Visar inlägg med etikett seb. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett seb. Visa alla inlägg

2009-07-20

Falkengren säger några kloka saker

I en intervju med E24.se varnar SEBs VD Annika Falkengren idag för att boräntorna troligen kommer att stiga. En varning som verkligen är på sin plats i dagens lågränte-Sverige, även om hennes prognos om vilken ränta man ska vara beredd på att kunna betala för mig känns som lite för snäll - "Om tre år kanske boräntan ligger på 6,75 procent igen". Jag brukar i dagens läge säga till vänner och bekanta som är på väg att köpa bostad att man ska ha marginal så att man kan betala en boränta på 10 procent samtidigt som du eller din partner blir arbetslös. Så allvarlig är denna kris, anser jag.

Trots det Annika Falkengren säger i intervjun om 6,75 procents boränta så kräver enligt artikeln SEB tydligen bara att man ska ha marginal att betala 4 procentenheter högre ränta än idag, alltså knappt 6 procents ränta. Varför inte kräva 5 procentenheter högre, så att VDs uttalande stämmer överens med den dagliga verksamheten?

Vidare sade Annika Falkengren:
Annika Falkengren är mycket tydlig med att hon tror att att det finns en stor risk för bakslag på börsen som nu rusat runt 27 procent sedan årsskiftet.

- Jag tror att det kommer ett bakslag. Det finns ett produktionsgap därute, företagen har tömt sina lager, sedan går de på semester och när de återvänder upptäcker de: "Oj, orderboken är fortfarande tom". Det känns inte som att orderna haglar in i de här företagen. Titta på Nokia, Sony Ericsson, det ser inte jättepositivt ut, säger Annika Falkengren till E24.
Jag håller med. Visserligen drog många företag väl hårt i nödbromsen i vintras och därav kommer väl den uppgång i flera olika ekonomiska indikatorer vi sett de senaste månaderna, med åtföljande börsuppgång, men trots allt är det en allvarlig kris och nu kanske man istället har tagit lite för lätt på neråtriskerna för ekonomin. Risken är stor för bakslag efter sommaren.

I en annan artikel på E24 säger Annika Falkengren:
- Även om de första gröna skotten kan skönjas nu blir återhämtningen väldigt lång tror vi. Vi har stor respekt för att återhämtningen kan bli både lång och besvärlig och det kan komma bakslag på finansmarknaderna, sade hon.
Det känns skönt att en av Sveriges främsta företagsledare kommer med en sådan realistisk syn på återhämtningen efter krisen. Även om vi nu har sett botten (vilket jag personligen i och för sig inte tror) så kommer återhämtningen efter denna kris att ta lång tid, dels eftersom krisen är global, dels eftersom den skadat så många sektorer av ekonomin så allvarligt. Alla som hoppas på en snabb uppgång hoppas nog förgäves. Det talas om att den nuvarande recessionen skulle bli U-formad eller V-formad, eller möjligtvis W-formad. Men risken är överhängande att den istället blir L-formad.

Åter till den första artikeln:
På frågan varför man nu skriver av hela sin goodwill för verksamheten i Baltikum för över 2,3 miljarder, svarar hon:

- När lönsamheten är helt borta under ett antal kvartal så känner vi att det är ett ganska bra tillfälle att ta bort den här goodwillen eftersom vi gör ett så bra kvartal. Vi är en konservativ bank och det vill vi fortsätta vara. Nu river vi av det här plåstret och då kan vi slippa få den här frågan längre fram.
Som jag sade tidigare idag tycker jag att detta var ett mycket klokt beslut, som faktiskt kan återställa en hel del av förtroendet för SEB. Visst har de klantat sig rejält i Baltikum, men de erkänner nu det och försöker att reda upp saken på bästa sätt. Man kunde bara önska att Swedbank vore lika kloka.

Jag måste förresten säga att jag tycker att E24.se blir allt bättre. Från början läste jag sällan artiklar där, men numera har jag börjat tycka om allt fler av deras artiklar. Som synes länkar jag till och med till dem ibland, trots att E24 inte har någon Twingly-koppling tillbaka till min blogg, vilket SvD.se och DN.se har.

De svenska problembankerna

Sådär, nu har båda våra svenska problembanker lämnat sina rapporter för andra kvartalet i år. Swedbank kom med sin i fredags och SEB idag.

