Visar inlägg med etikett flygbolag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett flygbolag. Visa alla inlägg

2020-04-17

Flygbranschen kommer aldrig tillbaka i volym

Jag kan bara konstatera att flygbranschen aldrig kommer att komma tillbaka till som det var innan den nuvarande kollapsen, utan mängden flygningar kommer att vara drastiskt reducerade. Det finns en mängd faktorer bakom detta.

För det första kommer en mängd flygbolag att ha gått i konkurs eller rekonstruerats, t.ex. BRA som ansökt om rekonstruktion. De bolag som överlever kommer att göra det i ett mindre format, t.ex. "BRA kommer att krympa enligt rekonstruktionsplanen."

Och för den som tror att överlevande flygbolag kommer att köpa upp flygplanen från de konkursade, så kan jag meddela att efterfrågan på flyg kommer att vara betydligt lägre, eftersom världen går in i en kraftig lågkonjunktur med BNP-fall på troligen mer än tio procent. Så de flygbolag som överlever kommer som sagt att göra det i ett mycket mindre format.

Och lågprisflyget är troligen det som kommer att försvinna nästan helt, eftersom deras kunder till stor del tillhör grupper som förlorar en stor del av sina inkomster och därmed möjlighet och vilja att köpa flygbiljetter. Norwegian är ett av bolagen som sannolikt inte kommer att överleva. Redan nu har bolagets aktie kraschat totalt och är nu inte värt mer än ett Boeing 787-plan, efter att bolaget meddelat att de vill göra en radikal skuldrekonstruktion för sina 7,5 miljarder dollar i skulder.

Ett ytterligare problem för flygbolag vars flygplansflotta nu till större delen står still är att flygplanen måste underhållas även när de står parkerade. De måste rullas då och då för att däcken ska hålla sig i form, motorer och elsystem måste startas upp med jämna mellanrum, motorer och andra hål måste täckas för att inte samla damm och så att inte fåglar och insekter börjar att bo där, och så vidare. Det kostar pengar att hålla parkerade flygplan flygvärdiga. Frågan är inte om utan istället när delar av flygplansflottan kommer att lämnas därhän och inte längre underhållas. Särskilt när flygbolag går i konkurs - vem tar då hand om dess stillastående flygplan? En stor del av dessa parkerade flygplan kommer troligen att framöver bli miljöproblem där de står parkerade.

Sedan tillkommer att inte bara flygbolagen permitterar personal, utan även alla kringliggande verksamheter tvingas skära ner, t.ex. Luftfartsverket som varslat 40 procent av personalen om uppsägning. Det handlar om bland annat flygledare. När väl flyget så sakteliga kan komma igång igen så kan både deras egen personal saknas, liksom personal i serviceföretag, eller kanske hela serviceföretag som då inte finns längre. Flygbranschen är ett stort och komplext system med mängder av beroenden och försörjningskedjor och det är inte bara att starta om den. Alla måste finnas där, t.ex. kabinpersonal, piloter, flygledare, servicepersonal, bränsleleverantörer, städbolag, bokning, incheckning osv.

Detta är ett skolboksexempel på Tainters definition av kollaps som en plötslig förenkling av ett komplext samhälle (eller en del av det). Här faller större delen av flygbranschen bort och det är en stor förenkling av samhället.

Så nej, vi kommer aldrig att se samma volym av flyg som innan denna kollaps. Och priserna på flygbiljetter kommer att vara betydligt högre, eftersom en massa stordriftsfördelar faller bort.

Frågan är mest hur illa det blir.

2018-05-17

Passagerarflyget växer fortfarande exponentiellt

Det är nu drygt sju år sedan jag senast tittade på trafikflygets utveckling globalt, så det är väl dags för en uppdatering.

Som ni ser så har passagerarflyget fortsatt att öka i vad som ser ut att vara en exponentiell kurva, efter det lilla hacket 2009 i spåren av Finanskrisen.

Fraktflyget däremot har inte ökat i samma takt som innan Finanskrisen. Fram till 2007 följde fraktflygets kurva i princip passagerarflygets, men efter ett stort hack 2008-2009 så har den årliga ökningen inte alls varit densamma som tidigare. Vad detta beror på vet jag inte, utan överlåts till den ärade läsekretsen att spekulera i. Tillägg: Jag noterar dock att för 2017 så var det en rekordstor ökning på 9 procent för flygfrakten.

Vad gäller flygbolagens vinster så har de efter förluståren 2008-2009 faktiskt gått med vinst, men mestadels ganska usel vinst - som jag påpekat tidigare så ställs inte alls samma krav på vinst vad gäller flygbranschen som för andra branscher. Ändå är flyget starkt subventionerat, till exempel genom att flygbränsle inte beskattas, samt att flygplatser är statusbyggen som ofta finansieras genom skattemedel.

En orsak att flygbranschen gått med vinst sedan 2010 är troligen det extremt låga ränteläget globalt.

Värt att notera är att 2015-2016 har flygbolagens vinster varit på en nästan rekordhög nivå - endast mitten av 1960-talet kan mäta sig med dessa år. Detta torde till stor delen bero på det betydligt lägre oljepris som vi haft de senaste åren jämfört med det höga pris som rådde i några år dessförinnan.

Mångmiljardfrågan är nu förstås när nästa hack i kurvan kommer - både för flygtrafiken och för flygbolagens vinster.

2014-12-11

Norge drabbas också av lågt oljepris

Det är inte bara Ryssland, Venezuela och länder i Mellanöstern som drabbas av det sjunkande oljepriset. Idag sänkte den norska centralbanken oväntat styrräntan för att "Oljepriset har fallit kraftigt och utsikterna för tillväxten i norsk ekonomi har försvagats". Tydligen tror de att en norsk räntesänkning på något magiskt vis kan åstadkomma en ökad internationell efterfrågan på norsk exportolja.

Det enda denna räntesänkning lär göra är att blåsa ytterligare liv i den magnifika norska bostadsbubblan så att den krasch som till slut kommer blir mer spektakulär.

För övrigt är det inte bara Norges oljeexport som drabbats av prisfall, utan även den stora exportvaran lax har drabbats av fallande pris på grund av det ryska importstoppet (som är ett svar på västvärldens sanktioner).

Det finns dock en del som jublar över det fallande oljepriset, till exempel flygbolagen som varit hårt pressade av höga oljepriser, men nu plötsligt ser sina marginaler förbättras kraftigt. Fast de lär nog sätta jublet i halsen när nästa lågkonjunktur kommer - för det fallande oljepriset är ett symptom på att världsekonomin inte går riktigt så bra.

2014-09-10

Hur långt kan sanktionerna gå?

Nu blir det riktigt intressant att se hur EU och Ryssland agerar mot varandra, när EU i måndags kväll beslutade om utökade sanktioner mot Ryssland, även om själva införandet verkar dröja några dagar, då man väntar och ser hur den nuvarande vapenvilan i östra Ukraina fortlöper.

Listan över "personer under sanktioner" utökas och den viktigaste åtgärden från EU:s sida är att stoppa finansiering (alltså lån) från EU till ryska energibolag. Detta drabbar de ryska energijättarna hårt.

Ryssland har kommit med ett mycket smart motdrag, nämligen att stoppa flygningar över Ryssland. Detta drabbar inte Ryssland direkt ekonomiskt, men skulle slå mycket hårt mot europeiska flygbolag. Ett flygstopp är mycket smartare än att stänga av gasen till EU, vilket visserligen skulle drabba EU oerhört hårt, men samtidigt skulle drabba Ryssland hårt ekonomiskt, då deras gasexport är så stor andel av deras BNP.

Skulle flygstoppet bli verklighet skulle det ställa till kaos på många sätt. Självklart skulle flygbolagen drabbas ekonomiskt, men även många branscher som är beroende av flygtransporter av exempelvis komponenter från Asien skulle kunna drabbas av leveransstörningar och i förlängningen betydligt dyrare transporter.

Rysslands importstopp för många livsmedel påverkar redan många av EU:s jordbruk. Just jordbrukspolitiken är en central del av EU och en av de mest genomreglerade och subventionerade verksamheterna inom EU. Rysslands styrande förstår hur de ska slå mot EU:s känsligare delar. Visserligen kan högre matpriser leda till missnöje inom Ryssland, men protesterande EU-bönder vore mumma för Ryssland, liksom kaos i EU:s jordbrukspolitik.

Vad gäller eventuellt flygstopp får vi dock vänta några dagar för att se om det blir verklighet som en hämnd för EU:s nya (ännu icke ikraftträdda) sanktioner.

Frågan är hur mycket dessa sanktioner kan trappas upp. Det extremaste vore förstås ett stopp för gasleveranserna från Ryssland. Som jag nämnde ovan skulle detta troligen sänka EU helt. Frågan är dock om det för Ryssland är värt uteblivna exportinkomster. Ett gasstopp skulle troligen sänka hela världsekonomin och framförallt krascha Moskvabörsen och rubeln.

Det behöver emellertid inte gå så långt som att Ryssland stänger av gasen. Det skulle räcka med drastiska prishöjningar för att ställa till det för EU.

Vi ska inte heller glömma att EU importerar runt 90 procent av sin olja, varav större delen kommer från Ryssland.

Det kan bli en utrikespolitiskt mycket spännande höst, men denna typ av spänning är förstås inget som aktiebörserna brukar gilla.

