle ha skeppats iväg med flyg. Men de största problemen torde bli där delarna behövs. Maskiner går inte att reparera utan reservdelar.

En annan sak som stoppas är specialistkonsulter. En vän till mig arbetade förut för Ericsson som telefonväxelspecialist och flög hela tiden ut till olika länder för att fixa problem med telefonväxlar som de lokala teknikerna inte klarade av. Sådana specialistkonsulter finns det fler av och de kan nu inte i samma utsträckning zappa iväg jorden runt, vilket borde leda till längre tider för att fixa problem av olika slag.

Postgången kommer också att störas, framförallt till öar som Gotland, men även mycket av postgången inom Europa måste nu läggas om till andra transportmedel, något som det inte finns uppbyggda rutiner för. 27% av postförsändelserna i Sverige går tydligen med flyg. Även transportföretag som DHL drabbas.

Länder med stor turistbransch drabbas också hårt, när väl de strandade resenärerna åkt hem. Jag kommer osökt att tänka på Grekland, där flygstoppet kan spä på med ytterligare problem för den redan ansträngda ekonomin.

Kulturen och sporten drabbas då en mängd evenemang måste ställas in när gästande artister eller bortalag inte kan komma.

Värre är att flygstoppet kan stoppa transporter av organ för transplantationer.

Alltihop visar på vårt moderna samhälles oerhörda sårbarhet. Hela samhället bygger på att allt ska fungera och dessutom "just in time". Därför kan sådana här händelser få så vidsträckta konsekvenser och bli till "svarta svanar". Jonas Fogelqvist resonerar mer om sårbarheten.

Många hoppades på att Sveriges och Europas ekonomi nu skulle kunna repa sig från effekterna av finanskrisen, men Eyjafjallajökulls utbrott kan visa sig vara den "svarta svan" som gör att ekonomin går in i en ny kris och BNP krymper även i år. Vi har nog inte sett eller tänkt på alla effekterna ännu.

Min gissning så där "med fingret i vädret" är också att finansmarknaderna inte kommer att bli särskilt muntra när de öppnar igen imorgon och det visar sig att flygstoppet i Europa inte gick över så snabbt.

Nåväl, senaste uppdateringarna om askmolnets utbredning kan man se hos Met Office. Den översta länken på den sidan visar senaste prognosen och där syns ännu ingen större förändring.

Jag ser nu att Cornucopia också skrivit en artikel nu på morgonen om vulkanaskan som "svart svan" med mycket likartat innehåll som den ni just läser, men han var tydligen uppe en timme tidigare än jag.

P.S. Det finns också "gråa svanar". Det är händelser med stora konsekvenser som inte förutsågs av de flesta, men där många ändå varnat för dem innan. Lehmans konkurs var en typisk grå svan.

[Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ]

2010-03-07

Hur ska IceSave-bråket fortsätta?

Islänningarna kom inte oväntat med ett rungande nej till att betala de pengar som Storbritannien och Holland krävt för sina garantiutgifter för IceSave. 93,6% röstade nej. Trots att deltagandet i folkomröstningen bara var 54,5% innebär det ändå att över 50% av de röstberättigade röstat nej.

Nu blir det intressant att följa fortsättningen. Det finns många frågor. Kommer Island att bli utfryst? Kommer Island att få ytterligare lån från IMF och de nordiska länderna? Kommer Storbritannien och Holland att blockera Islands ansökan om medlemskap i EU trots EU-kommissionens rekommendation? Kan EU hålla en enig linje?

Man kan också fråga sig vad som händer den dagen brittiska eller holländska banker inte kan klara av sina åtaganden gentemot utländska kunder. Ska motsvarande krav då ställas på Storbritannien och Holland? Särskilt för Storbritannien, vars valuta flyter fritt, kan detta bli intressant. För Storbritanniens ekonomi mår inte bra och inte heller deras banker, även om förhållandet mellan bankernas åtaganden och BNP inte är lika extremt i Storbritannien som det var på Island.

Läs mer på Islandsbloggen.

