Kaliforniens torka: hårdare vattenrestriktioner

För en månad sedan skrev jag att Kaliforniens torka blir betydligt värre i år och hur vattenrestriktioner införts av delstatsregeringen. Läget nu ser inte bättre ut, utan förväntas bara förvärras under sommaren. Det framgår tydligt om man jämför senaste kartan över årets torksituation med hur det såg ut vid samma tid förra året.

98 procent av Kaliforniens yta befinner sig i torka och 47 procent i exceptionell torka. Så här såg det ut för ett år sedan:

Nu har delstaten infört ännu strängare restriktioner för vattenanvändningen. Enligt de nya reglerna måste varje kommun skära ner sin vattenanvändning med 36 procent jämfört med 2013. Dessa regler gäller inte jordbruket, som förbrukar omkring 80 procent av Kaliforniens vatten, men jordbruket drabbas ändå hårt, då de får sin vattentilldelning nedskuren kraftigt i alla fall. I vissa fall har jordbruk tvingats helt sluta ta vatten som de normalt tar från vattendrag.

Förra veckan beslöt en appellationsdomstol att den prissättning som San Juan Capistrano använde för att stimulera vattenbesparing var olaglig. Stadens vattenverk hade (liksom två tredjedelar av Kaliforniens vattenverk) en prissättning som gör vattnet stegvis dyrare ju mer man använder. Detta bryter mot en lag från 1996, som förbjuder avgifter på fastighetsägare som inte är proportionerliga mot individens andel av kostnaden för tjänsten. Beslutet förbjuder inte stegvis dyrare vatten avgifter i sig, men den kan leda till fler överklaganden och vattenverken lär syna sin prissättning för att säkerställa att den följer lagen. Frågan är då hur effektiv prissättningen kan bli för att Kalifornien ska spara på vatten. Stegvis högre priser är nämligen ett mycket effektivt sätt att spara vatten.

Extrem risk för skogsbränder
Inför sommaren är det oroande att minst 12,5 miljoner träd dött i Kaliforniens statliga skogar på grund av torkan. Forskare har funnit över 400 000 hektar med döda träd. Detta ökar kraftigt risken för stora skogsbränder. Förutom döda träd finns en massa annat bränsle i markerna i form av död vegetation. Normalt vid denna tid på året är skogarna gröna och frodiga efter vinterns nederbörd.

Den extrema risken för skogsbränder har tvingat Kaliforniens brandkårer att utöka sin personal, eftersom varje liten eld snabbt kan utvidgas till en stor brand.

Till situationens allvar bidrar även att man har hållit skogsbränderna i schack under det senaste århundradet, vilket tillsammans med skogsbruket har gjort att skogarna är betydligt tätare nu än för hundra år sedan. De tätare skogarna gör träden känsligare då de konkurrerar om begränsad vattentillgång.

De döda och döende träden är också känsligare för angrepp av barkborrar. Till detta bidrar också att träden är svagare på grund av tätare skogar.

Senast man såg så många döda träd var under 1970-talets torka, då uppskattningsvis 14 miljoner träd dog 1975-1979. Om dagens torka fortsätter kommer antalet döda träd att bli fler.

Vatten från oljeindustrin
Eftersom Kaliforniens jordbrukare desperat söker efter vatten, så har några tagit till att börja använda restvatten från oljefält för bevattning av grödor. Problemet är bara att ingen riktigt vet hur mycket olika kemikalier som finns i detta vatten och hur mycket av dessa som tas upp av grödorna. Jordbrukare säger att "alla kan känna lukten av petrokemikalierna i bevattningsvattnet", men de hoppas att det ska gå bra ändå.

Fler skadeinsekter
Värmen och torkan bidrar också till att det blir fler skadeinsekter och svampar som drabbar jordbruket. En effekt är också att insekter flyr från normalt grön men nu uttorkade naturområden till jordbruksområden, där de ställer till skador.

Det finns dock vissa positiva effekter av det varmare vädret. Flera jordbrukare har sått och planterat grödor flera veckor tidigare än normalt. Även grödor såsom jordgubbar kan skördas betydligt tidigare än normalt.

Fiskodlingar har drabbats hårt av vattenbrist, men även av varmare vatten, som många fiskarter inte tål. Vissa fiskodlingar har fått stänga ner helt.

Det är inte bara jordbruket som drabbas i Kalifornien, utan dess vilda djur drabbas också av torkan.

Torkan ger hälsoproblem
Torkan ger också smutsigare luft på grund av damm och bränder, vilket kan öka olika lungsjukdomar.

Det varmare klimatet ökar också förekomsten av sjukdomar som annars förekommer i varmare områden, såsom West Nile-feber.

Även Coccidioidomykos kan komma att öka.

Kaliforniens torka betydligt värre i år

Förra året drabbade torkan Kalifornien, men de värsta effekterna kommer inte förrän i år när torkan fortsätter. Så här har torksituationen sett ut i slutet av mars de senaste fem åren enligt National Drought Monitor.

Den gångna vintern (december-februari) har med stor marginal varit den varmaste som nånsin uppmätts i Kalifornien. I december föll visserligen en del nederbörd, men sedan dess har det varit knalt med den varan - nederbörden har varit långt under det normala för senvintern. Dessutom har det som sagt varit varmt - februari var rekordvarm - och denna värme har för det första smält bort den snö som föll i december och dessutom gjort att den lilla nederbörd som kommit har kommit som regn istället för snö. Detta regnvatten har sedan dunstat bort eller runnit bort. Den genomsnittliga höjden för fryspunkten i Kaliforniens berg har varit många hundra meter högre än vad den varit historiskt. Detta har lett till att snötäcket i Sierra Nevada, vars gradvisa smältning normalt förser Kalifornien med omkring en tredjedel av sitt vatten, nu är på rekordlåg nivå - 6 procent av genomsnittet. Förra året vid samma tid tangerades det tidigare rekordet från 1977 på 25 procent av genomsnittligt snödjup, men i år finns det alltså ännu mindre snö. Vattenmagasinen, som redan är på låga nivåer, lär alltså inte få mycket påfyllning i år - för det är under vintern som det kommer nederbörd i Kaliforniens medelhavsklimat. Snarare är det så att vi troligen redan nu ser årets maximala fyllnadsgrad för vattenmagasinen.