För övrigt noterar jag att det nu kommit en rapport från haverikommissionen angående MH17 som sköts ner över östra Ukraina i somras, där det inte oväntat är tydligt att planet skjutits ner av en luftvärnsrobot och att många av de "alternativa teorier" som kommit från ryska media och ryskt officiellt håll är rena fabrikationer. Dessa "alternativa teorier" har redan från början närmast haft ett löjets skimmer över sig, då de varit lätta att hitta fel i och i många fall innehållit uppenbara orimligheter. Ändå har "nyttiga idioter" sett till att fortsätta att sprida dem i sociala medier, förutom alla betalda ryska psyops som förstås också spritt dem.

Det jag skrev i juli angående bevisläget för nedskjutningen av MH17 gäller alltså fortfarande och bekräftas av haverikommissionens rapport.

2014-07-22

Bevisläget MH17:s nedskjutning över Ukraina

Det cirkulerar nu så mycket förvirrande uppgifter vad gäller nedskjutningen av trafikflyget MH17 över Ukraina i torsdags att det är dags för en ordentlig genomgång av vad vi vet. Jag försöker att sålla ut fakta från propaganda.

Vad gäller vad som orsakat flygkraschen verkar det stå klart att MH17 sköts ner av något slags vapensystem. Ingen påstår något annat (förutom möjligtvis förvirrade konspirationsteoretiker som påstår att det var en sprängladdning ombord). Så frågan är då vilket vapensystem och vem som sköt. Det finns tre rimliga alternativ till vem som sköt: ukrainsk militär, ukrainska rebeller och rysk militär. Hade en missil kommit från längre avstånd eller annat land så hade det uppmärksammats. Ukrainska militären och de ukrainska rebellerna var de som hade militär kontroll över olika områden runt nedskjutningsplatsen.

Såvitt jag kan se av kartan skulle det teoretiskt sett eventuellt vara möjligt att en BUK-missil avfyrad från Ryssland skjutit ner MH17, förutsatt att den stod precis vid gränsen. Då skulle dess räckvidd på 35 km möjligen räcka för att nå den punkt där MH17 befann sig. Teoretiskt sett skulle det också kunna vara missilsystem med längre räckvidd från ryskt territorium. Det är dock ingen som har påstått att en missil skulle ha kommit från Ryssland och detta skulle också ha synts tydligt för USA:s satelliter, så detta kan vi utesluta.

Då är frågan om det var en markbaserad luftvärnsmissil eller en missil från ett flygplan. Rebellerna har inga flygplan, så detta alternativ kan uteslutas. Enligt ryska flygvapenchefens presentation igår skulle det ha funnits ukrainska jaktplan i närheten. Detta har förnekats av Ukraina och USA, som säger att alla ukrainska jaktplan stod på marken just då, men det kan man förstås inte lita på i detta ömsesidiga propagandakrig. Att det skulle ha varit ett ryskt jaktplan får nog anses uteslutet, då ingen har påstått det och det skulle vara sensationellt om Ryssland blandade sig i konflikten direkt på ett så korkat sätt - de har ju hela tiden sett till att officiellt hålla sig utanför och bara agera i det fördolda.

Ryssarna säger att det var ukrainska SU-25 som flög i närheten av MH17. Dessa har enligt Wikipedia en högsta flyghöjd (utan last) på 7000 meter (5000 meter med full beväpning). MH17 befann sig på 10000 meter, vilket ger en höjdskillnad på 5000 eller om SU-25:an inte var fullt beväpnad kanske 4000 meter. SU-25 kan vara utrustad med jaktrobotar av typen R-60, som har en praktisk räckvidd på 4000 meter (eller enligt "reklambroschyren" möjligtvis så mycket som 8000 meter). Frågan är dock hur stor räckvidden är i höjdled - jag hittar inga uppgifter om det, men den borde vara betydligt mindre än den totala räckvidden. Det verkar alltså eventuellt kunna finnas en liten teoretisk möjlighet att en SU-25 skulle kunna skjuta ner ett trafikflygplan på 10000 meters höjd, men det verkar inte troligt. Den ryske flygvapenchefen far även med osanning när han påstår att SU-25 kan komma upp till 10000 meters höjd. Visserligen har ukrainska flygvapnet även stridsflyg som mycket väl skulle kunna skjuta ner ett flygplan på 10000 meters höjd, exempelvis MIG-29, men ingen har uppgett att något sådant stridsflyg skulle ha funnits i närheten.

Att det just är SU-25 som Ukrainas flygvapen använt i inbördeskriget är förstås ingen slump, då den används för attacker mot markmål. En SU-25 sköts för övrigt i onsdags ner av rebellerna från förhållandevis låg höjd med ett enklare luftvärnssystem (MANPADS).

Det verkar alltså inte vara troligt att MH17 sköts ner av en jaktrobot från ett stridsflygplan, varför det måste ha varit något slags luftvärnsmissil. Det är inte möjligt att skjuta ner flygplan på 10000 meters höjd med enklare luftvärnsmissiler (MANPADS), utan det krävs mer avancerade system, t.ex. BUK.

USA säger att deras satelliter har sett att missilen kom från rebellkontrollerat territorium mellan Snizjne och Torez några mil öster om Donetsk. Ryssarna håller för troligt att missilen kom från territorium som kontrollerades av den ukrainska staten. Ingen av dem har dock ännu presenterat bildbevis utan bara sagt att de har sådana (fast ryssarna har inte preciserat varifrån missilen skulle ha kommit). Troligen vill ingen av dem avslöja hur kapabla deras spionsatellitsystem är.

Ukrainas militär har BUK-system och har även enligt ryska satellitfoton haft dem stationerade tillräckligt nära det aktuella området. Ryssarna säger att den 17 juli stod ett ukrainskt BUK-system 50 km öster om Donetsk och 8 km söder om Sjaktyorsk (som ligger en mil väster om Torez). Ryssarna frågar varför Ukraina har dessa luftvärnssystem placerade där, när det är känt att rebellerna inte har något flyg. Svaret på frågan är väl uppenbart - Ukraina är förstås oroade för en attack från Ryssland. Men det skulle alltså tekniskt sett kunna vara en luftvärnsmissil från den ukrainska sidan som sköt ner MH17.

Rebellerna i Donbass erövrade i slutet av juni en BUK-enhet från den ukrainska militären, vilket de då skröt om och vilket även ryska media rapporterat, t.ex. Vesti. Även Ukraina sade att denna enhet erövrats av rebellerna, men det sades dock från båda sidor att detta var en enhet med något tekniskt fel som gjorde den oanvändbar. Enligt exempelvis denna nyhetssajt skulle dock denna enhet kunna repareras med hjälp från Ryssland. Uppenbarligen fick de igång denna enhet, då rebellerna sköt ner ett ukrainskt militärt transportflygplan av typen An-26 på 6500 meters höjd måndag 14 juli. Detta var alltför högt för att kunna vara utfört med någon enklare typ av luftvärnssystem. Ukraina påstår att det var en missil avfyrad från den ryska sidan av gränsen, men det finns inget som talar för detta. USA borde isåfall ha bekräftat det, då deras satelliter skulle ha sett det.

Rebellernas "premiärminister" Alexander Borodai säger att de inte har den tekniska möjligheten att skjuta ner MH17, något som alltså motbevisas av att de sköt ner en An-26 på hög höjd några dagar tidigare. Det finns även foton och video från 17 juli av en BUK-vagn på rebellkontrollerat område. Dels av när den står uppställd i Snizjne, dels när den körs mellan Torez och Snizjne. Varför skulle förresten rebellerna slösa bränsle och tid på att köra omkring med vagnen om den vore trasig? Dessutom finns en video av hur en BUK-vagn där två av fyra missiler saknas transporteras iväg dagen efter. Dessa foton och videor är såvitt jag kan bedöma äkta (kanske med undantag för den sista, som visar en passerande transport på en svåridentifierad plats).

Det har sagts att det behövs ett stort välutbildat manskap för att använda ett BUK-system, men detta gäller vid användning mot stridsflygplan och med full kapacitet att identifiera mål. Ett trafikflygplan som flyger rakt fram kan man skjuta ner betydligt enklare. Även Finland har BUK-system och flera finländare med erfarenhet har de senaste dagarna skrivit om nedskjutningen av MH17 ur ett tekniskt perspektiv. James Mashiri har skrivit om det och hans kommentar citeras av Cornucopia:
Jag kan t.ex köra BUK och lägga på radarn. Har bara fått utbildning i #T72, senast kört 2001. Hur kan jag? Jag har varit inne i en BUK under drift ett par timmar och fått lite skolning på samma gång.

Jag skulle så klart inte kunna använda systemet taktiskt rätt och uppträda under fiendehot, men jag skulle få vagnen igång, kunna köra den till en åker. Parkera den, lägga på radar, ta lås och avfyra. Det mesta av detta även ensam, bara de sista faserna behöver två personer. Du kunde vara min sidekick, ingen expertis nödvändig.
Läs även "Corporal Frisks" mer detaljerade beskrivning.