Läs även Carl B Hamiltons kommentarer från igår.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2010-01-16

Spaning 2010: Statsbankrutt

Efter att ha utvärderat mina gissningar för 2009 är det så dags att försöka gissa lite om 2010. Huvudtemat tror jag blir Finanskrisen 2.0. Eller "dubbeldipp" som Världsbankens chefsekonom Justin Lin sade igår.
"Grunden för återhämtningen är väldigt ömtålig", sade han i en kommentar.

"Vi kan komma att få en dubbeldipp", sade han och hänvisade till att överskottet i den globala kapaciteten kan komma att ligga kvar till år 2014.
Min första trendspaning för år 2010 blir den överhängande risken för att vissa stater ställer in betalningarna på statsskulden, alltså någon form av statsbankrutt. DI skrev i måndags om de tio länder som marknaden anser ha mest riskfyllda statspapper. Listan har gjorts genom att titta på riskpremien för femåriga CDS-kontrakt. CDS, eller kreditswappar, är finansiella derivat som utgör ett slags försäkring mot inställda betalningar på obligationer.
1Ukraina972,5
2Argentina958,9
3Venezuela945,3
4Pakistan717,7
5Lettland513,3
6Island499,9
7Dubai432,5
8Litauen285,6
9Grekland249,4
10Libanon245,6
Som jämförelse ligger femåriga CDS-kontrakt på Sveriges förhållandevis riskfria statsskuld på 49,2.

Det talas mycket om USA:s och Japans gigantiska statsskulder, men de har den stora fördelen att kunna låna pengar i sin egen valuta. Länderna på listan ovan måste låna i utländsk valuta, förutom Grekland. Att Grekland hamnar på tio i topp trots att de kan låna i sin egen valuta visar hur illa skötta deras statsfinanser är. Frågan är hur det går för Grekland och hur det påverkar euron. I torsdags hade femåriga CDS-kontrakt på Greklands statsskuld stigit till 340 punkter och de har därmed gått om Litauen i risk. Grekiska tioåriga statsobligationer handlades i fredags till en ränta på 5,99%, att jämföras med tyska tioåriga räntan på 3,26%. Risken är också stor för att Grekland får sällskap i klubben euroländer med riskfylld statsskuld av Spanien, Portugal och kanske Irland. Italien har visserligen också stor statsskuld, men skillnaden mot övriga PIIGS är att den till största delen innehas av landets egna invånare.

Att Ukraina ligger i topp förvånar inte då IMF pumpat in miljarder i nödlån. BNP har störtdykt och med den skatteintäkterna. Jag skulle tro att oro för politisk instabilitet också spelar in här.

Tvåa på listan är Argentina, vars statsfinansiella framtidsutsikter inte är lika genomusla som Ukrainas, även om de har uppenbara problem som jag nämnde igår. Men Argentina ställde in betalningarna 2002 och allt är ännu inte utrett i den härvan.

Trean Venezuela tog jag också upp igår. Visserligen borde de kunna ha en stark statsbudget med sina oljeinkomster, men världens kreditgivare är troligen oroliga för vad vildhjärnan Chávez kan ställa till med.

Att Pakistan ligger på fjärde plats torde bero på att landet är en politisk krutdurk av islamisk fanatism som bara väntar på att explodera. Risken är stor att vi få se mer politiskt våld där i år. Vi får hoppas att landets styre inte kollapsar, med tanke på kärnvapeninnehavet.

Geografiskt närmast oss ligger femteplatsens Lettland, som har en minst sagt problematisk process att ta sig igenom för att få rätsida på statsfinanserna. Som jag ser det är en devalvering under 2010 nästan oundviklig, och världens kreditgivare verkar ha ungefär samma syn på saken att döma av CDS-priserna.

Att Island, Dubai och Litauen finns med på listan är inte heller så konstigt. Libanon har inte synts så mycket i media den senaste tiden, men där finns ständigt risken för nytt inbördeskrig av något slag.

Nu frågar sig vän av ordning kanske varför inte länder som Somalia, Zimbabwe eller Haiti finns med på denna lista. Det borde ju vara ännu mer riskfyllt att låna ut till dem. Nu är det så att undersökningen bara omfattade 62 länder där det finns en internationell marknad för kreditswappar på statsskulden. Utöver dessa finns det många länder som av olika skäl inte är intressanta för CDS-marknaden. Men i förra veckan kunde man läsa att CDS:er på Iraks statsskuld numera åter finns prissatta på marknaden, med ett pris runt 475 punkter. Irak ligger därmed mellan Island och Dubai i listan ovan och petar ut Libanon från tio-i-topp.