I slutet av mars var vattenmagasinen totalt bara fyllda till 46 procent av sin kapacitet, vilket är 61 procent av det historiska genomsnittet.
Denna rekordvarma vinter följer alltså efter 2014, som var det varmaste året i Kaliforniens historia - och torrt - under perioden oktober 2013 till september 2014 fick Kalifornien mindre än 60 procent av den normala nederbörden för en tolvmånadersperiod. 2014 var i Kalifornien ett av de torraste åren på flera årtionden och följde efter två torra år. I delstaten som helhet var den totala nederbörden lika stor eller under den lägsta treårsperioden sedan 1895.

Den nuvarande torkan har redan förra året av paleoklimatologerna utnämnts till Kaliforniens värsta på 1200 år!

För lite för sent
Häromdagen införde Kaliforniens guvernör Jerry Brown restriktioner för vattenanvändning, vilket är första gången i delstatens historia. De över 400 lokala vattenverken tvingas nu att minska vattenförbrukningen med 25 procent jämfört med 2013 års förbrukning. Hur det ska gå till är upp till varje vattenverk. Andra åtgärder är bland annat:

• Förbud mot annan trädgårdsbevattning än droppbevattning
• Krav på att golfbanor och kyrkogårdar minskar sin vattenförbrukning
• Krav på att jordbrukare rapporterar mer detaljer om sin vattenanvändning så att delstaten kan lista ut vart allt vatten tar vägen
• Ingen bevattning av gräset i mitten av gator

Städernas vattenförbrukning har legat ganska stilla i Kalifornien de senaste tjugo åren, trots att befolkningen har ökat. Detta beror på prissättning och vattenbesparande åtgärder såsom lågspolande toaletter.

Men det hade varit bra om man hade vidtagit kraftfulla åtgärder för att hantera vattentillgången långt tidigare. Som det nu är blir det för lite för sent.

Jordbruket
Det finns inga restriktioner för jordbruket, som förbrukar 80 procent av Kaliforniens vatten. Jordbruket kommer dock att drabbas (och har redan drabbats) av nedskärningar i vattentilldelningen i vilket fall som helst.

Förra året lät Kaliforniens jordbrukare 10 procent av de konstbevattnade åkrarna ligga i träda. I år kommer de att behöva lägga ännu mer land i träda på grund av vattenbrist.

Värst är det för trädgrödor såsom mandlar och fikon. När träden dött tar det flera år för odlingen att komma tillbaka om klimatet åter skulle bli fuktigare.

Kalifornien är som jag nämnde förra året USA:s största producent av många grönsaker och frukter - för många av dem ligger över 80 eller 90 procent av odlingen i Kalifornien.

Även djuruppfödningen drabbas. En djuruppfödare kan importera foder från andra delar av USA, men kostnaden blir då för hög, så det kan inte bli annat än en tillfällig lösning. När nu den extrema torkan varat så länge börjar allt fler djuruppfödare skära ner på sina hjordar. Kalifornien står idag bland annat för 21 procent av USA:s mjölkproduktion.

Hursomhelst kommer Kaliforniens vattenkris att framtvinga stora långsiktiga förändringar i delstatens jordbruk och dess inriktning.

Grundvattnet
Tidigare har grundvattnet i Kalifornien varit en reserv som man tagit till under torrare år, men nu pumpas det frenetiskt upp grundvatten överallt. På sina ställen förekommer sjunkande land och saltvatteninträngning, båda tecken på att man pumpar upp för mycket grundvatten.

Kalifornien är den enda delstaten i västra USA som inte begränsar hur mycket grundvatten markägare kan pumpa upp ur sina privata brunnar. Som jag nämnde i november så infördes en lag om grundvattnet, men det kommer att ta årtionden att faktiskt implementera denna lag, vilket också är för lite för sent.

Som sagt så var grundvattenbrunnar tidigare ett komplement till vattnet från vattenmagasinen, som i sin tur härrör från nederbörd i bergen, men nu har många jordbrukare inget annat vatten än grundvatten att tillgå. Vissa brunnar har redan torkat ut. Att borra nya, djupare brunnar är dock ingen lösning som är tillgänglig på lång sikt, eftersom väntelistan på brunnsborrning är runt två år. Dessutom kostar en enda brunn omkring en halv miljon dollar.

Det är självklart inte heller någon långsiktig lösning att förlita sig på grundvatten, då det med den takt det idag pumpas upp är att betrakta som en ändlig resurs.

En annan ovälkommen bieffekt av det myckna grundvattenpumpandet är att vattnet från många brunnar innehåller för höga halter av uran. Detta uran finns naturligt i marken, men löses nu ut i högre grad på grund av ökad bevattning.

Skogsbränder
Kalifornien har som jag nämnt medelhavsklimat, vilket betyder varma och torra somrar. Redan förra året hade man problem med skogsbränder och i år är risken stor att det blir värre. Det finns mycket bränsle i skogarna när det står kvar död växtlighet från de föregående årens torka och det behövs bara en tändande gnista.

Kaliforniens torka, grundvattnet och Coloradofloden

Kaliforniens exceptionella torka har jag skrivit om senast i augusti och det är nu dags för en liten uppdatering. Läget för torkan ser enligt US Drought Monitor ungefär lika illa ut som i augusti. Den stora frågan är förstås hur nederbörden kommer att se ut den kommande vintern. Den måste vara över genomsnittet framförallt i Sierra Nevada för att det ska göra någon skillnad för Kalifornien på längre sikt.

