Imperieambitioner

I dagens värld kan vi se ett antal större makter som har ambitionen att bygga vidare på eller upprätthålla sina imperier.

Störst av dem alla är förstås Amerikas förenta stater USA (eller USAmerika som Grönköpings veckoblad så fyndigt kallar det), ett land med en militärbudget av en storlek som övriga stormakter bara kan drömma om och dessutom innehavare av världens reservvaluta, vilket ger dem oerhörda ekonomiska muskler (uppbackade av militärmakt om så skulle behövas) för att pumpa resurser från stora delar av världen till imperiets centrum. USA har ett slags demokratiskt styrelseskick, även om maktens cirklar till största delen befolkas av personer med stora finansiella tillgångar eller deras representanter.

När USA ser sina intressen i världen hotade är de inte främmande för att gå in med militär makt när de kalkylerar att fördelarna överväger nackdelarna (exempelvis i Irak och Afghanistan) eller ägna sig åt undergrävande verksamhet genom sin stora spioneriorganisation.

USA:s bytesbalans 1980-2015

USA är beroende av att världen fortsätter att acceptera dess valuta som reservvaluta och även att övriga världen fortsätter att köpa dess skuldförbindelser (obligationer), då landet sedan början av 1980-talet haft underskott i bytesbalansen på i genomsnitt över två procent av bruttonationalprodukten. Att de lyckats hålla sig med så stora underskott under nu över trettio år är ett konststycke och det har möjliggjort för USA att importera resurser från hela övriga världen till imperiets centrum. USA:s ekonomi uppvisar dock en mängd tecken på senilitet, där det krävs en ständig uppblåsning av nya finansiella bubblor och krediter för att lyckas fortsätta på den utstakade vägen. Den dag det finansiella system som ger USA dess fördel av tillgång till resurspump slutgiltigt brakar ihop kommer USA:s makt att försvagas avsevärt. Emellertid sitter USA fortfarande på några av jordens största energitillgångar i olja, kol och gas och kommer även efter ett finansiellt sammanbrott att vara en storspelare att räkna med.

Kinas kolproduktion 1950-2012

Ett land som håller på att utvidga sina imperieanspråk är Kina, en auktoritär enpartistat som öppnat upp sitt tidigare planekonomiska system för kapitalistisk marknadsekonomi, om än med starka inslag av statlig inblandning. Denna ekonomiska omställning har på det stora hela varit en stor framgång, som lyft folkets levnadsstandard och därmed undvikit för makteliten oönskade folkliga uppror. Kina har också genom sin tillverkningsindustri lyckats tillskansa sig import av stora delar av världens resurser i form av råvaror, även om slutresultatet av tillverkningen till stor del exporteras som färdiga varor till andra länder. En grund i Kinas framgång har varit landets enorma koltillgångar, vilka gjort att man kunnat driva sina industrier med billig el från smutsig koleldning. Kinas ekonomiska tillväxt och resursförbrukning har gjort att landet de senaste årtiondena inte bara har kunnat bygga upp en massa infrastruktur, utan också har kunnat stärka sin militärmakt. Kinas styrande ser på sitt land som Mittens rike, vars roll i världshistorien även i framtiden borde vara som medelpunkt.

Kinas kolimport 2005-2013

Kina står inför ett antal problem som till stora delar är bieffekter av den kraftiga ekonomiska tillväxten. Sedan 2009 räcker landets egen kolproduktion inte längre till för dess glupande aptit och den fördel de hade av billig el från inhemskt kol minskar därför.

Föroreningar är också ett stort problem Kina, både i luft, vatten och mark.

Kina har parallellt med den ekonomiska tillväxten också byggt upp en kreditbubbla av monumentalt slag - Kinas totala mängd krediter har fyrfaldigats sedan 2007! Samtidigt har förstås BNP växt kraftigt, men de totala skulderna har växt från 153 procent av BNP år 2008 till 242 procent i slutet av 2014. Det som framförallt sticker ut är hur mycket företagens skuldsättning ökat - från 97 procent av BNP (vilket redan var högt) år 2008 till 169 procent av BNP (!!) i slutet av 2014.

Ett problem med Kinas BNP och krediter är att för närvarande består nästan hälften av BNP av investeringar i fasta tillgångar såsom fastigheter, industri och infrastruktur. Detta är extremt om man ser både historiskt och jämfört med andra länder.

Den senaste tiden har Kina också fått en ny börsbubbla, nästan lika stor som hösten 2007.