För att återgå till själva spaningen så väntar jag mig att ett antal länder på något vis hamnar i statsbankrutt under 2010. Antingen att de ställer in betalningarna på statsskulden eller vidtar någon annan drastisk åtgärd som gör att deras statspapper tappar kraftigt i värde. Tio-i-topplistan ovan är en bra början för att hålla koll på riskerna. Sen får vi återkomma till följdeffekterna av respektive land om och när det blir aktuellt. Håll utkik efter de engelska uttrycken "sovereign debt crisis" (statsskuldskris) och "sovereign default" (statsbankrutt).

[Andra bloggar om , , , , , , , , , ]

2010-01-11

Island - ska det statueras exempel?

I fredags beslöt Islands Allting att det ska bli folkomröstning om återbetalningen av pengar till Storbritannien och Holland för deras räddning av medel som deras sparare kunde ha förlorat i samband med kraschen för IceSave och Landsbanki hösten 2008. Här blir det alltså förhoppningsvis verklig demokrati, då folket kan gå emot det som deras regering har beslutat. Situationen är också historisk på så vis att det är andra gången någonsin som Islands president utnyttjar sin makt att inte skriva på en ny lag som Alltinget antagit.

Det talas om att det skulle kunna bli en rejäl kris för Island och att landet skulle få status som internationell finansiell paria om det inte blir någon återbetalning till Storbritannien och Holland. Vidare skulle nödlån från EU och IMF kunna stoppas. Jag trot att det bara är högljudd retorik för att övertyga de isländska väljarna att rösta "rätt". Frågan är om EU och IMF verkligen skulle vilja statuera exempel genom att stoppa nödlån. Vad skulle då hända med trovärdigheten i hur hållbara de lånelöften är som man gett till andra problemländer, exempelvis i Östeuropa? Om förtroendet för detta skulle rasa, skulle det kunna utlösa en ny våg av finansiell osäkerhet centrerad just kring havererade ekonomier i Öst- och Centraleuropa, då finansvärlden inte längre skulle våga lita på att de kommer att fortsätta stöttas upp av IMF. Jag tror alltså inte att man kommer att gå hela vägen och statuera ett exempel med Island. Beloppen är så små att det inte är värt de större risker det kan medföra.

Proportionerna i betalningens storlek är också absurda. Den summa som ska betalas tillbaka till Storbritannien är en droppe i havet i den brittiska statsbudgeten (eller i deras budgetunderskott), medan den utgör närmare 40% av Islands årliga BNP. Islänningarna är med rätta sura över det återbetalningsavtal deras regering och parlament beslutat om. Man ska inte heller glömma att det för det första till stor del var brittiska banker som sålde på Landsbanki de dåliga finansiella instrument som bidrog till dess fall. Det var också Storbritannien som satte spiken i kistan för Landsbanki genom att terroriststämpla Island hösten 2008 och därmed frysa alla isländska tillgångar där.

Islänningarnas missnöje späs också på av att arbetslösheten ökat kraftigt från 1% till 1,5% innan finanskrisen till 8% nu. Det hotas också med att utebliven återbetalning skulle försämra Islands utsikter att gå med i EU och euron, något som regeringen arbetar för, men folket verkar tveksamma till. Frågan är också verkligen om inträde i EU och euron skulle vara någon räddning. Se bara på hur bra det går för EU- och euromedlemmarna Grekland och Spanien.

Islandsbloggen har en lång och läsvärd artikel om frågetecknen kring ansvaret för IceSave för den som vill fördjupa sig i ämnet. Bland annat tar man upp den isländska bankgarantifondens storlek.
Ett frågetecken är alltså vad som händer när även garantifonden går omkull. EU-länderna ser det som självklart att ansvaret övergår till den berörda staten.
Garantifonden var nämligen alldeles för liten i förhållande till de isländska bankernas åtaganden. Hamnar detta verkligen på det isländska folkets axlar?

