Ekonomiska följder för Ryssland av Krimkonflikten

Vad gäller utvecklingen i den pågående Krimkonflikten är den ekonomiska sidan mycket intressant. Som i alla militära konflikter har den som startat konflikten gjort en kalkyl av något slag. I den positiva vågskålen ligger för Rysslands del den strategiskt mycket viktiga Krimhalvön med flottbasen i Sevastopol. Putinregeringen måste dock även ha räknat med de potentiella negativa effekterna, till exempel ökade politiska spänningar med EU och USA, samt inte minst negativa effekter på ekonomin. I alla sådana här fall av kalkyler av "nyttan" eller "dåliga effekter" av militärt agerande finns dock en uppenbar risk för att de negativa effekterna blir större än man räknat med och framförallt att det dyker upp oavsiktliga konsekvenser av det militära ingripandet.

För Rysslands del blev de omedelbara ekonomiska konsekvenserna av helgens militära ingripande för det första att Moskvabörsen föll med omkring 7 procent i morse. Den ryska rubeln föll omedelbart på måndagmorgonen med omkring 1,5 procent mot USA-dollarn, vilket fick den ryska centralbanken att höja sin styrränta från 5,5 till 7,0 procent. Detta ledde i sin tur till att Moskvabörsen föll ytterligare, för ett totalt fall på runt 10 procent. Framförallt drabbades bankerna. Sberbank, Rysslands största bank, föll med 17 procent, och näst största banken VTB föll 20 procent. Gasbolaget Gazprom föll med 17 procent.

Den ryska centralbanken såg sig också tvungen att intervenera på valutamarknaderna för att stärka rubeln. Idag förbrukade de cirka tio miljarder dollar på att försvara rubelns värde - detta motsvarar nästan två procent av Rysslands valutareserv och är hanterbart om det bara pågår en kortare tid, men är absolut ohållbart om det får fortgå längre än någon vecka. Den ryska centralbanken säger dock att de "fortfarande har mycket utrymme att höja räntan ... och vi kan ytterligare öka vår närvaro på valutamarknaden". Visst - det är klart att de måste säga så, men frågan är vad som händer i praktiken.

Rysslands president Putin måste få ett mycket snabbt slut på Krimkonflikten om han inte ska försätta sitt land i svåra ekonomiska problem. Risken finns att han redan har startat en negativ ekonomisk spiral i Ryssland, med sjunkande förtroende för rubeln, Moskvabörsen och de ryska bankerna.

Förvånansvärt nog har ännu inget hänt vad gäller gasleveranserna via Ukraina, förutom att ryska Gazprom hotat med att ta bort de rabatter som Ukraina får på gaspriset om de inte omedelbart betalar gasräkningar som de ligger efter med. Vi vet hur det kan gå då - till slut stängs gasen av genom Ukraina, vilket påverkar även resten av Europa, som får omkring 30 procent av sin gas från Ryssland. En avstängning av gasen skulle vara illa för resten av Europa, men den skulle även slå hårt mot Ryssland, som är ytterst beroende av exportinkomster från framförallt gas och olja. Vad gäller gasen så har den relativt milda vintern gjort att gaslagren i övriga Europa (inklusive Ukraina) är stora, så en avstängning får inte omedelbar effekt. I sammanhanget ska vi inte glömma att Sverige får omkring 42 procent av sin oljeimport från Ryssland.

Slutligen ska vi inte glömma att ukrainska staten är konkursmässig. De är helt beroende av lån utifrån, som de nu inte får från Ryssland. Huruvida de ännu får några lån från EU framgår inte av det som jag läst - det har talats om det, men jag kan inte se några beslut. Vilka effekter skulle en ukrainsk statsbankrutt få på Rysslands ekonomi?