Det räcker alltså med en person med relativt enkel utbildning samt några outbildade hantlangare för att kunna avfyra en BUK-missil mot ett civilflygplan. Varje BUK-vagn har en enklare radarenhet för att följa det tilltänkta målet. Med denna enhet kan man dock inte upptäcka och identifiera mål. I det aktuella fallet kan det dock vara möjligt att man har "identifierat" målet visuellt, t.ex. "titta där kommer ett jäkla ukrainskt transportflygplan igen - vi skjuter ner det", för att sedan rikta BUK-vagnens radar rätt och avfyra en missil.

Hade då rebellerna utbildning nog för att kunna hantera en BUK-vagn? Det borde i östra Ukraina finnas gott om personer med åtminstone grundläggande utbildning på BUK-systemen och åtminstone någon av dessa borde ha hamnat på rebellsidan. Om inte annat kan rebellerna mycket väl ha värvat över någon ryss som kunde systemet - de har ju en hel del ryska "frivilliga" med i andra funktioner och till och med deras befälhavare är Moskvabo.

Det är alltså säkert att både rebellsidan och regeringssidan i Ukraina hade den tekniska möjligheten att skjuta ner MH17.

Det slängs för övrigt omkring en mängd anklagelser. Idag sade Ukrainas informationssäkerhetschef i en intervju att det var en "rysktränad, välutrustad, välutbildad officer" som "tryckte på knappen avsiktligt". Det behöver alltså inte vara så, utan det kan mycket väl ha varit någon ukrainare med grundläggande utbildning på det aktuella vapensystemet.

Från västsidan har USA:s president Obama, Storbritanniens premiärminister Cameron med flera sagt att rebellerna inte kunde ha skjutit ner ett trafikflygplan på hög höjd utan vapen och utbildning från Ryssland, något som emotsägs av det jag skrivit ovan om att rebellerna erövrat en ukrainsk enhet samt att det i Donbass troligen finns gott om personer med utbildning på BUK-systemet. Visserligen bör dock reservdelar till den trasiga enheten på något vis ha kommit från Ryssland. Huruvida detta var sanktionerat av ryska staten eller om delarna smugglades vet vi inte. Det finns inte heller några övertygande indicier för att rebellerna skulle ha haft tillgång till mer än en BUK-vagn (den som de erövrade från ukrainska militären) och därför verkar det inte troligt att Ryssland skulle ha levererat några sådana system till rebellerna.

Så hur är det då med motiv för att skjuta ner ett civilflygplan? Varken rebellerna eller Ryssland skulle kunna vinna något på det så vitt jag kan se. Ukraina skulle kunna vinna något på att göra en falsk flagga-operation i syfte att lura omvärlden att rebellerna eller Ryssland utfört ett illdåd som måste hämnas. Jag har dock svårt att tänka mig att de skulle anse att "nyttan" med ett sådant dåd skulle vara större än skadan. Jag kan även tänka mig många andra sätt att utföra en falsk flagga-operation som skulle vara betydligt mer fördelaktiga för Ukraina. Risken för storskandal om sanningen skulle avslöjas skulle vara alltför stor.

Det rör sig alltså troligen om ett misstag.

Kan Ukrainas militär ha begått ett misstag? Ja, det är fullt möjligt. 2001 sköt ukrainskt luftvärn ner ett ryskt civilt passagerarflygplan över Svarta Havet. Detta skedde under en övning, då missilen missade sitt mål och istället låste på passagerarflyget. Ukraina förnekade då till att börja med att de var skyldiga, men erkände senare och betalade ut ersättning till de anhöriga. I det aktuella fallet med MH17 har dock ingen (varken USA, Ryssland eller Ukraina) sagt att det skulle ha pågått någon luftvärnsövning, så jag ser det som möjligt men inte sannolikt.

Kan då Ukrainas luftvärn ha trott att det var ett militärflygplan? Knappast, då de visste att rebellsidan inte hade något flyg och det aktuella flygplanet kom västerifrån, inte österifrån från Ryssland.

Kan rebellerna ha gjort ett misstag? De hade bara en BUK-vagn utan det kompletta systemet för identifiering av mål och utan någon koppling till andra radarsystem eller civil flygledning. Med enbart visuell identifiering är det stor risk att de trodde att det återigen rörde sig om ett ukrainskt transportflygplan som kom flygande västerifrån.

Vi vet också att den ryskfödde befälhavaren för Donetsk-rebellerna Igor Girkin (även känd som Igor Strelkov) skröt i sociala medier om att de skjutit ner ännu ett An-26, men raderade raskt meddelandena när han insåg att de skjutit ned ett civilt passagerarflygplan. Detta rapporterades även av ryska media, t.ex. ITAR-TASS. Strelkov förnekar att han någonsin skulle ha haft ett konto på den aktuella sajten, men det verkar vara en efterhandskonstruktion.

Så som kunskapsläget ser ut idag pekar alltså det mesta mot att rebellsidan sköt ner MH17 av misstag, dock med en viss möjlighet att det var ukrainskt luftvärn som sköt av misstag.

Några invändningar? Motivera dem isåfall med referenser!

2014-07-17

Risk att flyga över krigszoner såsom Ukraina

Ingen har väl vid det här laget missat dagens största nyhet att ett flygplan med 280 passagerare sköts ner över östra Ukraina.

Som Cornucopia påpekar är det fråga om mycket avancerad luftvärnsutrustning. Videon nedan visar den aktuella typen av mobilt luftvärn, Buk-M2 SAM-11. I videon kan man se lite glimtar från kontrollrummet och förstår då att ett sånt här system tar flera månader att lära sig och att man antingen måste vara väldigt bra på att läsa manualerna eller också ha tillgång till instruktörer. Troligen det senare - vi vet att ryska specialister och specialtrupper med största sannolikhet finns i östra Ukraina. Det räcker inte heller med enstaka utbildade personer, det behövs tiotals personer för att hantera ett system såsom detta.

Cornucopia länkar även till ett uttalande av en ledare för rebellerna/terroristerna i östra Ukraina där han bekräftar att man skjutit ner vad han trodde var ett av ukrainska militärens transportflygplan. Det hela ser alltså ut att ha varit ett tragiskt misstag.

Frågan är varför civilflyget har tagit risken att fortfarande flyga över Ukraina. Flera militärflygplan har skjutits ner i området för inbördeskriget och man vet att rebellerna/terroristerna sedan flera månader tillbaka förfogat över avancerat luftvärn som de erövrat från den ukrainska militären. I en het krigssituation där mycket är oklart är risken stor för att det sker misstag, ibland med katastrofala konsekvenser. Närmaste vägen från Amsterdam till Kuala Lumpur går dock tydligen över Ukraina och då vill inte flygbolagen slösa bränsle, tid och pengar på att ta en omväg. Nu lär de dock plötsligt ändra uppfattning och jag gissar att inga civilflyg kommer att flyga över östra Ukraina på ett bra tag. Även om de skulle försöka kommer säkerligen många oroliga passagerare att fråga om flygrutten och vägra flyga med om det skulle röra sig över östra Ukraina, vilket skulle tvinga flygbolagen att välja annan rutt.

Detta inlägg kan komma att uppdateras senare om det dyker upp annat som jag vill kommentera.

Tillägg kl 20:57: Mycket riktigt meddelar flera flygbolag nu att de kommer att undvika luftrummet över Östra Ukraina.

Cornucopia länkar även till ett foto av ett luftvärnssystem av typ BUK som har stått i Snizjne (Snezjnoje på ryska) (se denna karta) i östra Ukraina på rebellkontrollerat territorium. Detta stämmer för övrigt bra med den lägesangivelse "i området Toreza" som rebelledaren för "Donbass folkmilis" Igor Girkin (som för övrigt är rysk medborgare) angivit - Snizjne ligger omkring en mil öster om Torez/Toreza. Kraschplatsen Hrabove (Grabovo) ligger drygt en mil norr on Torez. Alla dessa ställen ligger några mil öster om Donetsk och bara någon mil från gränsen till Ryssland.

Wikipedia har mer information om incidenten, men ta den med en nypa salt då det är en pågående händelse och många vill peka finger och hitta syndabockar.

Tillägg kl 21:40: Här är en video av ett BUK-fordon som kör mellan Torez och Snizjne. Påstås vara från tidigare idag. Huruvida detta fordon kapats av rebellerna från den ukrainska militären eller om det levererats från Ryssland är oklart.

Tillägg kl 22:04: Läs försvarsbloggaren Wisemans kommentarer om incidenten.

Tillägg kl 22:25: Ryska nyhetsbyråer rapporterade nyligen om hur rebellerna i östra Ukraina erövrat BUK-fordon, t.ex. Vesti 29/6. Google-översättning:
Donetsk milis fångade militära försvaret del A-1402. Point försvar är en division av Missile Forces och utrustade med självgående luftvärnsmissilsystem "Buk". Detta är den andra divisionen av flygvapnet, som passerade under kontroll av miliser under de senaste dagarna. En del överlämnade sig frivilligt, för det andra bedrivs många timmars strid, RIA "Novosti".
Det var alltså inte för flera månader sedan, som jag felaktigt skrivit ovan, utan alltså bara för någon vecka sedan. Det var väldigt skickligt av rebellerna att lära sig hantera detta avancerade vapensystem så snabbt (avsiktlig ironi).