Spågumman
Apropå Island kan man på Islandsbloggen också läsa om den isländska völvans årliga spådom. Där sägs bland internationella spådomar att
Lågkonjunkturen kommer att vara i ytterligare några år. USA får det svårt samtidigt som Kina och Indiens ekonomier fortsätter att växa.

I höst kommer en stor tågolycka att orsaka flera dödsoffer någonstans i världen. Katastrofen kommer att bero på den mänskliga faktorn. Terrordåd är att vänta i USA, Pakistan och Storbritannien. Oroligheterna i Afghanistan och Mellanöstern fortsätter samtidigt som Libanon blir en nygammal oroshärd.
De låter som ganska rimliga spådomar allihop.

[Andra bloggar om , , , ]

2010-01-05

Islands president på medborgarnas sida

Idag vägrade Islands president Olafur Ragnar Grimsson intressant nog att skriva på den lag som skulle ge utländska investerare ersättning för förlorade pengar. Presidenten tog hänsyn till den starka folkliga oviljan mot lagen - en fjärdedel av valmanskåren hade skrivit under ett upprop mot den. Nu blir det istället folkomröstning om IceSave-lagen. Statsministern är inte oväntat arg på presidenten. Vi får väl se hur den politiska krisen på Island utvecklar sig vidare.

Nu är det så att det inte är några enskilda sparare som förlorar pengar till islänningarna. Spararna har redan fått ersättning från sin respektive stat (Storbritannien och Holland). Det är istället brittiska och holländska staten som nu kräver pengarna från Island.

Som Cornucopia påpekar så är det orimligt höga belopp som brittiska och holländska staten kräver av islänningarna i förhållande till deras betalningsförmåga. Dessutom verkar utländska (framförallt brittiska) banker ha dumpat finansiella skräppapper hos de isländska bankerna. Kanske islänningarna borde komma med motkrav?

Slutligen kan man fråga sig hur någon kan tro att man ska kunna få 15 procents riskfri ränta på ett konto. Är man så korkad att man tror att världen är sådan får man stå ut med risken att pengarna försvinner.

Det verkar kunna bli kris mellan EU och Island p.g.a. dagens presidentbeslut. Jag hoppas att svenska regeringen inte ställer sig på de brittiska utsugarnas sida, utan på islänningarnas.

Om statliga bankgarantier
Christoffer Stockman tar tanken om isländska högräntekonton ett steg längre och undrar om statliga garantier för bankkonton verkligen är bra i alla lägen. Vissa svenska finansbolag såsom Sveadirekt och Bluestep lånar ut pengar till närmast ockerränta, även till folk med betalningsanmärkningar eller osäker inkomst. Samtidigt har de sparkonton med förhållandevis hög inlåningsränta vilka möjliggör utlåningen. Utan statlig insättningsgaranti skulle dessa högräntesparkonton troligen inte alls locka lika många kunder. Jag anser att den statliga insättningsgarantin skapar en moralisk fara och möjliggör ockerverksamhet. Idén med insättningsgaranti är på något vis bra i grunden för att skydda småsparare, men den borde åtföljas av vissa begränsningar, t.ex. hur hög räntan får vara i förhållande till reporäntan. Då skulle osunda finansverksamheter rensas ut. Samtidigt borde kanske det garanterade beloppet vara mindre än idag. Nu kan man inte införa förändringar i insättningsgarantin över en natt, men gradvis borde den kunna reformeras.

[Andra bloggar om , , , , , , ]

2008-12-25

Problemländer på horisonten

Häromdagen skrev jag:
"Ett antal länder befinner sig mer eller mindre på (eller över) gränsen till ekonomisk kollaps eller valutakollaps. Just nu får de nödhjälp, men det är som jag ser det åtgärder som bara hjälper tillfälligt, på samma sätt som för bilindustrin. Möjligen kan man hålla kollapsen stången i några månader."

Nu tänkte jag ta upp lite mer detaljer runt några av dessa länder och även deras tänkbara följdeffekter för världens och Sveriges ekonomier. I nuvarande världsekonomiska krisläge gäller det att ha radarn inställd på högsta känslighet för att snappa upp händelser som kan påverka en själv på något plan.