2014 var i Kalifornien ett av de torraste åren på flera årtionden och följde efter två torra år. I delstaten som helhet var den totala nederbörden lika stor eller under den lägsta treårsperioden sedan 1895. I maj i år var snötäcket i Kaliforniens berg endast 18 procent av det normala genomsnittet. I slutet av maj var Sierra Nevadas snötäcke nästan nere på noll. Därmed har inget smältvatten fyllt på delstatens vattenmagasin, som i augusti i de flesta fall var under 50 procent av sin kapacitet. Många vattenmagasin är också under 50 procent av sina historiska genomsnittliga fyllnadsgrader.

I brist på ytvatten har kalifornianerna pumpat upp alltmer grundvatten. Under torra år uppskattar Department of Water Resources att grundvatten står för nästan 60 procent av delstatens vattenförsörjning.

Det finns dock stora osäkerheter vad gäller Kaliforniens grundvatten. Kelly Redmond, chef för Western Regional Climate Center, säger att väldigt lite är för stora delar av delstaten känt om hur snabbt grundvattnet fylls på eller tappas ur. Kalifornien har i princip obefintliga regleringar av grundvattnet, så vilken jordägare som helst kan pumpa ut så mycket som den vill och har råd att borra brunnar för. Förutom att grundvattnet är oreglerat så finns det mycket dåliga register över brunnar och hur mycket de pumpar upp.

Trots de dåliga registren har forskare lyckats se att användningen av grundvatten har varit enorm och större än vad man tidigare trott. En rapport fann att grundvattennivåerna har minskat i nästan alla områden i delstaten sedan våren 2013 och ännu mer sedan våren 2010. Sedan våren 2008 har grundvattennivåerna varit på rekordlåga nivåer över nästan hela Kalifornien.

Värst är det i San Joaquin Valley i inlandet mellan San Francisco och Los Angeles, ett av USA:s mest produktiva jordbruksområden. Där har det pumpats upp så mycket vatten att landet har sjunkit metervis - på vissa ställen har landet i dalen sjunkit mer än 10 meter de senaste årtiondena!

Alla försök att reglera grundvattnet har tidigare stoppats av Kaliforniens starka jordbrukslobby. Nu har dock Kalifornien till slut alltför sent insett att man borde reglera grundvattnet i lag. I september stiftades därför en lag om detta. Problemet är bara att grundvattenplanerna inte behöver färdigställas förrän om fem till sju år, alltså runt 2020, och man har fram till 2040 på sig att implementera dessa planer. Om den nuvarande situation fortsätter kommer verkligheten att ha sprungit ifrån denna nya lag långt innan den får några effekter.

Överpumpningen av grundvattnet är alltså ett långsiktigt problem som kommer att förvärras oberoende av om Kaliforniens klimat återvänder till vad som varit normalt det senaste århundradet. Detta eftersom man pumpar upp grundvatten snabbare än vad det fylls på.

Förutom torkan och det sjunkande grundvattnet finns även ett annat stort orosmoln vad gäller Kaliforniens vattensituation. Stora delar av södra Kalifornien (bland annat mångmiljonstaden Los Angeles och jordbruksområdet Imperial Valley) får större delen av sitt vatten från Coloradofloden och där är vattennivåerna i de stora dammarna nu mycket låga efter att det varit torka även i dess avrinningsområde de senaste åren. Enligt US Drought Monitor har elva av de senaste fjorton åren varit torkår av varierande grad i sydvästra USA.

Lake Mead vid Las Vegas, Nordamerikas största vattenmagasin, som däms upp av Hooverdammen, är nu på 39 procent av sin kapacitet, vilket är den lägsta nivån sedan den fylldes upp efter färdigställandet 1935. Uppströms därifrån ligger ett annat jättemagasin, Lake Powell som däms upp av Glen Canyon Dam, och den är nu nere på 51 procent av sin kapacitet.

Det råkar vara så att dessa enorma vattenmagasin skapades under vad som visade sig vara den våtaste perioden i området de senaste tusen åren. Detta visas av studier av årsringar på gamla träd, forskningsresultat som ännu inte fanns när jättedammarna byggdes i Coloradofloden.
Den senaste vintern var det gott om snö i Klippiga bergen och avrinningen låg på 96 procent av det historiska genomsnittet, men på grund av de föregående torkåren har alltså Lake Powell och Lake Mead bara kommit upp till de låga nivåerna 51 respektive 39 procent av kapaciteten. Så sent som i Oktober 2011 låg Lake Powell på 70 procent av kapaciteten. Även här krävs alltså vintrar med över genomsnittlig snömängd för att fylla på vattenmagasinen.

Det är inte bara södra Kalifornien som drabbas av minskad vattenmängd i Coloradofloden och dess dammar, utan även Arizona och Nevada med storstäder såsom Phoenix och Las Vegas.

Sydvästra USA har under de senaste århundradena haft en ovanligt nederbördsrik period historiskt sett, vilket har gjort att detta område kunnat blomstra. Om det nu återgår till historiskt sett mer normala nederbördsmängder förändras hela livsbetingelserna där. Det har funnits liknande nederbördsrika perioder även tidigare, då indiankulturer såsom Anasazi blomstrat för att sedan falla samman under den efterföljande torrperioden.

Kaliforniens torka - nu skogsbränder

Kaliforniens exceptionella torka fortsätter och nu kommer skogsbränderna i stor skala - Aftonbladet skriver att "skogsbränderna i norra Kalifornien är de värsta i modern tid".

Den brand i Boles med 150 hektar som nämns är dock inte den största av de skogsbränder som rasar just nu. "King Fire" drabbat 4680 hektar, medan "Happy Camp Complex Fire" som började för över en månad sedan, nu drabbat 45790 hektar. Som jämförelse drabbade skogsbranden i Västmanland omkring 13800 hektar.