SEB redovisade trots kreditförluster på 3,6 miljarder en rörelsevinst på 618 miljoner kronor för andra kvartalet, vilket dock är betydligt lägre än de 3,5 miljarder man gjorde i vinst för motsvarande period i fjol. Men ändå en vinst, vilket är starkt i dessa dagar. Ett klokt drag var att skriva ner all goodwill för investeringarna i Baltikum och Ryssland, totalt 2,4 miljarder. Dessa investeringar är som nu alla förstår ganska värdelösa, så att behålla goodwillposten är orimligt.

Hur värdelösa de baltiska investeringarna är illustreras att av SEBs kreditförluster var 2,6 miljarder i Baltikum. Samtidigt gjorde rörelsen i Baltikum ett förlustresultat före kreditförluster på -3,4 miljarder.

Swedbank däremot gjorde en brakförlust på 1,8 miljarder kronor för andra kvartalet, mot en vinst på 4,6 miljarder för motsvarande period i fjol. Här var kreditförlusterna hela 6,7 miljarder kronor, varav 4 miljarder i Baltikum och 2 miljarder i Ukraina. Samtidigt har man kvar osäkra fordringar på knappt 30 miljarder kronor, varav knappt 22 miljarder i Baltikum. Här får vi nog räkna med att åtminstone de baltiska osäkra fordringarna kommer att omvandlas i kreditförluster framöver, med tanke på situationen där. Situationen i Ukraina, där förlusterna är mycket större än i Baltikum, räknat i förhållande till kreditportföljens storlek, visar nog vad som kommer att hända i Baltikum också. Ukrainas valuta har ju fallit kraftigt, vilket säkert bidragit till att förlusterna blivit så kraftiga där. Så när de baltiska staterna slutligen släpper sina valutors kopplingar till euron kommer nog den riktiga smällen där också.

Verksamheten i Ukraina får väl ses som en katastrofalt dålig investering. Senaste kvartalet genererade den enligt årsredovisningen en vinst före kreditförluster och nedskrivningar på futtiga 188 miljoner kronor, att jämföra med kreditförluster på 2 miljarder.

Även verksamheten i Baltikum är en rejäl förlustaffär. Kreditförlusterna är ungefär dubbelt så stora som intäkterna och ungefär tre gånger så stora som resultatet före kreditförluster och nedskrivningar! Dessutom kvarstår en goodwillpost på flera miljarder för Baltikum som ännu inte skrivits ner, till skillnad från vad SEB gjort. Goodwillposten för Ukraina skrevs dock ner redan första kvartalet. Varför skrev man då inte ner goodwillposten för Baltikum? Kanske förhoppningar om att situationen där ska reda ut sig. Kanske för att kvartalsförlusten redan var så stor att man inte ville spä på den ytterligare. Hursomhelst tror jag att det kommer att straffa sig att behålla denna goodwillpost. Vem som helst kan redan inse att investeringen i Baltikum var en dundermiss, så varför låtsas som om det skulle kunna sluta som en bra affär?

I rapporten läser jag också att
Swedbank har som målsättning att över tiden erhålla ett så stort värde som möjligt för övertagna tillgångar. Swedbank kommer därför att behålla tillgångar genom den sämre delen av den makroekonomiska cykeln i de fall detta förväntas vara fördelaktigt.
Det gäller alltså säkerheter för lån som man övertar då lånen inte återbetalas. Här finns en stor risk att man blir sittande med dessa tillgångar under lång tid. Många tror ju att det snart ska komma en vändning uppåt, men jag ser det som tveksamt utan tror det kommer att ta lång tid, åtminstone i Baltikum och Ukraina. Även om det bottnar kommer det att ta lång tid för dessa ekonomier att repa sig och de tillgångar som Swedbank får överta kan visa sig aldrig få tillbaks det värde de hade på bubblans topp. Mängden övertagna tillgångar i Baltikum är just nu liten, men förväntas öka. Dessutom har man tagit tillbaka leasingobjekt för 1,1 miljarder kronor, mest fordon, som troligen inte kommer att kunna säljas av till det pris man skulle önska.

Ska man hitta någon ljuspunkt i Swedbanks rapport så är det att Swedbank Markets gjort ett rekordresultat på sin värdepappershandel.

Det ser alltså ut som att Swedbanks situation är ungefär så allvarlig som jag befarat, samt att man fortfarande gömmer en hel del lik i garderoberna. SEB däremot ser starkare ut och kan kanske klara sig ur den baltiska knipan med blotta förskräckelsen, tack vare att det går bättre i Sverige och att exponeringen mot Baltikum inte är lika hög som för Swedbank.