Vi börjar närmast oss med Lettland. Häromdagen beviljades ett nödlånepaket på 7,5 miljarder euro från EU, Sverige, Danmark, Finland, Norge, IMF, EBRD och Världsbanken för att stötta upp Parex bank och den lettiska valutan. Sverige är ju i högsta grad insyltat i Lettland, genom att Swedbank och SEB är stora där, framförallt på utlåning. En allvarlig kris i Lettland skulle därmed drabba oss direkt, men med tanke på den Lettiska ekonomis litenhet lär det inte drabba världsekonomin som helhet särskilt hårt. Grundproblemet i Lettland är, som i så många andra länder, att man i för stor utsträckning har levt på lånade pengar. Dessutom är en stor andel av lånen i utländsk valuta. Faller latsens koppling till euron drabbas ekonomin därför mycket hårt. Tyvärr är som jag ser det en frikoppling av valutan i längden oundviklig (kan någon nämna ett historiskt exempel på valutakursförsvar i liknande krisländer som lyckats i längden?). De ytterligare lån som ges genom detta paket kommer därför att antingen spä på problemet i längden, eller lämpa över problemet på långivarna, som kanske blir tvungna att efterskänka lånen.

Det kan tilläggas att Lettlands BNP sjönk med 4,6% under tredje kvartalet i år. Hur desperat situationen är understryks av att lettiska säkerhetspolisen för några veckor sedan grep professor Dmitrijs Smirnovs för att ha spridit "osann information" om bankerna och valutan och höll honom för förhör i två dagar. För att följa det politiska läget i Lettland kan man bl.a. läsa bloggen Free Speech Emergency in Latvia.

Ganska nära oss ligger ju också Island, som man kan läsa om både här och där. Men där har ju kraschen redan skett, så vidare påverkan på Sveriges och världens ekonomi är nog av det mindre slaget. Islands statsskuld har fyrfaldigats, ekonomin beräknas krympa med 10% nästa år, arbetslösheten väntas trefaldigas, räntan ligger på tvåsiffriga tal. För islänningarna själva kan det bli betydligt sämre om situationen skulle urarta.

Nästa ganska näraliggande land på min krisradar är Irland, som var först ut i EU i år med att officiellt gå in i recession. Irland var också först ut i EU med vidlyftiga garantier för bankinsättningar. Häromdagen kom nyheten om ett krispaket på 5,5 miljarder euro för tre stora banker. Anglo Irish Bank blir därmed till 75% statsägd, och Bank of Ireland och Allied Irish Banks till 25% statsägda. Anglo Irish Banks VD och styrelseordförande avgick nyligen efter en låneskandal. Aktiekursen för Anglo Irish Banks har fallit från över €10 i början av året till nu senast €0,15. Industriproduktionen på Irland föll i oktober snabbast av alla EU-länder - minus 6,4 procent. Irland har haft en jättestor bostadsbubbla som nu är rejält spräckt. Den har som alla bostadsbubblor karakteriserats av excesser av alla de slag - byggfusk, bostadsköp i spekulationssyfte, köp för uthyrning, hög belåning, osv. Eftersom Irland är EU-medlem och sedan länge väl integrerat riskerar allt detta att drabba övriga EU hårt, även om Irlands ekonomi inte utgör särskilt stor andel av EUs totala ekonomi (runt 1,6% av EUs BNP). Irlands ekonomi har dock fortfarande en hel del styrka kvar, varför vägen till kollaps är lång (betydligt längre än för t.ex. Lettland), men landet får dock ändå en plats i min lista över kriser som bara kommer att bli värre nästa år.

Jag återkommer om någon dag med fler länder på min krisradarskärm.

2008-11-09

Små länder med stora problem

Fler länder håller på att sluta sig till skaran av länder som får svåra problem med sina banker och sin valuta. Lettland är senaste tillskottet, mer om det nedan.

Som många säkert har läst måste Ungern nu få finansiell nödhjälp från IMF och EU. Ukraina får också nödhjälp från IMF.