Torkan har också gjort att lantbrukare börjat pumpa upp mer grundvatten och borra djupare brunnar då de gamla sinar. Därför har delstaten nu börjat reglera pumpning av grundvatten för att hushålla med denna resurs.

Och ingen ljusning i sikte vad gäller nederbörd. Som sagt, livsvillkoren i Kalifornien kan komma att förändras drastiskt.

Kaliforniens exceptionella torka

Apropå "global weirding" och extremväder som jag skrev om igår så ser kartan över Kaliforniens torka nu ut så här:

Mörkrött är "exceptionell torka" och rött är "extrem torka" - dessa två kategorier täcker nu 82 procent av Kalifornien.

För ett år sedan såg det ut så här:

Även då var det torrt, men inte tillnärmelsevis lika illa som nu.

XKCD har utnyttjat Kaliforniens långsmala form till att sammanställa ett diagram över historien för Kaliforniens torksituation sedan US Drought Monitors början år 2000:

Här ser vi att det också var torka 2002-2004 och 2007-2009, men den nuvarande torkan slår dessa med bred marginal.

Den nuvarande torkan är troligen den värsta sedan organiserade vädermätningar började 1895. En avdelning av USA:s vädertjänst NOAA har sammanställt följande historiska torkindex för Kalifornien, som är en sammanvägning av nederbörd, temperatur och vindar (källa vox.com).

Den nuvarande torkan slår enligt denna det tidigare rekordet från 1958-59. Notera även att det för det första ser ut att vara en tydlig trend nedåt mot torrare väder, och för det andra ser ut att bli större svängningar.

I vox.coms artikel nämns också mätningar av årsringar på träd som antyder att den nuvarande torkan i Kalifornien är den värsta sedan 1580.

Det har också förekommit "megatorkor" i Kalifornien som var omkring 200 år långa, dels 850-1090, dels 1140-1320. Hur lång den nuvarande torkan kommer att bli återstår att se, men om vi antar att trenden i diagrammet ovan fortsätter så kan vi istället för en megatorka få se fortsatt stora svängningar i nederbörden.

Även om det kommer ett par våtare år i Kalifornien snart, så verkar risken överhängande för en ny svår torka några år därefter.

Livsvillkoren för USA:s folkrikaste delstat håller på att förändras och detta på ett svårförutsägbart sätt. Samhällsplanerarnas mardröm...

Dyrare mandel framöver

Torkan i Kalifornien drabbar många mandelodlare och Kalifornien är världens största odlingsområde för mandel. Vi lär därför se betydligt högre världsmarknadspriser för mandel framöver - dyrare semlor och marsipangodis alltså! Den globala efterfrågan på mandel har nämligen ökat kraftigt de senaste åren av olika orsaker.

Det förekommer siffror om att Kalifornien skulle stå för 80 procent av världens mandelproduktion, men vad jag kan se stämmer det inte, utan verkar vara propaganda från Kaliforniens mandelodlarförening. Tittar man hos FAOSTAT ser man nämligen att USA 2008 stod för 56 procent av världens mandelproduktion, vilket 2012 sjunkit till 37 procent. Nedan ser ni hur mandelodlingen i världen utvecklats sedan 1961.

Efter att Kaliforniens odling (som utgör över 90 procent av USA:s) gradvis ökat under flera decennier, verkar många kaliforniska jordbrukare under 2000-talet plötsligt ha sett mandlar som mycket lönsamma och odlingen utökades kraftigt. De senaste tre årens torka har dock varit katastrofala för mandelodlingen. Toppåret 2010 producerade USA 1413 800 ton mandel, men 2011 och 2012 nästan halverades produktionen. 2013 ökade produktionen en aning, men kom bara tillbaks till 2006 års nivå.
Jag gissar för övrigt att 2010 var året för "peak almonds" - det lär aldrig mer odlas så mycket mandel i världen som då.

Kaliforniens mandelodlare säljer fortfarande av 2013 års skörd - årets skörd kommer ju inte förrän i sommar, men odlarna kan komma att hålla igen på försäljningen redan nu för att vara förberedda på vattensituationens påverkan på årets skörd. Detta kan leda till högre priser på mandel redan i år.

Det är ännu för tidigt att med säkerhet sia om 2014 års skörd, men det mesta talar för att den lär bli betydligt lägre än förra året.

Nu är inte vattenbrist det enda orosmolnet för Kaliforniens mandelskörd. Delstatens mandelodling är nämligen beroende av att biodlare fraktar in mängder av bikupor för pollineringen och eftersom biodlarna i USA drabbats hårt av bidöden blir det brist på bin.

Vad gäller torkan i Kalifornien så har det inte bara varit rekordlite nederbörd denna vinter, utan det har även varit rekordvarmt. Denna vinter har för Kalifornien varit den varmaste sedan mätningarna började. Det varma vädret förvärrar torkans effekter. Det har också varit den nederbördsfattigaste vintern sedan mätningarnas början med bara 112 mm mot 292 mm förra vintern.

Som jag skrivit förut är Kaliforniens vattenproblem till stor del en fråga om felaktig prissättning av en knapp resurs. Regeringarna i Washington och Sacramento har förvärrat det hela genom att subventionera vatten till jordbrukare som konstbevattnar. Hade inte dessa subventioner funnits hade Kaliforniens jordbruk inriktat sig på andra grödor och odlingsmetoder som är mer vattenhushållande. Jordbruket står för 80 procent av Kaliforniens vattenförbrukning.

En kuriös nyhet i sammanhanget är att desperata jordbrukare i Kalifornien nu vänder sig till slagrutemän i sina försök att få fram vatten till grödorna.

Uppdatering Kaliforniens torka

Jag skrev för någon vecka sedan om torkan i Kalifornien och en del av dess konsekvenser och visade även talande satellitfoton. Här kommer lite uppdatering om läget.

Torkperioderna i Kalifornien har blivit allt värre. Torkan 2007-2009 var värre än den 2001-2002 och den nuvarande torkan slår den föregående med hästlängder.