Tillägg kl 23:22: Det börjar redan klarna vad som hänt. I slutet av juni erövrade rebellerna i Donbass minst en luftvärnsenhet av BUK-typ från den ukrainska militären. Enligt denna sajt var det dock något tekniskt fel på den, men den kunde repareras med hjälp från Ryssland och den användes för att skjuta ner ett ukrainskt militärt transportflygplan av typen An-26 på 6000 meters höjd i måndags 14 juli samt ett Su-25 igår. Idag trodde rebellerna felaktigt att det kom ännu ett An-26 flygande västerifrån och sköt ned flygplanet. Den ryskfödde befälhavaren för Donetsk-rebellerna Igor Girkin (även känd som Igor Strelkov) skröt om detta i sociala media, men raderade raskt meddelandena när han insåg att de skjutit ned ett civilt passagerarflygplan.

Det som blir intressant nu är att se hur efterspelet till detta blir. Gissningsvis lär de skyldiga klantskallarna bland Donetsk-rebellerna straffas obarmhärtigt - av Ryssland eller Donetsks "regering". Rysslands Putin och Medvedev är säkert ursinniga på de klantiga rebellerna som ställt till en sån här skandal. Kommer Ryssland att avbryta sin illa maskerade hjälp till rebellerna? Ryssland har gjort en stor propagandaförlust genom de klantiga rebellerna. Hur ska de nu få rätsida på sitt propagandakrig? Hur kommer Ukraina att agera militärt mot rebellerna fortsättningsvis? Rebellerna har proklamerat vapenvila medan man utreder flygkraschen - kommer Ukraina också att observera vapenvila? Skulle ryssarna stänga av stödet till rebellerna skulle de troligen vara ganska chanslösa.

Sista tillägg: Ryska media rapporterade tidigare idag rebellernas uppgifter att det var en An-26 som sköts ner, t.ex. ITAR-TASS. Det tyder på att de noga följer vad rebellerna rapporterar. Först något senare började de att rapportera om att det var ett civilt flygplan.

2012-08-23

Dagens humor: UFO hotar Lufthansa

Från Tyskland rapporteras att fackförbundet med den oavsiktligt (?) humoristiska förkortningen UFO hotar Lufthansa med strejk nästa vecka.

2012-08-14

Ceterum censeo SASem esse vendendam

"För övrigt anser jag att SAS bör säljas", fritt efter den gamle romaren Cato den äldres kända slagord "ceterum censeo Carthaginem esse delendam".

Jag har sagt det förut - svenska staten borde sälja sin andel i SAS. Nu verkar det som om SAS komma att behöva ytterligare kapitaltillskott. Men...
Det politiska stödet bakom flygbolaget SAS vacklar. Såväl vänsterpartiet som socialdemokraterna ifrågasätter nu vitsen med ytterligare kapitaltillskott, något som kan behövas inom bara ett par år.
...
Efter nyemissionen 2009, där staten bidrog med 1,2 miljarder kronor, bedyrade näringsminister Maud Olofsson att kapitaltillskottet var det sista, och uteslöt ytterligare statliga pengar till det krisdrabbade flygbolaget. Det skulle bara dröja ett år innan löftet bröts, och ytterligare 1,1 miljarder kronor togs ur statens kistor. Sedan dess har bolagets börsvärde minskat med runt 80 procent.
...
Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill alla se en avyttring av statens aktier, motsvarande drygt 20 procent av bolaget, så snart som möjligt.
Socialdemokraternas näringspolitiska talesperson Jennie Nilsson säger till och med att "det är väl inget självändamål att staten ska äga det här".

Frågan är dock om "så snart som möjligt" kommer att dyka upp för SAS del. Det pris man kan få ut är troligen inte särskilt högt och det kan mycket väl hända att regeringen i hopp om bättre framtida värdering kommer att skjuta upp beslutet om försäljning av SAS tills företaget är värdelöst.

Generellt har trafikflyg varit en olönsam historia, men SAS är ett av de sämre bolagen. Det finns ingen som helst anledning till att staten ska driva ett flygbolag, än mindre ett som går med förlust. Det är en statlig subvention som snedvrider konkurrensförhållandena inom transportbranschen.

Läs även Den hälsosamme ekonomistens åsikter i ämnet.

2012-05-23

Byways Skyways!

Så säger vi farväl till ännu ett flygbolag, nämligen Skyways, som igår gick i konkurs och lämnade tusentals resenärer i sticket. En viktig orsak till konkursen är uppenbar - det höga oljepriset. Det senaste året har oljepriset genomsnittligt varit högre än till och med 2008. Jacob Pedersen, flyganalytiker på Sydbank i Danmark säger:
- Jag tror att priserna på inrikesflyg behöver höjas, säger han, och konstaterar att bränslepriserna är historiskt höga samtidigt som biljettpriserna är historiskt låga.
Flygbolagens dåliga lönsamhet är knappast någon överraskning. Jag har sagt det förut och upprepar det igen - större delen av flygbranschen är dödsdömd.
Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.
  • Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
  • Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.
I dagsläget är det till och med dubbelt dåligt. Ekonomisk kris gör det svårt att höja priserna, samtidigt som oljepriset är fortsatt högt.
Alla flygbolag har problem med lönsamheten, säger Åhström. Problemet stavas framför allt stigande bränslepriser, men det handlar också om en svårighet att få ut tillräcklig förtjänst per passagerare och flygkilometer. Det är ett problem som de mindre bolagen delar med de större. Alla sitter i samma båt.
Dålig lönsamhet för flygbolagen är inte heller någon ny företeelse, utan trafikflyg har genom åren haft väldigt dålig lönsamhet trots stora subventioner.
Trots den starka tillväxten och trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser så har den globala flygbranschens lönsamhet genom åren varit pinsamt dålig. Under åren 1963-1979 gick flygbranschen som helhet mestadels med vinst, men en rätt futtig sådan runt 2,5%. På normala företag ställs helt andra vinstkrav. Under åren 1984-1989, 1995-2000, 2006-2007 samt 2010 gick flygbranschen också med vinst, men fortfarande dålig vinst. Dessemellan har det varit några omgångar med kraftiga förlustår för flyget, och dessa förlustomgångar ser ut att bli värre för varje gång. För 2011 har jag ännu inte hittat någon siffra.

Det klagas över att Skyways konkurs slår mot småorterna, men som jag ser det är det snarast en fördel att de tvingas ställa om från flyg redan nu. Cornucopia skriver:
En omställning skulle skyndas på genom samma beskattning för flygbränsle som för markbränsle.

Vi kommer ha flyg även efter 2030, men massflygindustrin kommer vid det laget sedan länge vara historia. Massflyget är en parantes vi upplevt de senaste decennierna och kommer försvinna. Bygger man sin existens på att snabbt kunna flyga till Stockholm så är det bara att inse att det inte är hållbart i längden och ta lämpliga åtgärder. Även om de inte är önskvärda.
Tyvärr är flyget ett prestigefyllt transportmedel och jag gissar att kommunpampar och rikspolitiker kommer att fortsätta att gynna flyget.

2011-11-29

Första stora flygbolaget i putten

Idag begärde American Airlines rekonstruktion enligt "Chapter 11". De lär knappast bli det sista flygbolaget att lämna in i denna kris.
Flygbranschen har haft enorma svårigheter att uppvisa några större vinster under de senare åren. Branschens internationella organisation IATA räknar med att aktörerna ska göra en samlad vinst på 6,9 miljarder dollar i år – men vinstmarginalen ligger likväl bara på strax över 1 procent. Den ekonomiska krisen samt de högre bränslepriserna förväntas tynga aktörerna så pass att de inte redovisar någon vinst alls under 2012.
American Airlines verkar också tro på mirakel.
Trots konkursen tror bolaget att det ska återuppstå likt fågel Fenix ur askan, starkare och konkurrenskraftigare.
För det är inga muntra siffror som flygbranschen redovisar.
Flygindustrin går dock mot en dystrare framtid när konjunkturen svikar. I går kom internationella branschorganisationen IATA med månadssiffor som visar att passagerarvolymerna ökade med 3,6 procent under oktober månad med fraktvolymerna sjönk med 4,7 procent.
Nordamerika noterade en nedgång i passagerartrafiken om 1,9 procent under oktober. Nedgången i trafiken förklaras till stor del av kapacitetsneddragningar hos amerikanska flygbolag.
Särskilt fraktvolymen är en indikator om vad som komma skall.

Jag har sedan länge sagt att flygbranschen kommer att drabbas särskilt hårt av krisen - större delen av flygbranschen är dödsdömd.
Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.
  • Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
  • Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.
Nu kanske vi till och med får sämsta tänkbara situation för flyget - högt oljepris (p.g.a. brist) kombinerat med stagnerande världsekonomi.
Redan innan den nuvarande krisen har flygbranschen lidit av dålig lönsamhet och det är ingen ny företeelse.
Trots denna starka tillväxt och trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser så har flygbranschens lönsamhet genom åren varit pinsamt dålig. Under åren 1963-1979 gick flygbranschen som helhet mestadels med vinst, men en rätt futtig sådan runt 2,5%. På normala företag ställs helt andra vinstkrav. Under åren 1984-1989, 1995-2000 samt 2006-2007 gick flygbranschen också med vinst, men fortfarande dålig vinst. Dessemellan har det varit några omgångar med kraftiga förlustår för flyget, och dessa förlustomgångar ser ut att bli värre för varje gång.