När Kinas kreditbubbla slutligen spricker med alla de effekter det kommer att få för investeringar, arbetslöshet med mera kommer Kinas styrande att vara i starkt behov av en yttre fiende för att avleda folkets uppmärksamhet.

Ett annat land med ökande imperieanspråk är Ryssland, som efter Sovjetunionens kollaps försvagades kraftigt, men som de senaste femton åren under Vladimir Putins järnhand åter stärkts både ekonomiskt och militärt. Detta har genomförts på bekostnad av landets demokratiska utveckling, där Ryssland idag har en mycket auktoritär regim och placerar sig lågt på rankningen enligt demokratiindex. Genom att utnyttja och exportera de enorma energiresurser som Ryssland sitter på i form av olja och gas har Putin fått ekonomisk möjlighet att bygga upp militärmakten. Denna militärmakt har vid flera tillfällen testats både inom landet (i Tjetjenien) och mot grannländer (Georgien och Ukraina). I Ukraina har Ryssland etablerat en ny form av krigföring, där man inte officiellt startar ett krig mot ett grannland eller officiellt stöder rebellgrupper i grannlandet, utan istället ägnar sig åt att inofficiellt skicka mängder av ryska soldater som "turister" samt beväpna rebellgrupperna i Donetsk och Luhansk, så att dessa nu exempelvis har mer än dubbelt så många stridsvagnar som något annat europeiskt land förutom Ryssland och Polen.

Ryssland står dock även de inför ett antal stora problem som kommer att påverka deras ekonomiska och militära makt. Ett av de största problemen är Rysslands demografi med just nu kraftigt sjunkande antal i den för militären viktigaste kategorin unga män. För närvarande har antalet män i åldrarna 20-24 år sjunkit kraftigt och kommer att fortsätta att göra så det närmsta decenniet - se befolkningspyramiden till höger. Rysslands demografi kommer även att ställa till problem för ekonomin då antalet personer i arbetsför ålder framöver kommer att minska.

Slutligen finns eventuellt ett fjärde block i världen med imperieanspråk, nämligen Europeiska unionen EU, som dock är ett imperium på dekis. EU kan på många vis ses som en filial till USA:s imperium. Det är särskilt tydligt då större delen av EU:s medlemsstater även ingår i USA:s militärallians NATO. Även andra ekonomiskt starka länder såsom Japan, Kanada, Australien, Israel och Saudiarabien ingår också i USA:s maktsfär. Israel och Saudiarabien har också Mellanösterns starkaste krigsmakter.

För tillfället befinner sig de tre imperiernas ambitioner på kollisionskurs på ett antal ställen i världen. Något som svenska media nästan helt tycks ha missat är konflikten i Sydkinesiska havet (beläget mellan Kina, Vietnam, Filippinerna och Malaysia). Jojje Olsson har igår skrivit en utförlig artikel om läget i denna konflikt, med fokus på händelserna runt de obebodda Spratly-öarna.

Förra veckan beslutade sig USA för att flyga ett spaningsplan över Spratlyöarna, vilka utgörs av ett hundratal obebodda atoller mellan Vietnam och Filippinerna.

Enligt alla gällande konventioner omges Spratly av internationellt luftrum och vatten. Men inte enligt Kinas utrikesministerium, som gör anspråk på området och fördömde den amerikanska flygningen i kraftiga ordalag
[...]
Spaningsflyget tog flera fotografier av hur långt Kina har kommit i bygget med konstgjorda öar vid Spratly. Fem av områdets atoller innehåller nu nya öar av en storlek på 800 hektar, varav 600 hektar byggts bara i år.

Bland annat har kineserna nu flygplats och landningsbana på Spratly, vilka kan användas av såväl militärt som civilt flyg.

Kina har nu också placerat militär på de konstgjorda öarna i Spratly. Viktigt att känna till i denna konflikt är att en mycket stor del av världens handel passerar Sydkinesiska havet på fraktfartyg. Hur denna konflikt kommer att utvecklas återstår att se, men den är definitivt värd att bevaka.

Ett annat område där imperiernas intressen kommer i konflikt är såklart Mellanöstern, där Ryssland länge stött al-Assad-regimen i Syrien och även levererat vapensystem till Iran, Saudiarabiens värsta konkurrent om makten i området. USA å sin sida stödjer öppet flera länder i området, framförallt Saudiarabien, Israel, Egypten och Turkiet.