Förra året föll det rekordlite nederbörd i Kalifornien - den lägsta mängden sedan mätningarnas början för 119 år sedan. 75 procent av nederbörden faller normalt under november till mars, men denna vinter har det alltså fallit väldigt lite. Snötäcket i Sierra Nevada är endast på 12 procent av normal nivå. I slutet av januari var Kaliforniens 150 vattenreservoarer på omkring 65 procent av normal nivå. Bilden nedan visar en uttorkad vattenreservoar nära San Jose.

Torkan har än så länge framförallt drabbat jordbruket, en sektor som står för 45 miljarder av Kaliforniens bruttoregionalprodukt på 2000 miljarder dollar, alltså drygt 2 procent av delstatens ekonomi. Jordbruket står för 80 procent av Kaliforniens vattenförbrukning. Förutom att Kalifornien producerar nästan hälften av USA:s frukt, grönsaker och nötter är delstaten också landets största producent av mejerivaror och vin. För många grönsaker odlas som jag skrev 80 procent eller mer av USA:s totala odling i Kalifornien.

Boskapsuppfödare i Kalifornien har nu börjat slakta ut sina hjordar. Vissa försöker klara sig genom att köpa in hö från andra stater, men det blir dyrt och kan bara bli en tillfällig lösning.

För ettåriga grödor är det möjligt (om än förlustbringande) att lämna åkrar obeväxta i ett år, men det är värre för dem som har nöt- eller fruktodlingar. Där ställs odlarna inför valet mellan att hugga ner träden eller att låta dem försöka överleva på minimala vattenmängder med kraftigt minskad eller obefintlig skörd. De kan också välja mellan att spara det lilla vatten de har till de yngre träden och låta de äldre dö eller att sprida ut det mellan alla träd. Många odlare konstbevattnar nu grödor som normalt brukar klara sig på regn såsom vete och mandlar.

Vattenbristen gör att bedömare tror att omkring 200 000 hektar eller 6 procent av delstatens konstbevattnade areal kommer att lämnas obesådd i år. Vid den senaste torkan 2009 var det 109 000 hektar som inte odlades.

Vattenkraften, som står för 14 procent av delstatens elkraft, drabbas självklart också. Detta kan leda till högre elpriser och att man använder mer gaskraftverk, vilket i sin tur driver upp gaspriset, som i och för sig är lågt just nu i USA.

Eftersom vattennivåerna i reservoarerna är så låga har delstatens vattenmyndighet gjort något den aldrig gjort förut - den har beslutat att de lokala vattenmyndigheterna inte får ta något vatten från reservoarerna, utan får bara ta av sina lokala reservoarer. Detta har gjort att flera kommuner infört begränsningar i vattenanvändningen, till exempel förbud mot att tvätta bilar, fylla simbassänger och vattna gräsmattor dagtid. Detta vintertid - hur kommer det då att bli i sommar?

En del i Kaliforniens vattenproblem är att vattnet är underprissatt. De lokala vattenmyndigheterna håller priset lågt, vilket leder till att folk förbrukar vatten utan att tänka på kostnaden. Istället för att införa ransoneringar skulle man på ett mycket enklare vis kunna få till en minskad vattenförbrukning genom att höja priset på vatten kraftigt (dock med förbehållet att en rimlig miniminivå per hushåll hålls på en låg prisnivå), men något sådant kan man knappast förvänta sig från en halvsocialistisk ekonomi som USA. Hursomhelst kanske de tvingas att faktiskt sätta priset på vatten utifrån vad det faktiskt kostar. Eftersom 80 procent av vattnet går till konstbevattning i jordbruket skulle ett rejält högre vattenpris förstås få stora effekter på lönsamheten i odlingen, alternativt att det skulle höja priserna på slutprodukten.

Torkan i Kalifornien får många små effekter, som var för sig kanske inte är så stora, men sammantaget kan de få en märkbar effekt, särskilt om man tar med följdeffekter i beräkningen. Och om även 2014 fortsätter att vara ett torrt år i Kalifornien, hur kommer situationen då att vara 2015?

Kaliforniens torka i talande bilder

En läsare har tipsat om två bilder som illustrerar vidden av torkan i Kalifornien, som jag skrev om i fredags. Bilderna kommer från NASA och är satellitbilder över Kalifornien samt angränsande delar av Nevada, Arizona och Utah, tagna 18 januari 2013 respektive 18 januari 2014.

Januari 2013:

Januari 2014:

Notera för det första hur oerhört mycket mindre snö det är i Sierra Nevada, Kaskadbergen och kustbergen. Kalifornien får omkring en tredjedel av sitt vatten från smältvatten från snö i bergen. I år är det bara omkring 20 procent så mycket snö som normalt.

Notera för det andra hur brunt det är väster om Sierra Nevada - hela den centrala dalen, det stora jordbruksområdet som i januari 2013 till stor del var grönaktig av växande grödor, är nu till största delen brunt. Även kullarna utåt kusten från San Francisco och söderut är ganska bruna under en årstid när de borde vara gröna.

Media vaknar så smått om Kalifornien

Vanliga riksmedia har idag uppfattat att det råder katastroftorka i Kalifornien, men har inte riktigt fått konsekvenserna klart för sig, som jag skrev om igår. Det handlar om en av USA:s och världens viktigaste ekonomier, stor som ett större EU-land, som ser ut att komma lida av mycket allvarlig torka åtminstone året ut.

"65 procent av odlingsmarken är bevattnad. Normalt skulle jordbrukarna ha varit klara med vårsådden nu, men istället läggs marken i träda" skriver SR, men verkar inte veta att detta drabbar större delen av USA:s grönsaksproduktion samt en hel del av dess fruktodling.

Torkan i Kalifornien och grönsakerna

Detta skrivs inte heller om i svenska media, men är mycket allvarligt: Kalifornien har drabbats av den värsta torkan sedan mätningarna började 1840. På kartan nedan från US Drought Monitor kan ni se omfattningen.