2011-03-02

Flyget drabbas hårt av oljepriset

Den internationella flygorganisationen IATA kom idag med en uppdaterad prognos för den globala flygbranschens utsikter under år 2011 och det var ingen munter läsning för flygkramarna. Det höga oljepriset är såklart orsaken. I den förra prognosen från december hade man räknat med ett genomsnittligt oljepris under året på 84 dollar/fat, medan man i dagens prognos räknar med 96 dollar/fat. Brentoljan handlas i skrivande stund runt 115 dollar/fat. Knäckfrågan för flyget är hur länge som oljepriset håller sig kvar på dessa höga nivåer, vilket till stor del avgörs av det politiska läget i producentländerna.

IATA tror att den globala ekonomiska tillväxten blir högre än tidigare väntat, men frågan är hur det blir med den saken. De höga oljepriserna drabbar som jag skrivit förut även övriga delar av världsekonomin. En ökning av oljepriset med 10 dollar/fat fungerar som en "straffskatt" på cirka 0,5% av världens BNP. Redan innan denna dämpande effekt på världsekonomin räknar IATA med att den förväntade BNP-ökningen (och med den en ökning av flygtransporterna) inte kompenserar för de ökade bränslekostnaderna.
"Vinsterna kommer att halveras jämfört med förra året och marginalerna ligger på patetiska 1,4 procent", säger Giovanni Bisignani, IATA:s vd, i ett pressmeddelande.
Vilken annan bransch skulle år efter år tillåtas att gå så dåligt? Som jag skrev om i december har trafikflyg historiskt varit en tragiskt olönsam historia. Detta trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser. Den globala flygbranschen har enligt IATA:s statistik gått med en genomsnittlig förlust på 0,43 procent under de senaste 20 åren. IATA oroar sig med rätta för hur det ska gå under året och hänvisar även till skatteökningar.
"Som om det stigande priset på olja inte var utmanande nog, ökar regeringarna kostnaden för rörlighet genom en växande farsot (contagation) av skatter. Under 2010 drabbades industrin av miljarder dollar i nya eller ökade skatter i Storbritannien, Österrike och Tyskland, säger Giovanni Bisignani.
Helt rätt utveckling! Det är dags att flyget börjar bära sina kostnader och inte ständigt vara skattemässigt gynnat. Dessutom kan ägarna ta och börja kräva en rimlig vinstmarginal av flygbolagen. Då kanske flygbranschen kan minska till rimligare omfattning. Jag har sagt förut att flyget är dödsdömt.
Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.
  • Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
  • Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.
Nu kanske vi till och med får sämsta tänkbara situation för flyget - högt oljepris (p.g.a. brist) kombinerat med stagnerande världsekonomi.

Lägg därtill att Kina storsatsar på flygplatser. Vad betyder det i en värld där tillgången på olja inte längre ökar? Om Kina kapar åt sig mer flygbränsle måste någon annan minska sin förbrukning och flyga mindre, exempelvis Europa och Nordamerika.

Jag har fått frågan, både här på bloggen och i privatlivet, hur vi ska resa då om flyget är dödsdömt. Svaret är enkelt - resa mindre. Vi kan helt enkelt inte hålla på och flaxa fram och tillbaks till Thailand, Paris eller Kiruna, utan får bestämma oss för var vi vill vara. Detsamma gäller varor som transporteras på flyg - vi får avstå från sockerärter och rosor året runt.

Nu kan vi dock i IATA:s statistik se att både passagerarflyget och fraktflyget slog rekord förra året och ökningen fortsatte i januari. Därmed har flyget med råge återhämtat det rekordstora tappet 2009.

Det undre diagrammet visar vilken taskig lönsamhet flyget har haft.

Vad gäller oljepriset syns ännu ingen ljusning i Libyen. Gaddafis styrkor har stridit med oppositionen om den viktiga oljehamnen Marsa el Brega söder om Benghazi i östra Libyen och även i den näraliggande staden Ajdabiya. Det råder alltså regelrätt inbördeskrig i landet och även om Gaddafi är trängd har han ändå en fördel i att ha de tunga vapnen och specialstyrkor på sin sida. Han låter också fortfarande trotsig och tänker uppenbarligen kämpa in i det sista. Strider i en oljehamn är inte bra för oljeexporten på längre sikt, då risken är stor att infrastruktur skadats.

Än så länge verkar världsmarknaden genom det höga oljepriset tveka om hur bra det kommer att gå att ersätta Libyens olja. Vi får se om Saudiarabien lyckas hålla sina löften om ökad produktion för att kompensera. Förutom de transportproblem jag tidigare påpekat vad gäller olja från Saudiarabien, så kan det som The Oil Drum skrev i måndags vara fråga om tyngre olja som alla raffinaderier inte kan ta emot utan problem.

2010-12-28

Trafikflyg - en olönsam historia

Igår skrev jag om tekniknaiva framtidsvisioner för flyget och fick tips av Mattias om att data för det globala trafikflyget finns att hämta hos ATA. För passagerarflyget fanns till och med data ända bak till 1929. För fraktflyget bara från 1945 och för ekonomin bara från 1947, men det täcker ändå in den intressanta delen av utvecklingen.
Som ni ser har tillväxten i flygtrafiken varit oerhört stark, med undantag för två "hack" 1990-1991 och 2000-2003. Det sista hacket från 2008 syns ännu inte så tydligt i diagrammet - vi får vänta på mer data.

Trots denna starka tillväxt och trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser så har flygbranschens lönsamhet genom åren varit pinsamt dålig. Under åren 1963-1979 gick flygbranschen som helhet mestadels med vinst, men en rätt futtig sådan runt 2,5%. På normala företag ställs helt andra vinstkrav. Under åren 1984-1989, 1995-2000 samt 2006-2007 gick flygbranschen också med vinst, men fortfarande dålig vinst. Dessemellan har det varit några omgångar med kraftiga förlustår för flyget, och dessa förlustomgångar ser ut att bli värre för varje gång.

Man kan verkligen fråga sig varför politikerna fortsätter att stödja en miljöförstörande energislösande verksamhet som dessutom går med förlust större delen av tiden. Det är inte bara eländiga SAS som går med förlust, utan som sagt flygbranschen som helhet. Men flygplatser och nationella flygbolag är prestigefyllda, så tokerierna fortsätter. Politiker gillar nämligen prestigeprojekt. Man kan undra vad som kommer att krävas för att de ska börja lägga ner det olönsamma flyget eller ställa rimliga lönsamhetskrav på det.

[Andra bloggar om , ]

2010-12-27

Tekniknaivister i högform

Idag spekulerar SvD i hur flygplanen kommer att se ut om 40 år. Artikeln med sina vackra illustrationer känns mer än lovligt naiv och orealistisk. Med tanke på att IEA nu erkänner att den globala produktionen av konventionell olja toppade 2006 ser framtiden mörk ut för flygbränsle. För flyget är fullständigt beroende av fossila bränslen.
Dagens flygfotogen beskrivs visserligen som närmast idealiskt för flyget. Det har högt energiinnehåll och fungerar bra även när det är 55 grader kallt på 11000 meters höjd.
Att hitta en ersättare för flygfotogen blir oerhört svårt, för det är många krav som bränslet måste uppfylla. Energiinnehåll per volymsenhet, energiinnehåll per viktenhet, fryspunkt, kokpunkt, flampunkt, osv. Inte minst måste bränslet vara möjligt att få fram i tillräckligt stora mängder.
Att driva flygplan med något annat är, enligt Airbus forskare, inte realistiskt inom överskådlig tid. Däremot pågår det mycket arbete med att framställa jetbränslet från annat än råolja. Målet för hela branschen är att flyget 2030 till 30 procent ska vara baserat på biobränsle.
Ett fullständigt orealistiskt mål, med tanke på de begränsningar för biobränslen som jag skrev om i förra veckan. Även flygindustrin verkar inse detta, fast det talas i förtäckta ordalag om det.
Ross Walker, som arbetar med utveckling av alternativa flygbränslen på Airbus, räknar med att man ska nå dit. Fast det kräver rejäla förändringar och det verkliga hindret, som han ser det, är att hitta tillräckligt stora ytor där man kan odla växter som sedan omvandlas till bränsle.

- Om man planterade solrosor över hela Frankrike skulle det ge tillräckligt med energi för att driva den franska flygindustrin. Om man odlade alger på en yta motsvarande Belgiens skulle det ge tillräckligt med bränsle för hela den globala flygindustrin, säger Ross Walker.
Exemplet Frankrike visar orimligheten i att driva flyg i nuvarande skala på biobränslen. Nu står alltså hoppet till bränsle från alger. Men en algodling stor som Belgien? Var hade de tänkt att placera den?

Både passagerarflyget och fraktflyget har ökat i en rasande takt - mer än fördubblat sedan mitten av 1980-talet, se diagrammet nedan (källa).

Att tro att flygets tillväxt ska kunna fortsätta i liknande takt med minskande global oljeproduktion är naivt. Med tanke på flygbolagens känslighet för bränslepriset är trafikflyget som jag skrivit förut dödsdömt och kurvan lär istället fortsättningsvis luta starkt neråt.
Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.
  1. Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
  2. Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.
P.S. Är det någon som vet var man hittar data på antal passagerarkilometer respektive tonkilometer gods för trafikflyget, gärna ända från 1945 och framåt? IATA har det, men tar saftigt betalt för det. Jag vill inte ha det uppdelat per flygbolag, utan bara totalsiffrorna.