Den senaste tiden har det blossat upp en konflikt i Jemen, där Saudiarabien gått in militärt medan Iran stödjer de shiitiska Huthi-rebellerna. Det kan ses som en konflikt mellan USA-imperiets och det ryska imperiets allierade. Dessutom är Jemen strategiskt beläget vid en av världens viktigaste handelsleder, genom att det ligger vid infarten till Röda havet (och vidare till Suezkanalen) vid Bab el-Mandeb.

USA och Ryssland har dock gemensamma intressen att kväsa starka islamistiska rörelser såsom Daesh (IS) och al-Qaida, där Ryssland stödjer deras motståndare Syrien och USA deras motståndare Irak och kurdiska staten.

Vad gäller Ukraina så har USA hittills inte blandat sig i konflikten särskilt mycket. USA:s filial EU har i och för sig starka intressen att Ryssland inte utvidgar sin maktsfär, men än så länge har USA:s och EU:s stöd i konflikten mest inskränkt sig till retorik. Man anser troligen inte att fördelarna överväger nackdelarna när det gäller ytterligare inblandning, bland annat för att Ukraina är ett fattigt land som har starkare ekonomiska band med Ryssland än med EU.

Peak oil-karta

Jag råkade hitta en karta över vilka länder som passerat nationell peak oil, alltså vars oljeproduktion har passerat sitt maximum. Här ser ni denna karta.

Förutom att så stor del av kartan är röd bör man också ha i minnet att av världens största oljeproducentländer har de flesta redan passerat nationell peak oil - av de tre jätteproducenterna är det endast Saudiarabien som ännu inte har passerat nationell peak oil - Ryssland och USA har för länge sedan gjort det.

Detta är inte ett problem som kan lösas, utan ett predikament som vi måste förhålla oss till. Mänskligheten kommer på att tvingas använda betydligt mindre energi framöver.

Kinas börser mot nya svindlande höjder

För några veckor sedan tittade jag lite på vad som håller på att hända på Kinas börser.

mängden lån för aktiehandel har mer än trefaldigats det senaste året. Mängden krediter för aktiehandel ligger nu på 8,2 procent av de tillgängliga aktiernas värde, vilket är bland de högsta nivåer som noterats på någon av världens aktiermarknader de senaste decennierna.

Då hade Shanghai Composite Index stigit till runt 4400 - mer än en fördubbling på ett år. Men vansinnet har fortsatt och nu är indexet uppe nära 5000. Diagrammet nedan visar utvecklingen från 2005 fram till nu, för att ge ett längre perspektiv på den galenskap som nu utspelar sig.

Notera hur ökningen den senaste tiden liknar vad som skedde 2006-2007. Notera även vad som skedde därefter. Hösten 2007 sade en känd investerare när han såg diagrammet över Shanghai-börsen "whatever that graph shows, I want to short it". Detsamma skulle han nog säga om han såg vad som hänt den senaste tiden, de senaste åren inzoomade nedan.

Ännu syns dock inget slut på den maniska uppgången på Kinas börser, men det kommer förr eller senare. Den våg uppåt som nu utspelar sig skulle jag gissa är den sista, men den kan pågå ett tag till. Notera särskilt att varje ny våg uppåt är brantare än den föregående.

Kontantlöst Danmark? Och Sverige?

Jag läser att Danmark är på väg att släppa kravet att ta emot kontanter, vilket skulle föra dem ännu ett steg på vägen mot att bli ett kontantlöst samhälle.

Finansrådet, en lobbygrupp från den danska finansbranschen, säger att förändringen skulle befria butiker från kostnaderna för säkerhet och bördan av att handha mynt och sedlar.

Notera vilka det är som driver på utvecklingen: Finansbranschen. Det är också de som tjänar på att folk betalar med kort eller mobillösning istället för med kontanter.

Nu finns vad jag vet inget lagkrav på att svenska butiker, restauranger och andra företag ska ta emot kontanter som betalning, så Sverige befinner sig i princip redan på det stadium dit Danmark är på väg. Dock har jag hittills inte råkat ut för någon butik eller restaurang som inte tar kontanter, även om jag hört talas om att det ska finnas åtminstone någon restaurang som inte tar kontanter.

Apropå kontanter är den undersökning intressant som DN refererade i mars.

Nu visar en undersökning att 84 procent av svenskarna anser att det är det är bankernas uppgift att sörja för att kontanthanteringen fungerar i samhället fungerar. Bara 8 procent svarar nej på frågan anser du att en bank för tillhandahålla kontanter (insättning och uttag av kontanter)?

Enligt undersökningen, gjord av YouGov på uppdrag av Forex, anser nära 70 procent av de tillfrågade att det blir ett problem om tillgängligheten av kontanter minskar.