Notera att det står L för "long-term" vad gäller torkan över i princip hela västra halvan av USA. Särskilt illa drabbat är som synes Kalifornien.

Torkan har lett till stora skogsbränder, vattenreservoarerna är på mycket låga nivåer och jordbruket har drabbats hårt. Förutom att det fallit väldigt lite regn i delstaten är det också ovanligt lite snö uppe i bergen (under 20 procent av det normala), vilket inte bådar gott för fortsättningen av året, då snöavsmältningen i bergen står för en stor del av flödena under sommarhalvåret. Det är under vintern som vattenreserverna ska byggas upp, men nu sker inte det. Meteorologerna säger att nederbördsbristen beror på en högtrycksrygg som envist ligger kvar utanför kusten sedan tretton månader och blockerar inkommande regnväder. Nederbörden är under 20 procent av det normala. Om inte vädermönstret ändras snart kan det bli så att konstbevattningen i Kalifornien i år bara får tillgång till 5 procent av den normala vattenmängden.

Torkan kommer också att öka användningen av det redan överutnyttjade grundvattnet. Kalifornien behöver mycket vatten. En åttondel av USA:s jordbruksproduktion kommer från delstaten och är till stor del beroende av konstbevattning - jordbruket använder omkring 80 procent av delstatens vatten. Där bor också 38,2 miljoner invånare. Befolkningen har ökat snabbt - 1930 bodde endast 5,6 miljoner där. Klarar Kalifornien i längden så många invånare? Kanske var 1800- och 1900-talen en sällsynt gynnsam period i delstatens klimathistoria och klimatet återgår nu kanske till ett torrare läge som kan vara i decennier.

Orten Willits i Mendocino county i norra delen av delstaten med 5000 invånare har infört vattenransonering, vilket ofta kan ske under sommaren, men är ytterst ovanligt under vinterhalvåret. Det lär bli fler orter som tvingas till vattenransonering framöver.

Nu drabbar Kaliforniens torka inte bara delstaten själv, utan indirekt även resten av USA, då produktionen av de flesta grönsaker och många frukter är extremt koncentrerad dit. USA kommer alltså troligen att drabbas av den dåliga sortens inflation då priserna på många matvaror kan stiga kraftigt (och redan har gjort det i många fall).

I Kalifornien odlas 99 procent av USA:s kronärtskockor, 44 procent av sparrisen, en femtedel av kålen, två tredjedelar av morötterna, hälften av paprikan, 89 procent av blomkålen, 94 procent av broccolin, 95 procent av sellerin, över 80 procent av salladen, 83 procent av den färska spenaten, en tredjedel av de färska tomaterna samt 95 procent av tomaterna för konserver.

Vad gäller frukt och nötter så står Kalifornien för 86 procent av USA:s citroner, en fjärdedel av apelsinerna, 90 procent av avocadon, 84 procent av persikorna, 88 procent av jordgubbarna, 97 procent av plommonen, samt över 90 procent av vindruvorna, mandlarna och valnötterna!

Det ser ut som om amerikanernas mathållning kan bli betydligt mindre variationsrik.

Här ser man hur stordrift och specialisering ger ett mycket sårbart samhälle. Hade produktionen av grönsaker och frukt varit mer jämnt fördelad över USA hade man inte fått lika stora problem om en del av landet drabbats av torka. Nu blir det istället så att odlingen av olika grödor koncentreras till de områden där det är absolut mest lönsamt. De flesta av de grönsaker och frukter jag räknat upp ovan kan odlas i stora delar av USA, men inte lika lönsamt som i Kalifornien (innan torkan). Konkurrensen och billiga transporter har därför gjort att grönsaks- och fruktodlare i övriga landet slagits ut.

En rimlig gissning är att hemodling av grönsaker och frukt kommer att öka starkt i popularitet i USA. Höga priser på dessa varor kommer att göra husbehovsodling betydligt mer attraktivt och när en allt större andel av befolkningen står utanför arbetsmarknaden finns också för många tid att lägga på trädgården. Presidenthustrun Michelle Obamas grönsaksodling i Vita Husets trädgård ligger verkligen i tiden.

Vilken påverkan en brist på grönsaker och frukt i USA kommer att få i resten av världen är svårt att sia om. Grannländerna Kanada och Mexiko kommer definitivt att drabbas. Men kommer amerikanska grossister även att köpa upp dem på andra marknader och flygfrakta dem till USA? Med höga priser i USA kan kalkylen bli lönsam. Isåfall drabbas även resten av världen av högre priser på frukt, grönt och nötter.

Dödskors på S&P 500

Igår fick vi ett så kallat "dödskors" på USA:s mest bevakade börsindex S&P 500. Detta trots att börserna gick upp efter Googles bud på Motorola. Det är även ett "äkta" dödskors då 200-dagars glidande medelvärde nu också pekar svagt neråt.

Att agera på starka tekniska säljsignaler såsom dödskors är smart. Gjorde man det hösten 2007 slapp man en hel del förluster.

Dödskors på den svenska börsen fick vi redan i mitten av juli och vi vet hur det gått sedan dess...

Det är nu som SvD:s Daniel Kederstedt uttrycker det 100 procent säkert att USA går in i en ny recession.

Ett exempel på hur illa ställt det är i USA är att National Association of Homebuilders (NAHB) och Wells Fargo igår kom med senaste indexet över förtroendet bland USA:s husbyggarföretag. För augusti var siffran oförändrat 15. Det kan tyckas bra att siffran var oförändrad, men man ska komma ihåg att det behövs en siffra över 50 för att innebära att byggföretagen ser ljust på framtidsutsikterna. Siffran 15 betyder alltså att det ser mycket illa ut för byggföretagen.

I förra veckan kunde vi läsa att delstaten Kaliforniens skatteintäkter i juli var 10 procent under budget, vilket tyder på att ekonomin där försämras snabbare än väntat.