[Andra bloggar om , , , ]

2010-04-26

SAS suger (statsbidrag)!

Jag blir riktigt ilsken när jag läser att SAS vill ha ersättning från staten och/eller EU för förlusterna som orsakats av flygstoppet. Det ska tydligen förhandlas idag med EU:s transportkommissionär. De hoppas till och med att de ska hållas skadelösa!
- Vi tycker att det är rimligt med kompensation, säger John Dueholm, vice koncernchef i SAS.
Det var något av det fräckaste jag någonsin hört! Flyget suger redan i sig subventioner t.ex. genom att flygbränsle inte beskattas, och nu ska de sörpla i sig ännu mer från oss skattebetalare. Det är typisk låtsaskapitalism, som bloggaren Juggen skriver. Privatisera vinsterna, socialisera förlusterna. Vi har sett det förut vad gäller bankerna.

Om nu vissa flygbolag inte ekonomiskt klarar ett stopp på en dryg vecka så måste jag säga att de har en märkvärdigt låg beredskap för oväntade händelser. Sådant kan drabba alla företag, men det är ingen orsak att kräva statlig kompensation. Har de så tajta marginaler måste de väl höja sina biljettpriser. Då invänder säkert någon att de inte kan höja priserna, eftersom de då skulle förlora resenärer. Men grundproblemet är att flygbranschen just nu lider av ett överutbud och måste anpassa sig till den faktiska marknaden. De måste höja sina biljettpriser för att klara kostnaderna för bränsle och annat och det kommer att leda till att de också måste dra ner på antalet flyglinjer. Ett antal flygbolag, bland annat SAS, kommer isåfall att gå under, men sådan är kapitalismen! Det blir de svagaste bolagen som rensas ut, så att de livskraftigaste kan överleva. SAS gjorde ju redan innan vulkanutbrottet en brakförlust och tvingas gå med mössan i hand till investerarna, så de tillhör inte de starka.

Den enda någorlunda rimliga hjälpen skulle kunna vara den som annonserades i förra veckan, nämligen att flygbolagen skulle kunna få anstånd med skatter flygplatsavgifter, fast de ska isåfall betala ränta. Då klarar de livskraftiga den likviditetskris som vulkanaskan orsakat. Men absolut inga statliga bidrag!

Av rättviseskäl borde det dessutom läggas skatt på flygbränsle, eftersom de konkurrerande transportslagen tåg och buss betalar skatt för sin energi. Men det är väl att hoppas på för mycket, då flyget är ett högstatusfärdmedel som makthavarna värnar om.

Även Cornucopia kommer med liknande tongångar idag.

[Andra bloggar om , , , ]

2010-04-22

Godnatt SAS

Allas vårt statliga flygbolag SAS kom med sin kvartalsrapport idag på morgonen. Det enda positiva man kan säga är att det åtminstone inte är mycket värre än förra året, utan på ungefär samma katastrofala nivå. Nästan en miljard kronor i förlust gjorde SAS första kvartalet 2010, vilket skulle betyda nästan fyra miljarder på helåret, alltså nästan lika mycket som hela den planerade nyemissionen på fem miljarder. Dessa jätteförluster görs också trots att SAS genomfört ett besparingsprogram på flera miljarder. Omsättningen var också betydligt lägre första kvartalet i år (9,5 miljarder) än motsvarande kvartal förra året (11,3 miljarder), så en lika stor förlust i kronor är mycket större procentuellt sett.

Detta katastrofalt dåliga resultat var innan effekterna av vulkanutbrottet nu i april. Till och med igår räknar SAS med att vulkanaskan försämrat andra kvartalets resultat med 460 miljoner kronor. Då är troligen inte allt över, eftersom det ser ut att fortsätta vara stängda flygplatser av och till ett tag till.

Vulkanutbrottet kom extra olägligt för SAS, då de just håller på med slutspurten i sin nyemission på 5 miljarder kronor. Bolagets ledning höll på att resa runt i Europa för att övertyga investerare, men blev avbrutna av flygstoppet. Många redan värvade investerare kanske också tänker till lite extra nu. Visserligen har man sex stora investmentbanker som garanter för nyemissionen upp till 2,1 miljarder, men nu visar det sig att det finns en klausul i avtalet som säger att de kan dra sig ur om det inträffar "väsenligt negativa händelser", vilket vulkanutbrottet garanterat kvalificerar som. Om en av bankerna skulle hoppa av gör troligen de andra det också, men å andra sidan sägs det att "i stort sett alla bankerna som är med och garanterar emissionen är stora långivare till SAS och att de därför har ett egenintresse av SAS ska klara sig". Fast frågan är hur långt intresset sträcker sig om de anser att bolaget är räddningslöst förlorat i alla fall. Och faller nyemissionen så faller nog SAS.

Det är inte bara SAS som går dåligt, utan även konkurrenten lågprisbolaget Norwegian kom med kvartalsrapport i morse och gjorde en förlust på 199 miljoner norska kronor jämfört med en förlust på 110 miljoner samma period förra året. Detta trots att antalet passagerare ökade med 28% och omsättningen steg från 1 387 miljoner norska kronor till 1 592 miljoner.

Vulkanutbrottet har ju försatt ytterligare flygbolag på pottkanten. Redan nästa vecka blir likviditetskrisen akut för flera av de svenska bolagen. Vi lär nog få se ett efterspel de närmaste månaderna av konkurser inom flygbranschen i hela Europa. Låt oss bara hoppas att inte flygbranschens lobbygrupper är tillräckligt starka för att mjölka ut en massa statsstöd.

Som bloggaren Svensson påpekar är en omställning av Europas transportsystem nödvändig. Även om jag inte håller med om alla hans förslag så är grundprincipen riktig. Det finns som han påpekar idag ofta inga vettiga alternativ till flyget. Vi skulle med bättre tåg- och båttrafik få ett mer störningsokänsligt transportsystem. Visserligen inte lika snabbt som idag, men betydligt mindre energislösande och betydligt mer robust.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2010-04-21

Teknikfientlig? Tillväxtfientlig?

Ofta när jag exempelvis skriver om att Förbifart Stockholm är en helt onödig väg eller att flygbranschen är dödsdömd blir jag anklagad för att vara teknikfientlig eller tillväxtfientlig eller till och med "miljötaliban". Jag vill därför klargöra lite.

Jag är inte teknikfientlig. Jag ser allt det goda liv som industrisamhällets avancerade teknik för med sig och jag utnyttjar själv dess fördelar så länge allt fungerar. Problemet är bara att all denna teknik kräver energi. Peak oil kommer att medföra att världen får tillgång till allt mindre energi för att framställa och driva våra tekniska manicker. Därmed kommer många tekniska system inte att kunna drivas vidare på grund av energibrist. Visserligen kan vi säkert komma långt genom energibesparing. Det kan också tas fram nya tekniker som gör att vi kan driva vårt högteknologiska samhälle vidare ett tag till. Men snart kommer energitillgång och energipriser att utgöra en alltmer begränsande faktor. Detta syns inte särskilt mycket i den offentliga debatten, som istället ofta tas över av såna som bloggrannen Cornucopia kallar tekniknaivister.

När det gäller Förbifart Stockholm talas det en massa om klimateffekter, andra miljöeffekter, optimistiska kostnadskalkyler, trafikinfarkt osv. Men få frågar sig var denna ökade trafik ska komma ifrån. Ökad trafik kräver mer energi, men snart står vi inför knappare energitillgång.

Men jag hoppas innerligt att vi slipper bygga denna fullständigt onödiga motorväg. Det finns betydligt viktigare saker att satsa på ur ett perspektiv med minskande energitillgång. Framförallt är det ju tillgången till flytande bränsle som kommer att minska, och för biltrafik finns inga rimliga alternativ. SvD testade i helgen elbilar och kom fram till att de är på tok för dyra. Biobränslen är inte heller något alternativ för ökad biltrafik, eftersom tillgången är alltför begränsad.

Nu ska de rödgröna partierna komma ifrån sitt politiska sammanhållningsproblem genom att hålla folkomröstning om Förbifart Stockholm. Allianspartierna rasar mot detta i mitt tycke otroligt smarta politiska drag av de rödgröna. Politik är ju alltid ett fult spel och vill man spela med i politiken måste man vara listig som en räv.

Idag beklagar sig flygbranschen offentligt och säger hur viktiga de är. Jo tack, vi har just märkt hur beroende samhället är av flyg, men lösningen är inte att ge statsstöd till flyget. Problemen för flyget kommer snart tillbaka i form av högre bränslepriser, så det är istället bättre att flytta över till andra transportslag. Bloggrannen Cornucopia tycker att effekten av Eyjafjallajökulls askmoln är som "Peak oil snabbspolad för flyget på fem dagar istället för femton år". Att som flygbranschföreträdarna i SvD idag säga att "Utan flyget flyttas vi tillbaka till 1800-talet" blir dessutom smått löjligt. Utan flyg i dagens omfattning är vi kanske tillbaka till 1980 eller kanske 1960-talet, men inte 1800-talet. Men jag förstår att den döende svanen känner panik inför den "svarta svanen".
Vi vill att den svenska regeringen vidtar åtgärder för att hjälpa den svenska flygnäringen omedelbart och kraftfullt. Det ligger faktiskt i hela samhällets intresse!
Nej, det ligger inte i samhällets intresse att ge statsstöd till en dödsdömd bransch. De har redan fått tillräckligt med stöd. Snarare ligger det i samhällets intresse att se till att göra oss kvitt vårt flygberoende och därmed ligga steget före innan bränslepriset tvingar världen att dra ner på flygandet. Politikerna kan föregå med gott exempel och hålla fler möten via telefon eller videolänk. Bloggaren Jöran Fagerlund påpekar "Tänk att det skall krävas ett vulkanutbrott för att EU skall hålla sitt första ministermöte via videolänk".

