I SvD kunde man igår läsa om transition-rörelsen i en artikel av frilansjournalisten Peter Hagerrot. I artikeln kan man dock få uppfattningen att det är ett frivilligt val mellan tillväxt och icke tillväxt. Egentligen handlar det dock om att ändliga råvaror sätter gränsen för tillväxten. Därför är valet istället mellan att försöka driva tillväxtsamhället vidare trots allt, vilket förr eller senare kommer att leda till en krasch, eller att förekomma detta genom att försöka anpassa samhället till en krympande resursbas för att på så sätt mildra de oundvikliga effekterna. Denna fråga är alltså inte bara något för miljömuppar, utan en akut fråga för alla. Det behövs efter peak oil inga miljöargument för att vi måste klara oss utan tillväxt, utan det räcker med strikt ekonomiska argument. Detta med tillväxt är dock så inpräntat i vårt kollektiva medvetande att bara detta att nämna att det kanske inte är möjligt i längden väcker oerhört starka reaktioner, vilket man kan se om man läser SvD-artikelns kommentarer.
Läs även Cornucopias kommentarer till artikeln och titta gärna in hos den svenska transition-rörelsen.
[Andra bloggar om peak oil]
2009-12-16
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Ett av problemen som måste lösas är att vårt ekonomiska system inte är konstruerat för negativ tillväxt, utan ständigt ökande skulder. Det fungerar inte tillsammans med den minskande penningmängd som måste bli följden av energiknappheten i peakoils spår.
SvaraRaderaFarfar : Jag instämmer , jag skulle gärna se att vi kunde släppa målet att ha 2% inflation och sikta på mellan -0.1 - 0.1 % .
SvaraRaderaAlla måste kunna leva utan att bli jagade av inflationen som stressar till löneförhandlingar och investeringar man kanske inte vill göra.
"jag skulle gärna se att vi kunde släppa målet att ha 2% inflation och sikta på mellan -0.1 - 0.1 % ."
SvaraRaderaFördelen med att ha en inflationstakt på ett par procent är att det blir enklare för folk att acceptera reala lönesänkningar när så krävs i ekonomiskt svåra tider. Med en inflation på 2% så kan de nominella lönerna (som är va de flesta bryr tänker på när de öppnar lönekuvertet) öka med 1% och de reala lönerna ändå sjunka med 1%.
Har vi noll inflation så är det svårare att få acceptans för reala lönesänkningar, som ju då också är nominella sänkningar.
En lagom låg inflationstakt ses inom en del ekonomisk teori som ett utmärkt instrument för att "lura" på löntagare reala lönesänkningar för att stärka den inhemska konkurrenskraften.
"Minskande penningmängd"
SvaraRaderaKanske öka penningmängden istället eftersom energi, och alla varor som beror av olja, blir mer värdefullt/a relativt alla andra varor?
Eller så är trasitionsrörelsen naiv som tror att människan ska kunna agera annorlunda än andra djurarter. Jag köper helt klart att vi kommer att nå toppen av tillväxten någon gång, kanske allra troligast vid peak oil. Men att vi frivilligt skulle avsäga oss tillväxten tror jag inte speciellt mycket på, hur skulle 6 miljarder människor kunna komma överrens om detta? Tillväxten tar slut när det inte finns utrymme för den längre.
SvaraRaderaFörresten så är det alltid oseriöst att intervjua Vandana Shiva.