Federal Reserves räntebesked i förra veckan var inte heller något positivt. Att man håller näranollränta fram till mitten av 2013 bekräftar att USA är på väg in i recession.

Förrförra veckan kom också en intressant nyhet om konsumentkrediterna i USA, som oväntat ökade kraftigt med 15,53 miljarder dollar i juni, vilket var tre gånger så mycket som de 5,08 miljarder de ökade med i maj. Detta var den största enmånadsökningen sedan augusti 2007. Kreditkortsskulderna ökade 5,21 miljarder dollar i juni, vilket var den största ökningen sedan mars 2008. Ökningen av krediterna verkar motsägelsefull mot bakgrund av att konsumenternas spenderande enligt statistik från NBER minskade i juli för första gången på nästan två år. Det verkar alltså som om ökningen av konsumentkrediterna var ett utslag av desperat pengabehov för att exempelvis betala räkningar. Liknande mönster har man kunnat se i USA precis i starten av de tre senaste recessionerna.

Fundamenta bekräftar alltså den tekniska analysen av USA:s börsindex. Som jag skrev någon gång i somras så prisar inte världens aktiebörser in en global depression.

Vi minns skuldtakstjafset i USA och en dellösning på amerikanska statens budgetproblem vore att höja skatterna för de rikaste, något som Warren Buffet föreslår idag.

"Vi superrika får stora skattelättnader medan de fattiga slåss för oss i Afghanistan", skriver finansmannen i New York Times.

CDS-toppen vecka 47

En av mina spaningar för 2010 var att ett tema för året skulle bli statsbankrutt. I det inlägget i januari presenterade jag en tio-i-topplista över de länder som enligt prissättningen på kreditswappar (CDS) på statsskulden hade störst risk för att ställa in betalningarna på något vis. Nu när vi börjar närma oss årets slut kan det vara intressant att se på hur listan ser ut idag. Jag letade därför upp de CDS-priser (i punkter) för femåriga statsobligationer som finns tillgängliga på nätet och sammanställde dem. För Island, som låg på sjätte plats på listan i januari, finns tyvärr inga data tillgängliga nu. Så här ser CDS-toppen ut idag.

1	Venezuela	1189
2	Grekland	1028
3	Argentina	685
4	Pakistan	674
5	Irland	571
6	Ukraina	542
7	Portugal	482
8	Dubai	413
9	Ungern	330
10	Spanien	301
11	Lettland	279
12	Litauen	253
13	Bulgarien	234
14	Egypten	215
15	Italien	200

Venezuela leder alltså ligan nu, följt av Grekland, som hoppat upp från en niondeplats i januari. Ukraina, som ledde topplistan i januari, har sjunkit tillbaks till sjätteplatsen, men ligger fortfarande i samma riskklass som Irland, som är nykomling på topplistans femteplats. Argentina försvarar sin pallplats, men har blivit omkört av Grekland. Pakistan ligger kvar på fjärdeplatsen, vilket inte är särskilt konstigt med tanke på hur allvarlig situationen är där efter sommarens översvämningar. Portugal är också nykomling på topplistan och har till och med kört om Dubai, som behållit ungefär samma riskvärdering som i januari. Marknadens oro för Ungern och Spanien har även placerat dem på tio i topp. Lettland däremot ses nu som avsevärt mindre riskfyllt än i januari. Marknaden anser alltså troligen att det värsta är över för deras del.

Länder som av marknaden ses som förhållandevis riskfria ligger på avsevärt lägre nivåer vad gäller kreditswapparna. T.ex. Sverige på 31 punkter, Tyskland på 41 och USA på 30.

Marknadens uppfattning kan dock ändras ganska snabbt. Tittar man på historiken för kreditswappar på Irlands statsskuld så ser man att fram till början av maj sågs det inte som något större problem - CDS runt 150 punkter - ungefär samma nivå som Ryssland idag. Men sedan dess har nivån på CDS:erna stigit stadigt. Men kanske sjunker de tillbaks nu när ett räddningspaket presenterats.

Det kan också nämnas att kreditswappar på delstaten Kaliforniens skuld ligger på 290 punkter, alltså nästan som Spanien. Det har varit rätt tyst om de amerikanska delstaterna på sistone, men de återkommer säkert i rampljuset efter att EU:s värstingar har spelat där en tid.

[Andra bloggar om statsbankrutt, venezuela, grekland, argentina, pakistan, irland, ukraina, portugal, dubai, ungern, spanien, lettland, kalifornien]

Illinois bankrutt

Delstaten Illinois, där Chicago ligger, är bankrutt. Till och med mer bankrutt än Kalifornien, som jag nämnt förut. Visserligen saknas det fler miljarder i Kaliforniens budget, men inte i förhållande till storleken. Nu är problemet att delstater enligt amerikansk lag inte kan gå i konkurs, till skillnad från kommuner som kan gå i konkurs i USA. De måste därför lösa sina budgetproblem på något vis. Det finns därmed bara tre alternativ. Höja skatterna, dra in på kostnaderna eller låna pengar. Illinois har bestämt sig för att låna 10 miljarder dollar och hoppas på ett mirakel de närmaste åren. Budgethålet är dock på 12 miljarder, så mer lär behövas. En hel del av pengarna behövs för inbetalningar för delstatens pensionsfonder - ett av områdena där man tagit sig vatten över huvudet med alltför generösa utfästelser.

Kassakistan ekar tom. Ibland har delstaten under en miljon i kassan. Vid årsskiftet låg delstaten efter med 5 miljarder i obetalda räkningar. Den genomsnittliga tiden för att leverantörerna ska få betalt har ökat till 92 dagar från 48 dagar för ett år sedan. Frågan är hur länge denna situation kan fortgå. När ger leverantörerna upp och slutar göra tjänster åt delstaten?

Illinois och Kalifornien får väl ses som USA:s motsvarigheter till EU:s Grekland och Spanien.