2009-06-12

Tvärtompolitik i Lettland ger problem

Medan många länder kommer med olika statliga stimulanspaket för ekonomin och centralbankerna sänker räntorna för att stimulera utlåningen så tvingas Lettland istället att göra kraftiga nedskärningar i statsbudgeten och deras centralbank måste försvara den fasta växelkursen mot euron. Allt för att få ytterligare nödlån från IMF och EU. Detta riskerar att bromsa den lettiska ekonomin ännu mer, eftersom även den statliga biten då krymper kraftigt. Robert Bergqvist på SEB uttrycker sina farhågor:
Man kan inte bromsa för mycket för då tar det död på ekonomin
Även Torbjörn Becker på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan hyser farhågor:
- I ett läge då BNP faller så kraftig ändå önskar man att finanspolitiken kunde vara med och stötta ekonomin. I stället spär man på nedgången med kraftiga finanspolitiska nedskärningar samtidigt, säger han.

Torbjörn Becker pekar på att nu, när staten gör neddragningar samtidigt som företagen har problem, finns det inget som håller uppe efterfrågan i landet och folks inkomster.
Med de budgetnedskärningar som gjorts och som ska klubbas igenom av parlamentet nästa vecka hoppas premiärminister Valdis Dombrovskis att Lettland ska få mer nödlån. Frågan är om det är värt priset. En devalvering är förvisso ingen patentlösning, utan måste även åtföljas av åtgärder för att sanera ekonomin, men som det nu är utan devalvering blir processen utdragen och smärtsam. Risken finns att det lettiska folket får nog och det blir ytterligare social oro, som bara sänker landet ännu mer.

Det krävs en oerhört stark vändning uppåt i Lettland för att världen ska få tillbaks förtroendet för valutan. Till dess gör devalveringsrisken att utländska investerare drar öronen åt sig. Därmed blir devalveringen troligen förr eller senare en självuppfyllande profetia. För var ska den starka uppåtvändningen komma ifrån? Letterna har ju använt sina lånade pengar till att konsumera och spekulera istället för produktiva investeringar. Lettland är också det enda av de europeiska krisländer som fått lån från IMF som inte justerat sin valutakurs.

Omvärldens oro illustreras tydligt av nyheten om att kortbolaget Visa kräver säkerhet för att bankernas kort ska fortsätta fungera i landet. Därför måste nu Swedbank deponera 320 miljoner kronor och SEB 140 miljoner kronor som säkerhet. Tydligen gjorde Visa samma sak när Island kollapsade i höstas. I Lettland används betal- och kreditkort ganska mycket, vilket framgick av SVTs dokumentär "Bankfällan". Till och med en nioårig flicka hade ett kort att betala med. Visa varnar också för att det kan krävas säkerhet för kort även i Estland och Litauen om situationen där fortsätter att utvecklas negativt.

Igår publicerade Expressen en debattartikel av Dmitrijs Smirnovs, lektorn från universitetet i Ventspils som jag nämnde i slutet av förra året då han greps av lettiska säkerhetstjänsten för att han genom sina uttalanden påstods ha försökt förstöra Lettlands finansiella system. Han skräder inte orden.
Jag har dåliga nyheter för Sverige. Alla pengar som era banker investerat i Lettland kommer att förloras. Allt är bortslösat på importvaror eller spekulation. Inget har investerats i industrin eller jordbruket.
Smirnovs öde är ett typiskt exempel på att man "skjuter budbäraren" istället för att ta till sig de dåliga nyheter han kommer med. Han har inte gjort något annat än att säga att kejsaren inte har några kläder på sig.
Jag förutsåg den ekonomiska krisen i Lettland redan vid en konferens 2005. Jag sa då att den enorma tillväxten i Lettlands ekonomi var ett tecken på klassisk överhettning. Men andra ekonomer kallade mig för galning och sa att Lettland om sju år skulle ha nått samma välstånd som i Västeuropa.

I fjol stod det klart för mig att den lettiska ekonomin stod på randen till kollaps. I september gav jag två råd till läsarna i en lokaltidning: "Ha inga pengar på banken och ha inga lettiska lat". I en annan artikel sa jag att risken för bankkonkurser var överhängande - fortfarande var det ingen som trodde på mig.
Så kom kollapsen för Parex bank och Smirnovs greps senare av den lettiska säkerhetstjänsten och sattes i isoleringscell i två dygn.