Nå, detta om tekniken och transporterna. Nu övergår jag till tillväxten.

Jag är inte tillväxtfientlig. Jag vet att hela vårt ekonomiska system bygger på ständig tillväxt. Vårt penningsystem kräver ständig ekonomisk tillväxt, eftersom alla pengar skapas som lån mot ränta. Vårt pensionssystem kräver ständig ekonomisk tillväxt, annars brakar det ihop. Visst har pensionssystemet andra brister, men tillväxtkravet är det allvarligaste problemet. Jag skulle inget hellre önska än att kunna få arbeta i lugn och ro till pensionen och sen njuta som pensionär, men jag inser att det inte kommer att bli så.

Evig ekonomisk tillväxt är inte fysiskt möjlig. För korrelationen mellan BNP och olja till transporter är mycket hög, hur mycket ekonomerna än må gaffla om tjänstesamhället. Jag skrev så här i juli 2008.
Vad peak oil handlar om är istället att vi under mer än hundra år har levt i en värld med ständigt ökande oljetillgång och billig olja. Detta har drivit en ekonomisk expansion utan motstycke i mänsklighetens historia. När peaken kommer och passeras får vi istället stå ut med ständigt minskande oljetillgång och därmed allt dyrare olja. Den största oron bland "peakoilare" är hur våra globala samhällssystem, fullständigt uppbyggda kring billig olja och ständig tillväxt, ska hantera detta. Vilka ekonomiska, politiska och sociala problem kommer detta att leda till? Vi ser redan en del av dem, men fler kommer ju dyrare oljan blir. Kommer vi istället att få se en ekonomisk kontraktion utan motstycke i mänsklighetens historia?
Så jag är inte tillväxtfientlig, utan snarare tillväxtbetvivlare.

Apropå tillväxt, så ordnar Effekt nu på lördag 24 april en maratondebatt med ett trettiotal debattörer under 5 timmar om tillväxt som mål för samhället.

[Andra bloggar om , , , , , , ]

2010-04-20

Flyget och resebranschen blöder

Flygbranschen blöder efter flera dagar mer eller mindre flygstopp på grund av "vulkanen svarta svanen" och ber därför regeringar och EU om hjälp. Även resebyråerna går dåligt och vill ha statsstöd. Likviditeten verkar vara dålig både för flygbolag och resebyråer, eftersom tydligen flera små resebolag riskerar konkurs inom några dagar. Men vår näringsminister Maud Olofsson säger som tur är nej. Och det gör hon rätt i, tycker jag. Annars borde ju företag som drabbades svårt ekonomiskt av den hårda vintern med liknande resonemang också kunna begära statsstöd. Men eftersom flyget är ett så prestigefyllt transportmedel finns det många som förordar statsstöd, exempelvis den brittiske premiärministern Gordon Brown.

Frågan är nu vem som ska betala alla extrakostnader för hotell med mera. Det ser redan ut som om det kan bli strid mellan flygbolag och researrangörer, då flygbolagen överger strandsatta resenärer och dumpar kostnaden i knät på researrangörerna, som betalar notan tills vidare. Det kan bli rättstvister om detta senare, men frågan är om inte många researrangörer är i konkurs innan dess. Ska flygbolagen hugga av en av de händer som föder dem, d.v.s. researrangörerna? Eller vill de inte längre ha dem som mellanhand och ta deras pengar själva? Eller agerar bara flygbolagen i panik?

Idag har en del flyg kunnat gå, eftersom man på många ställen lättade på flygrestriktionerna. Flygbolagen klagar vill kunna flyga mer, men piloterna vill ta det säkra före det osäkra. Jag håller nog på piloterna istället för flygbolagen. När bolag drabbas av ekonomisk panik kan ledningen lätt fatta irrationella beslut.

Nu ser det ut som om det blir flygstopp igen med stängda flygplatser i Sverige ikväll och imorgon. Eftersom stora delar av jökeln ovanpå Eyjafjallajökull nu har smält bort blir det kanske lite av och till med askmoln de närmsta dagarna, och istället mer lavaflöden. Men det räcker ju med att det ligger askmoln över en av flygplatserna på en flygrutt för att den ska ställas in. Vi får se hur det går med hoppet om normal flygtrafik från torsdag. Askmolnsprognoser kan ses hos Met Office.

Frågan är nu hur länge olika företag kan hålla ut och hur hårt de blivit drabbade när kaoset väl är över om några dagar eller en vecka. Som jag skrev häromdagen kan detta mycket väl vara en "svart svan" för ekonomin. Kortsiktigt kanske just-in-time-tänkande lönar sig, men utan reservplaner blir det katastrof när en händelse av typen "en gång på flera decennier" inträffar. Frågan är om några företag kommer att lära sig av detta? Kanske några. Kommer samhället i stort att lära sig något? Jag tvivlar. Folk kommer att vilja fortsätta att göra weekendresor till London eller chartersemestrar till sydliga länder och ser nog detta som en tillfällig om än allvarlig störning. Frågan är hur länge man kommer att ha råd och möjlighet till det så här på andra sidan oljekrönet. Men det kanske är lika bra att passa på att resa så länge det går, eller blunda och leva loppan så länge det varar. Sverker Lenas skriver i DN idag.
Beredvilligheten att till varje pris klamra sig fast vid flyget som transportmedel framstår som något tragikomisk när man tänker på att flygets dagar ändå är räknade. På andra sidan oljetoppen blir våra järnfåglar vingklippta på nytt, då det inte finns något realistiskt alternativ till olja som flygbränsle.

Likväl kan den närmast religiösa tron på att Marknaden inom kort ska trolla fram en hållbar ersättning till oljan mycket väl visa sig vara vårt svar på vissa isolerade naturfolks cargokulter, som bland annat omfattat försök att tillverka radioapparater av kokosnötter eller anlägga låtsasflygplatser i tron att där ska dimpa ned lastboxar med västerländska konsumtionsartiklar.
Dagens industri- och informationssamhälle är så oerhört komplext och beroende av stora mängder energi att det lätt får svåröverskådliga och vidsträckta effekter när något går fel. DN:s Karin Bojs tycker att vi bor på en skör planet, men bloggrannen Cornucopia påpekar att det istället är det högteknologiska samhället som är skört.

[Andra bloggar om , , , , ]

2010-04-18

En vulkan? Nej, en svart svan!

Eyjafjallajökulls utbrott är den typ av händelse som kvalar in i kategorin "svarta svanar". Begreppet har gjorts berömt genom kunskapsteoretikern Nassim Nicholas Talebs bok "The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable" som utkom 2007. Har du inte läst den föreslår jag att du gör det. Tyvärr finns den inte i svensk översättning.

"Svarta svanar" är "osannolika" händelser som ingen kunde förutse, men som får stora konsekvenser. Att det kunde bli vulkanutbrott på Island var i och för sig inget oväntat, men ett vulkanutbrott som skulle sprida aska som stoppar flygtrafiken över större delen av Europa har jag inte hört ens de vildaste domedagsprofeterna spekulera om innan det nu hände. Visserligen var det känt att vulkanaska kan utgöra en fara för flyg - läs t.ex. hos USGS eller på Wikipedia - men ingen hade vad jag vet förutsett ett flygstopp i denna utsträckning.

Ingen vet ännu hur länge flygstoppet kommer att pågå. Sist Eyjafjallajökull hade utbrott varade det i över ett år. Den gången var det dock inte under hela året fråga om explosiva utbrott som spred aska, utan explosiva utbrott kom periodvis. Men vi kan nog räkna med att flyget kommer att stå still i ett par dagar till och att det kan komma fler perioder av flygstopp framöver. På hög höjd blåser vindarna alltid mer eller mindre från väster, så Skandinavien kommer nästan garanterat att drabbas så fort Eyjafjallajökull spyr ut aska. Islandsbloggen har som vanligt god koll på läget.
Utbrottet pågår alltjämt med oförminskad styrka, och det finns inget som tyder på att det är på väg att mattas av. Gissningarna i nuläget är att det därför fortsätter i åtminstone ytterligare några dagar, men det utesluter inte att utbrottet också skulle kunna pågå i flera år. I går morse registrerades också flera jordskalv vid Eyjafjallajökull, vilket är ännu ett tecken på kraftig aktivitet, medan jordskorpans rörelser minskat något. Landhelgisgæsla Íslands flög över vulkanen i går kväll och noterade att kratern har ökat i storlek.
Tydligen har bara en tredjedel av isen ovanpå vulkanen smält så det finns gott om vatten kvar för att möjliggöra ytterligare askmoln.