Island har jag ju redan nämnt förut och ingen kan väl ha undgått nyheterna heller. Frågan är om det inte hade varit bättre för Island att ta smällen av att låta sina tre stora banker gå i konkurs istället för att som nu staten tagit över ansvaret och sitter med lån som kanske aldrig går att betala tillbaka och isländska staten har ett akut lånebehov. Visst hade många i omvärlden blivit jättesura, men det hade kanske varit bättre i längden. Även nu blev ju Storbritannien sura på Island.

I Lettland tog staten i helgen över 51% av Parex Bank för en symbolisk summa. "Det här är bara en extra garanti från statens sida" sägs det från banken. Jovisst, det tror vi på, aktieägare brukar ju så gärna skänka bort sina bolag till staten. Enligt DN så började bankens kris i fredags när Moody's sänkte staten Lettlands kreditbetyg, men det svenska medier inte nämner säger Financial Times desto tydligare: "Latvia takes over Parex after run on bank".
Parex, Latvia’s second largest bank with 3.1bn lats ($5.6bn) in assets, was forced to seek protection from the state after clients panicked and it lost 60m lats in deposits at the end of last week.

Så det var alltså en klassisk "bank run".

Lettland har ett handelsbalansunderskott, vilket inte är bra i dagens ekonomiska läge. Den lettiska valutan är sedan januari 2005 knuten till euron, men frågan är hur länge kopplingen kan behållas. Gapet mellan marknadsräntorna och statsbankens ränta är förfärande stort. Tremånaders RIGIBOR ligger på 11,3% och statsbankens "refinancing rate" på 6%, båda betydligt högre än eurons motsvarande räntor. Troligen kan man inte hålla denna högräntepolitik länge till utan fler allvarliga smärtor i ekonomin, utan blir tvungen att koppla loss valutan från euron och därmed också kunna sänka räntorna.

Allt detta är väl knappast positivt för andra banker med engagemang i Lettland, bl.a. Swedbank, SEB och Danske Bank. SEB säger stolt:
SEB är den största banken i Lettland med 62 bankkontor och 1500 anställda. Med en marknadsandel på 15 procents utlåning och 23 procents inlåning är man en av de ledande bankerna i Lettland.

SEB borde med andra ord påverkas väldigt negativt av Lettlands kris framöver.

Vi väntar nu på vilket nästa land blir på listan.

Estland förnekar ihärdigt att det skulle vara någon risk för kollaps där. Nå, de ligger nog lite bättre till än Lettland, trots en inflation över 10% och förväntad "negativ tillväxt" i år och nästa år. Tremånaders TALIBOR är dock "bara" på 7,77%, så vi får nog vänta ett tag innan det slår till på allvar där. Även Litauens tremånaders VILIBOR är på en lägre nivå av 7,29%, så det är inte riktigt panikläge där än.

Så vi kanske får se något annat land istället härnäst. Några förslag?

2008-11-06

Mer kreditswappar trots allt

Vad jag skrev igår om volymen på kreditswappsmarknaden var tydligen inte rätt, visar det sig. Idag sägs det från Bloomberg och BNP Paribas att de siffror som DTCC presenterat var missvisande. Någonstans mellan 47 och 56 biljoner dollar är tydligen närmare sanningen, eftersom DTCC inte fått med vissa kategorier av CDSer i sina beräkningar. Med andra ord är hotet från CDS-marknaden fortfarande lika stort som vid årsskiftet.

Jag råkade också tala om fel isländsk bank. Det var Glitnirs obligationer det var auktion på häromdan. Kaupthing-auktionen var idag. Båda gav hursomhelst usla resultat. Glitnirs obligationer gick för mellan 0,125 och 3 cent per euro, och Kaupthings för mellan 2,375 och 6,625 cent per euro. Alltså måste utfärdarna av kreditswappar för dessa banker betala ut över 90% av värdet på obligationerna. Det rör sig totalt om cirka 5,7 miljarder euro för kreditswapparna på alla de tre stora isländska bankerna. Detta visar på de stora riskerna med CDSer. De underliggande obligationerna kan ju uppenbarligen lätt bli närmast värdelösa, särskilt när det är valutarisk inblandad. Då blir plötsligt det belopp som måste betalas ut betydligt större än vad utfärdaren hade räknat med.