Smirnovs har pekat ut elefanten i vardagsrummet i Lettland och nu pekar han ut den åt svenskarna också. Ska vi tro att han får rätt nu också?

2009-06-04

Balterna drabbas värst

Någon tyckte att mitt förra inlägg saknade balans, eftersom jag inte tog upp dem som drabbas värst av de svenska bankernas agerande i Baltikum, nämligen balterna själva. Jag har dock tagit upp lite om detta förut på min blogg. Bl.a. har jag argumenterat för att Lettland borde strunta i vad det rika Sverige säger och helt enkelt devalvera om det skulle göra situationen bättre för dem.

För det är ju så att SEB och Swedbank har tjänat stora pengar i Baltikum de senaste åren, även om vi nu ser att vinsterna inte var hållbara och nu bytts mot stora förluster istället.
Bankjättarna Swedbank och SEB har tjänat 25 miljarder kronor i Baltikum de senaste fem åren, visar TT:s sammanställning.
Relaterat till de baltiska vinsterna kan aktieutdelningen från Baltikum sägas uppgå till 5,5 miljarder kronor.
SEB och Swedbank har starkt bidragit till att situationen är miserabel för många invånare i de baltiska länderna. De eldade på den baltiska bubbelekonomin med sin frikostiga dumdristiga långivning, och gjorde därmed att det blev ett drastiskt fall när bubblan sprack.

Nu har många letter blivit av med jobben eller tvingats acceptera löner som sänkts med en fjärdedel eller mer. En stor del av sjukhusen har fått stängas ner. Det är faktiskt en minoritet av Lettlands befolkning som tagit på sig för stora lån, men inte bara de drabbas nu, utan alla letter. Under tiden sitter svenska bankdirektörer och styrelser och lyfter feta löner och arvoden.

SVTs "Dokument inifrån" sände för en dryg månad sedan ett program med titeln "Bankfällan" som är sevärt. Det ligger kvar på deras hemsida fram till 14 augusti.

2009-06-03

Idag är jag arg

Normalt brukar jag inte svära, men idag blir jag så djävla förbannad när jag tänker på hela skiten som framförallt Swedbanks ledning har ställt till.
  • För det första för sina aktieägare - och det är faktiskt de flesta av oss indirekt, genom diverse pensionsfonder. Det är din och min framtida pension som det försvinner bitar av.

  • För det andra för sina kunder, som visserligen inte kommer att förlora några insatta pengar, eftersom staten garanterar det mesta, men de kommer att drabbas av försämrad service när Swedbank p.g.a. sina förluster tvingas rationalisera och lägga ner kontor.

  • För det tredje för alla sina 21 000 anställda, varav många riskerar att bli av med jobben.

  • För det fjärde för alla svenskar, genom att våra svenska kronor blir värda mindre p.g.a. omvärldens missnöje med svenska bankers engagemang i Baltikum. För drygt en vecka sedan gick det 10,40 kronor per euro, nu är det 10,93.

  • För det femte återigen för alla svenskar, genom att Swedbank kommer att få statligt stöd för att överleva, eftersom de är för stora för att få fallera. Alltså dina och mina skattepengar!
Och Swedbank kommer att fallera - situationen i Baltikum, särskilt i Lettland är så allvarlig att kreditförlusterna kommer att knäcka Swedbank. Visserligen säger Riksbanken även i sitt "tuffare scenario" att Swedbank kommer att klara kapitalkravet med ett nödrop, men det räcker inte med bara det formella kapitalkravet - för att kunna få sina finansiella motparters förtroende måste banker särskilt i dagsläget ha betydligt bättre kapitalstruktur än minimikraven för att överleva. Dessutom är risken överhängande att verkligheten blir ännu värre för bankerna än Riksbankens "tuffare scenario". Lettlands BNP-fall är värre än Argentinas kris och efterspelet lär bli minst lika allvarligt. Risken för politisk kollaps är överhängande.

Ett problem idag är att Sveriges bankmarknad idag totalt domineras av endast fyra stora aktörer - Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken. Detta gör att ingen av dessa fyra får gå omkull, då det skulle drabba den svenska ekonomin alldeles för hårt. Troligen kommer staten att bli "tvungen" att gå in med kapital om Swedbank skulle riskera konkurs. En Swedbankkonkurs skulle innebära katastrof för Sveriges ekonomi, så det skulle aldrig tillåtas. Inte ens vänsterpartiet skulle kunna tillåta det om de sutte i regeringsställning.