Även kortvarig exponering för vulkanaska kan skada jetmotorer, vilket finländarna fick erfara i torsdags, så man lär nog ta det säkra före det osäkra och stoppa allt trafikflyg så fort aska finns i närheten. Men nu rapporteras att KLM och Lufthansa gjort flygtest i askmolnet, som verkar ha fallit väl ut. Frågan är om de helt enkelt hade tur? Askmolnet borde rimligtvis vara olika utspätt på olika ställen. Om man nu börjar flyga vissa flygningar trots askmolnet kommer man nog att stoppa allt igen första gången ett flygplan har otur och får problem. Att flyga under askmolnet är inte heller någon lösning för trafikflyget, då det drar mycket mer bränsle. Förutom kortare räckvidd blir det ju också betydligt dyrare då. Så vi får nog bereda oss på ett långvarigt flygstopp.

Flygstoppet över Europa kan visa sig ha en hel del delvis överraskande effekter i ekonomin. Cornucopia skrev redan i fredags om finansiella och säkerhetspolitiska konsekvenser av vulkanaskan. Nu tänkte jag fylla på lite med mina tankar om vilka delar av ekonomin som kan drabbas.

Flygbolag och flygplatser är självklara förlorare. De flesta flygbolag har haft ett av sina sämsta år under 2009, så deras ekonomi är redan ansträngd. Detta flygstopp kan komma att bli droppen som kommer bägaren att rinna över. Som jag har konstaterat förut är det troligen redan för sent att sälja av svenska statens andel i SAS och nu får det väl definitivt anses vara kört. Kanske en symbolisk försäljning för en krona är möjlig? Normalt går runt 28000 flyg i Europa varje dag, så det är ingen liten bransch som nu får ett kollektivt konkurshot över sig. Kedjan av effekter kan bli lång, när alla underleverantörer till flyget också drabbas.

Inte minst drabbas charterbranschen, då de får extrakostnader för att ta hem strandade resenärer eller inkvartera dem på hotell.

Hotellbranschen kan tyckas vara en vinnare, men det borde gå på ett ut. Samtidigt som det blivit kvar en massa folk på olika ställen, så tillkommer samtidigt inga nya resenärer. Undantaget är förstås hotell i närheten av flygplatser, som nu är fullbelagda. I längden blir dock hotellbranschen en förlorare om resandet minskar.

Vinnare blir självklart alla andra transportmedel - tåg, bussar, färjor, hyrbilsbolag, taxi, åkerier. Bensinstationer borde också gå bra när fler tar bilen istället för att flyga. Ett problem är dock att mycket av trafiken inte är anpassad till de reseströmmar som uppkommer när flyget ligger nere. Men det borde ju vara fullt möjligt att sätta in t.ex. Arlanda Express' snabbtåg på andra linjer istället för att de ska gå till en tom flygplats.

Att fraktflyget ligger nere drabbar alla branscher som är beroende av flygtransporter. Att vi inte kan köpa brytärter (sockerärter, Sugar Snaps) från Kenya eller snittblommor kan vi nog leva utan. Värre blir det förstås för alla som producerar dessa varor. I dagens läge är det inte roligt att vara kenyansk brytärtsodlare eller snittblommeodlare i Colombia. Här drabbas alltså framförallt fattiga länder i Afrika och Sydamerika.

Enligt Swedavia går det varje dag varor med flyg ut ur Sverige för 500 miljoner kronor per dag och lika mycket kommer in.
- Svenskt näringsliv arbetar med mycket korta ledtider för sina insatsvaror och reservdelar. Dessa just-in-timeleveranser gör att de är oerhört beroende av att transporterna fungerar dagligen, säger Henrik Littorin till DN.se
Om detta rör sig om viktiga varor kan det leda till stopp i produktionsprocesserna. Särskilt reservdelar till elektronik kan drabbas. Om ett kretskort i en telefonväxel går sönder beställs det kanske med flyg från någon fabrik i östra Asien. Att hitta alternativa transportvägar tar tid, förutom att själva transporten också tar längre tid och kanske kräver att man har lager på närmare håll. I andra ändan blir det också problem eftersom det inte finns någon lagerkapacitet för de varor som skulle ha skeppats iväg med flyg. Men de största problemen torde bli där delarna behövs. Maskiner går inte att reparera utan reservdelar.

En annan sak som stoppas är specialistkonsulter. En vän till mig arbetade förut för Ericsson som telefonväxelspecialist och flög hela tiden ut till olika länder för att fixa problem med telefonväxlar som de lokala teknikerna inte klarade av. Sådana specialistkonsulter finns det fler av och de kan nu inte i samma utsträckning zappa iväg jorden runt, vilket borde leda till längre tider för att fixa problem av olika slag.

Postgången kommer också att störas, framförallt till öar som Gotland, men även mycket av postgången inom Europa måste nu läggas om till andra transportmedel, något som det inte finns uppbyggda rutiner för. 27% av postförsändelserna i Sverige går tydligen med flyg. Även transportföretag som DHL drabbas.

Länder med stor turistbransch drabbas också hårt, när väl de strandade resenärerna åkt hem. Jag kommer osökt att tänka på Grekland, där flygstoppet kan spä på med ytterligare problem för den redan ansträngda ekonomin.

Kulturen och sporten drabbas då en mängd evenemang måste ställas in när gästande artister eller bortalag inte kan komma.

Värre är att flygstoppet kan stoppa transporter av organ för transplantationer.

Alltihop visar på vårt moderna samhälles oerhörda sårbarhet. Hela samhället bygger på att allt ska fungera och dessutom "just in time". Därför kan sådana här händelser få så vidsträckta konsekvenser och bli till "svarta svanar". Jonas Fogelqvist resonerar mer om sårbarheten.

Många hoppades på att Sveriges och Europas ekonomi nu skulle kunna repa sig från effekterna av finanskrisen, men Eyjafjallajökulls utbrott kan visa sig vara den "svarta svan" som gör att ekonomin går in i en ny kris och BNP krymper även i år. Vi har nog inte sett eller tänkt på alla effekterna ännu.

Min gissning så där "med fingret i vädret" är också att finansmarknaderna inte kommer att bli särskilt muntra när de öppnar igen imorgon och det visar sig att flygstoppet i Europa inte gick över så snabbt.

Nåväl, senaste uppdateringarna om askmolnets utbredning kan man se hos Met Office. Den översta länken på den sidan visar senaste prognosen och där syns ännu ingen större förändring.

Jag ser nu att Cornucopia också skrivit en artikel nu på morgonen om vulkanaskan som "svart svan" med mycket likartat innehåll som den ni just läser, men han var tydligen uppe en timme tidigare än jag.

P.S. Det finns också "gråa svanar". Det är händelser med stora konsekvenser som inte förutsågs av de flesta, men där många ändå varnat för dem innan. Lehmans konkurs var en typisk grå svan.

[Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ]

2010-04-15

När ska det flygas igen?

Många frågetecken blir det med anledning av att flyget står still idag och med största sannolikhet imorgon fredag också, då man räknar med att runt 85000 flygresenärer kommer att drabbas i Sverige. Frågan är ju framförallt hur länge flygstoppet kommer att vara. De svenska myndigheterna räknar högst med ett par dagars stopp. På ett sätt låter det inte osannolikt, med tanke på att vid normala väderleksförhållanden denna tid på året går luftströmmen från Island i en mer nordostlig riktning än vad den gjorde idag. Då skulle inte askan blåsa in över annat än kanske nordligaste Skandinavien. Det var otur för flyget att det råkade blåsa just som det gjorde när Eyjafjallajökull fick sitt utbrott. Det är inte osannolikt att vulkanutbrottet pågår länge, med tanke på att 1821, när Eyjafjallajökull senast hade utbrott, så pågick det i drygt ett år. Men det behöver inte innebära flygstopp i nordvästra Europa i flera månader, utan istället några dagars flygstopp då och då under dessa månader. Men det kan vara nog så illa för flygbolagen, som redan brottas med svåra problem p.g.a. ekonomisk kris och högt oljepris. Om flyget blir opålitligt kan det gynna andra transportmedel, vilket i och för sig vore positivt.

Frågan är också vilka effekter vulkanutbrottet kommer att ha förutom på flyget. Än så länge inte särskilt mycket, verkar det som. De inställda flygen gör att det blir högre tryck på tåg- och landsvägstrafiken, vilket kan medföra trängsel på tågen och eventuellt fler trafikolyckor. SJ har också svårt att få fram fler vagnar till att sätta in extratåg. Swebus har också satt in många fler bussar för att klara av passageraranstormningen.

Tidigare idag nämnde jag att Västerbottens landsting varnat personer med vissa sjukdomar, men Socialstyrelsen gick ut idag och sade att det inte är någon hälsofara, eftersom vulkanaskan inte är nere på marknivå.

För den som vill se prognoser för askspridningen kan man titta på kartorna på brittiska Met Offices vulkansida. Kartorna i högerkanten på den här artikeln visar hur askmolnet väntas ligga imorgon kl. 8, respektive kl. 14 svensk tid. Det ser alltså ganska kört ut för flyget över Brittiska öarna, Skandinavien och Finland imorgon.

På Kunskapsbloggen kan man läsa om att det inte är första gången ett isländskt vulkanutbrott påverkar Europa.

Vad gäller utrikesminister Carl Bildt, som hade problem att komma ifrån London idag p.g.a. "asagudarnas vrede", så kan man läsa på hans blogg att han tog tåget till Bryssel. Det lär nog få bli tåg därifrån också, om han vill komma hem till helgen.

[Andra bloggar om , , ]