Apropå kreditswappar, så rapporterade MBIA och Ambac, två stora utfärdare av CDSer, sina kvartalsresultat igår. Katastrofalt dåliga. Det är tveksamt om Ambac överlever särskilt länge till. MBIA kan nog trots allt få lite extra tid. Jag har nämnt dessa företag redan förra året och den risk de innebär för marknaderna för obligationer från företag samt amerikanska delstater och kommuner. Nu har Ambac fått sin kreditvärdering nedskriven ytterligare några snäpp av Moody's och därmed återkommer risken för tvångsförsäljningar av obligationer försäkrade av Ambac. Vissa institutioner och fonder får nämligen inte inneha obligationer med för låga kreditvärderingar.

2008-10-14

Island Krisland

Den isländska krisen har slagit till snabbt och hårt. Bloomberg rapporterar att den isländska börsens OMX ICEX 15-index föll 77% idag efter tre dagars handelsstopp. Nu stod ju i och för sig de tre bankerna Glitnir, Kaupthing och Landsbanki för 76% av det tidigare börsvärdet, och då de förstatligades blev deras aktier värda 0 kronor. Därav jätteraset. Övriga isländska aktier föll alltså bara några procent.

Men börsfallet är egentligen det minsta av Islands problem just nu. Den isländska kronans värde är just nu okänt, eftersom ingen handel skett de senaste dagarna. Det senaste priset är 340 isländska kronor per euro, jämfört med 122 för en månad sedan. Problemet är att många islänningar och isländska företag har lån i andra valutor, t.ex. euro eller dollar. De blir nu svåra, om inte omöjliga, att betala tillbaka.

Nu har en hamstringsvåg satt igång i isländska matvaruaffärer, eftersom det är osäkert hur det går med importen, nu när valutan kraschat. Inhemska produkter, dvs kött, fisk och mejeriprodukter, finns, men allt annat är utsålt. Om inget görs snart kommer Island att få brist på nödvändiga varor såsom mat och olja.

Från nummer fem i världen i BNP per capita till en högst prekär position på bara någon vecka. Detta är baksidan på en av de största av de finansiella bubblorna de senaste åren.

2008-10-09

Paniken i grafer

Nu börjar det bli riktigt allvarligt på de finansiella marknaderna. För att illustrera paniken kommer här lite grafer. Först skillnaden mellan 3-månaders STIBOR (låneräntan mellan svenska banker) och räntan på 3-månaders statsskuldsväxlar. Den visar hur mycket mer bankerna måste betala för att låna jämfört med den säkra räntan (statens ränta).
(Klicka på grafen för större version)
Notera hur ränteskillnaden gjort en kraftig spik uppåt de senaste dagarna. Nog för att skillnaden var hög från sommaren 2007 och framåt jämfört med vad den varit tidigare, men de senaste dagarna slår alla rekord. Bankerna litar nu uppenbarligen inte ett skvatt på varandra. Detta är allvarligt. Det svenska banksystemet verkar inte må riktigt bra just nu, vilket är oroande. Motsvarande sak ser vi i USA, men där är ränteskillnaden nästan dubbelt så stor. Se diagram på Mishs blogg.

Sen kör vi en uppdaterad favorit i repris - procentuell skillnad mellan dagens högsta och lägsta på Stockholmsbörsens omxs30-index. Nu börjar slutet se rekordartat ut:
(Klicka på grafen för större version) (Gröna staplar = intradagsskillnad) (Röd linje = 5 dagars medelvärde)

Så kan vi se på isländska kronan mot euron de senaste två månaderna:
Ajajaj! Det blir inte kul för islänningarna de närmaste åren.

Slutligen tittar vi på hur det gick för USA-börsens S&P 500-index idag:
Minus 7,6%!

De senaste åtgärderna från världens centralbanker och regeringar verkar alltså ha mycket kortvarig positiv effekt på det finansiella systemet.

Sammanfattningsvis börjar det se riktigt illa ut nu på alla fronter. Frågan är bara när det vänder, eller åtminstone planar ut? För inte ska väl det finansiella systemet totalkollapsa på en gång?