SEBs ledning har inte gjort så mycket bättre ifrån sig - det är endast en gradskillnad mot Swedbanks ledning, men det är i grunden samma skit bakom spakarna. Nordea däremot har väl haft en mer rimlig exponeringsgrad mot Baltikum. Visst fanns det pengar att hämta där, men bara på kort sikt. Det borde ha varit uppenbart för vem som helst med den minsta inblick i ekonomi att det inte var hållbart. De baltiska ekonomierna växte med tvåsiffriga procenttal per år. Nu krymper de istället med tvåsiffriga procenttal per år - så var det med den hållbarheten. Den lettiska ekonomiska tillväxten drevs till stor del av konsumtion för lånade pengar med ett stort handelsunderskott mot omvärlden. Hur puckad får man bli, när man går och lånar ut pengar till sånt?

Men, det är klart, Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg såg väl inte längre än sitt feta arvode och saftiga pensionsavtal. Det var Carl Eric Stålberg som tillsammans med förre VDn Jan Lidén lade om Swedbanks strategi och gjorde storsatsningar i Baltikum. Antingen saknade de totalt omdöme när de gjorde dessa satsningar, eller så var de helt enkelt intresserade av att roffa åt sig så mycket som möjligt i arvode, lön, bonus och pensionsavtal under det fåtal år som expansionen höll, och sedan dumpa de sorgliga resterna i knät på staten och alla oss skattebetalare. Jag gissar att de var fullt medvetna om vad de gjorde. Därmed hoppas jag att det blir någon form av rekonstruktion för Swedbank där man lyckas kapa av deras feta pensionsavtal. De har fullt tillräckligt med pengar ändå om de bara sparat några tiondelar av sin lön. Fast det är väl att hoppas på för mycket - även om Swedbank faktiskt skulle få gå i konkurs, så är säkert direktörspensionerna utseparerade i någon form av försäkring som inte berörs av det.

Men jag är inte bara arg på styrelse och vd i Swedbank och SEB, jag är också arg på deras flata större aktieägare, som tillät denna vettlösa expansion i Baltikum. Framförallt förstår jag inte att styrelserna beviljades ansvarsfrihet vid senaste årsstämman i april. Det är ju styrelsen som bär ansvaret, så de borde också få ta det. Jag är också arg på Finansinspektionen, som inte har hållit i tyglarna ordentligt vad gäller bankernas risktagande.

Hur kan så många personer som borde ha goda kunskaper om ekonomi och krediter låta något sånt här ske? För mig var det uppenbart redan hösten 2006 vad som höll på att hända. Tyvärr startade jag inte mitt mer aktiva bloggande förrän i juli 2008.

2009-03-13

Skadan redan skedd för SEB

Nu backar tydligen SEB om ledningens löner. Höjningen av årslönen med två miljonerna som vd Annika Falkengren behövde igår är tydligen inte så nödvändig längre.

Frågan är vad orsaken var till att de backade. Var det att de inte ville diskvalificera sig för statens garantier? Eller var det för att de råkade ut för alltför många som bytte eller tänkte byta bank? Tydligen hade Riksgäldsdirektör Bo Lundgren ett samtal med Marcus Wallenberg och Annika Falkengren idag, där han förklarade vad som gäller för att få ta del av regeringens garanti- och kapitaltillskottsprogram.

Hursomhelst är skadan redan skedd för SEB. Allt rabalder har nu skapat en massa badwill runt denna bank - det sista en bank behöver i dagens läge. Frågan är egentligen hur bortkopplad från verkligheten man får vara som företagsledare. Det borde väl ha varit ganska uppenbart att det skulle bli en gigantisk mediastorm om man gick ut med en sådan löneförhöjning för vd i dagens läge. Hade Annika Falkengren istället symboliskt sänkt sin årslön med en miljon (kvarvarande sex skulle nog räcka gott) hade istället SEB vunnit oerhört i förtroende. De hade då framstått i en mycket positiv dager och kunnat vinna över kunder från t.ex. Swedbank tack vare det.

Mycket smartare agerande ser vi t.ex. från Volvos PVs chefer, där de 40 toppcheferna gått med på att sänka sina löner. Även arbetarna och tjänstemännen sänker sina löner på Volvo PV. Som sagt, mina gissningar om sänkta löner under 2009 slog in betydligt snabbare än väntat.