Notera dock även här att det kan finnas särintressen representerade i att det är Forex (som har mycket kontanthantering) som givit uppdraget att utföra undersökningen. YouGov är inte heller kända för att vara de mest pålitliga vad gäller undersökningsresultat. Icke desto mindre är det intressant att det är ett överväldigande ja till att banker bör fortsätta med kontanthantering.

Jag noterar också att bankerna kan vara på väg att höja kortavgifterna, framförallt för köp för mindre belopp. Vi får se hur det blir med det. Hursomhelst skulle det säkerligen vara positivt då fler isåfall skulle använda kontanter för mindre betalnignar.

För att läsa mer om kampen mellan kontanterna och bankerna (som vill ha kontantlöst) kan du gå till Kontantupproret. Ett tips är också att "gilla" Kontantupprorets Facebook-sida för att få nyheter om kontanterna.

Tillägg: Läs även om Småföretagarnas riksförbunds undersökning om medlemmarnas problem med kontanter. Sju av tio småföretagare skulle inte kunna ta betalt utan kontanter. Varannan småföretagare är orolig för hur dagskassan förvaras mellan insättningarna. 85 procent av deras kunder vill också kunna betala kontant. Om kontanterna försvann helt svarar var femte företagare att de då helt enkelt skulle tvingas lägga ner sin verksamhet.

Grekiska banker mer eller mindre avstängda från omvärlden

Häromdagen skrev jag om hur bankkontona på grekiska banker raskt tömts. Nedan ser ni hur totalsumman pengar på grekiska bankkonton förändrats sedan landets inträde i euron 2001.

Toppen noterades år 2009 och de senaste månaderna har närmast liknat en uttagsanstormning.

Nu är dock detta inte det värsta, utan det är att de grekiska bankerna nu är i princip utestängda från interbankmarknaden, se diagrammet nedan.

Ännu finns bara data fram till mars, men de senaste månadernas skarpa fall är högst anmärkningsvärt. Få banker vågar alltså befatta sig med de grekiska bankerna och de minimerar sin exponering mot Grekland. Detta märks nu också på att grekiska banker har problem med valutahandel eftersom andra länders banker är högst restriktiva i sina mellanhavanden med grekiska banker.

Så hur överlever de grekiska bankerna? Svaret är ELA (Emergency Liquidity Assistance). I diagrammet nedan ser nu hur mycket nödlikviditet Greklands centralbank försett de grekiska bankerna med.

En kraftig uppgång de senaste månaderna - mer än vad kontoinnehav och interbanklån minskat. ELA är dock beroende av Europeiska centralbanken ECB:s välvilja. Utan tillstånd från ECB får Greklands centralbank inte ge ELA till de grekiska bankerna.

Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan Greklands banksystem kollapsar på något vis, förutsatt att inget mirakulöst inträffar i förhandlingarna mellan Grekland och EU.

Att omvärldens banksystem nu har så låg exponering mot Grekland underlättar förstås för EU att klippa bort Grekland.

Men en "grexit" från euron och/eller grekisk betalningsinställelse skulle ändå skapa stor finansiell oreda. Grekiska staten har totalt 313 miljarder euro i skulder (vilket motsvarar 175 procent av årlig BNP). Andra europeiska länder äger 53 miljarder av dessa skulder, Eurozonens stabilitetsfond EFSF äger 142 miljarder av dem, ECB äger 27 miljarder och IMF drygt 30 miljarder.

Kaliforniens torka: hårdare vattenrestriktioner

För en månad sedan skrev jag att Kaliforniens torka blir betydligt värre i år och hur vattenrestriktioner införts av delstatsregeringen. Läget nu ser inte bättre ut, utan förväntas bara förvärras under sommaren. Det framgår tydligt om man jämför senaste kartan över årets torksituation med hur det såg ut vid samma tid förra året.

98 procent av Kaliforniens yta befinner sig i torka och 47 procent i exceptionell torka. Så här såg det ut för ett år sedan:

Nu har delstaten infört ännu strängare restriktioner för vattenanvändningen. Enligt de nya reglerna måste varje kommun skära ner sin vattenanvändning med 36 procent jämfört med 2013. Dessa regler gäller inte jordbruket, som förbrukar omkring 80 procent av Kaliforniens vatten, men jordbruket drabbas ändå hårt, då de får sin vattentilldelning nedskuren kraftigt i alla fall. I vissa fall har jordbruk tvingats helt sluta ta vatten som de normalt tar från vattendrag.

Förra veckan beslöt en appellationsdomstol att den prissättning som San Juan Capistrano använde för att stimulera vattenbesparing var olaglig. Stadens vattenverk hade (liksom två tredjedelar av Kaliforniens vattenverk) en prissättning som gör vattnet stegvis dyrare ju mer man använder. Detta bryter mot en lag från 1996, som förbjuder avgifter på fastighetsägare som inte är proportionerliga mot individens andel av kostnaden för tjänsten. Beslutet förbjuder inte stegvis dyrare vatten avgifter i sig, men den kan leda till fler överklaganden och vattenverken lär syna sin prissättning för att säkerställa att den följer lagen. Frågan är då hur effektiv prissättningen kan bli för att Kalifornien ska spara på vatten. Stegvis högre priser är nämligen ett mycket effektivt sätt att spara vatten.

Extrem risk för skogsbränder
Inför sommaren är det oroande att minst 12,5 miljoner träd dött i Kaliforniens statliga skogar på grund av torkan. Forskare har funnit över 400 000 hektar med döda träd. Detta ökar kraftigt risken för stora skogsbränder. Förutom döda träd finns en massa annat bränsle i markerna i form av död vegetation. Normalt vid denna tid på året är skogarna gröna och frodiga efter vinterns nederbörd.

Den extrema risken för skogsbränder har tvingat Kaliforniens brandkårer att utöka sin personal, eftersom varje liten eld snabbt kan utvidgas till en stor brand.

Till situationens allvar bidrar även att man har hållit skogsbränderna i schack under det senaste århundradet, vilket tillsammans med skogsbruket har gjort att skogarna är betydligt tätare nu än för hundra år sedan. De tätare skogarna gör träden känsligare då de konkurrerar om begränsad vattentillgång.

De döda och döende träden är också känsligare för angrepp av barkborrar. Till detta bidrar också att träden är svagare på grund av tätare skogar.

Senast man såg så många döda träd var under 1970-talets torka, då uppskattningsvis 14 miljoner träd dog 1975-1979. Om dagens torka fortsätter kommer antalet döda träd att bli fler.

Vatten från oljeindustrin
Eftersom Kaliforniens jordbrukare desperat söker efter vatten, så har några tagit till att börja använda restvatten från oljefält för bevattning av grödor. Problemet är bara att ingen riktigt vet hur mycket olika kemikalier som finns i detta vatten och hur mycket av dessa som tas upp av grödorna. Jordbrukare säger att "alla kan känna lukten av petrokemikalierna i bevattningsvattnet", men de hoppas att det ska gå bra ändå.

Fler skadeinsekter
Värmen och torkan bidrar också till att det blir fler skadeinsekter och svampar som drabbar jordbruket. En effekt är också att insekter flyr från normalt grön men nu uttorkade naturområden till jordbruksområden, där de ställer till skador.

Det finns dock vissa positiva effekter av det varmare vädret. Flera jordbrukare har sått och planterat grödor flera veckor tidigare än normalt. Även grödor såsom jordgubbar kan skördas betydligt tidigare än normalt.

Fiskodlingar har drabbats hårt av vattenbrist, men även av varmare vatten, som många fiskarter inte tål. Vissa fiskodlingar har fått stänga ner helt.

Det är inte bara jordbruket som drabbas i Kalifornien, utan dess vilda djur drabbas också av torkan.

Torkan ger hälsoproblem
Torkan ger också smutsigare luft på grund av damm och bränder, vilket kan öka olika lungsjukdomar.

Det varmare klimatet ökar också förekomsten av sjukdomar som annars förekommer i varmare områden, såsom West Nile-feber.

Även Coccidioidomykos kan komma att öka.

Färre vill ha pengar i grekiska banker

Som jag har skrivit tidigare så blir läget alltmer desperat för grekiska staten. Det gäller även de grekiska bankerna. Följande diagram över tillgodohavanden hos grekiska banker säger allt (observera att diagrammets y-axel inte börjar på noll).

Den kraftiga nedgången 2009-2012 gick i en jämn men långsam takt. Denna trend bröts 2012 och sedan låg summan av pengarna på grekiska bankkonton tämligen still fram till slutet av 2014, då en katastrofal dykning påbörjades - något som närmast ser ut som en uttagsanstormning.

Förutom att de greker som kan flyttar ut sina pengar ur landet torde nedgången bero på att Greklands ekonomi gått dåligt och både privatpersoner och företag har mindre pengar och många har tvingats att leva av sina sparpengar.