[Andra bloggar om usa, statsbankrutt, kalifornien, illinois]

Rekordunderskott i USA

Nu har vi fått facit för USA:s budgetunderskott för räkenskapsåret 2009 (räknas från första oktober till sista september). Minus 1,4 biljoner dollar (tolv nollor), vilket är det största sedan 1945, eller nästan 10 procent av BNP. Det var tre gånger så stort som för räkenskapsåret 2008. Förutom de ofattbart stora utgifter som amerikanska staten har haft för att täppa igen de svarta hålen i finanskrisen så orsakas underskottet av vikande skatteintäkter. Skatteintäkterna föll med 17 procent eller 420 miljarder dollar. Samtidigt ökade utgifterna med 18 procent. Underskottet var i och för sig ingen överraskning, men siffrorna är trots allt värda att nämna eftersom de är så stora och USA:s ekonomi är så viktig för resten av världen.

Det ser inte heller särskilt ljust ut framöver. För räkenskapsåret 2010 räknar Congressional Budget Office med ett budgetunderskott på 1,4 biljoner dollar. Hur länge kan amerikanska staten fortsätta att leva på lånade pengar innan långivarna revolterar?

Samtidigt har delstaterna också drabbats av budgetpanik efter kraftiga fall i skatteintäkterna. Kalifornien uppvisar till exempel röda siffror bara 10 veckor efter att den bantade budgeten antagits. Här krävs kraftfulla åtgärder för att balansera budgetarna, inte bara i Kalifornien, utan överallt. Delstaterna tvingas då välja mellan två onda ting - höjda skatter eller neddragningar i servicen. Alternativet sänkta löner för delstatsanställda är troligen omöjligt att få igenom. Missnöje lär det i alla fall bli hur man än gör. Och problemet lär vara svårt att skjuta på framtiden, eftersom det verkar som om det kommer att dröja mycket länge innan skatteintäkterna når upp till den nivå de var på år 2007.

Efter dessa tråkiga nyheter kan ni behöva liva upp er med något helt annat. Kolla in Pianotrappan! Viral marketing när den är som bäst.

Läs andra bloggar om usa, budgetunderskott, kalifornien, skatteintäkter

Hur står det till i USA?

Visserligen har Kalifornien äntligen lyckats komma överens om sina budgetnedskärningar, men det ser bara ut som en tillfällig lösning. Om några månader eller ett år kommer Kalifornien att stå där med budgetkris igen. Bland annat sparar man pengar genom att skjuta fram sista löneutbetalningen för innevarande budgetår med några dagar så att den hamnar på nästa budgetår. Tala om att skjuta problemen på framtiden!

The package cuts spending by $15 billion, including $6 billion from schools and community colleges, $3 billion from universities and $1.2 billion from prisons. It also raises $4 billion, in part by accelerating personal and corporate income- tax withholding and increasing the amount withheld by 10 percent.

Här ser man verkligen hur viktigt det är att staten går med överskott under de goda åren för att slippa såna här paniknedskärningar under lågkonjunktur.

Kalifornien har inte bara problem med årets budget, utan man har också sopat pensionsproblemet under mattan. Den redan underfinansierade pensionsfonden för statsanställda Calpers gjorde en brakförlust förra året och tänker nu investera i sånt som ger högre avkastning för att kompensera för förlusterna. Fast högre avkastning betyder som bekant högre risk. Ska de spela bort mer pensionspengar i hopp om att få in de orimliga 7,75% avkastning som de kalkylerar med?

För första gången sedan 1950-talet minskar privatpersoners skuldsättning i USA. Den genomsnittliga lånesumman föll enligt Bloomberg till 128% av genomsnittsfamiljens årsinkomst efter skatt under första kvartalet i år från rekordet 133% ett år tidigare. Samtidigt steg sparkvoten till 6,9% i maj, den högsta sedan 1993. När amerikanerna betalar av på sina skulder och sparar mer så blir det såklart mindre pengar över till konsumtion, vilket ju drivit en betydande del av USAs ekonomi. Vi ska inte heller glömma att amerikanska privatpersoner har förlorat totalt cirka 15 biljoner dollar i förmögenhet sedan finanskrisens början. Det blir i genomsnitt 370 000 kronor per person.

Samtidigt är den officiella friserade arbetslöshetssiffran nästan 10 procent och ökande. Räknar man med även dem som står helt utanför arbetsmarknaden är siffran betydligt högre. Vad detta innebär för konsumtionen kan man förstå.

"You are not going to buy a new pair of jeans if you don't have a job yet," Blake Jorgensen, chief financial officer of Levi Strauss & Co., said in a phone interview from San Francisco. The jeans maker reported a second-quarter loss of $4.13 million on July 14, compared with a year-earlier profit of $701,000.

När Ben Bernanke blev utfrågad i kongressen sade han:

"It creates problems in the macro economy, because without consumer spending, the economy doesn’t grow as fast."

Goldman Sachs' chefsekonom säger:

"If you look at various measures of debt in the system, they suggest what we're doing is getting started on this adjustment; we still have several years to go," Goldman's Hatzius said. "We're going to be at saving levels that are much, much higher than they were in 2006 and, in many cases, permanently."

Detta tycker inte jag låter som en snabb återhämtning, utan snarare som en L-formad recession.

Alldeles för tidigt för att ropa hej för USA:s ekonomi tycker jag fortfarande.

Läs även andra svenska bloggar om kalifornien, budgetunderskott, usa, konsumtion, arbetslöshet, sparande

Kalifornien betalar med skuldsedlar

Den 1 juli förklarade Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger att det råder ekonomiskt nödläge eftersom han inte lyckas komma överens med den demokratiskt styrda delstatssenaten om budgetnedskärningar. Man förväntar sig ett budgetunderskott på över 24 miljarder dollar och för att hantera det krävs stora nedskärningar i hela samhällsapparaten, från utbildning till sociala program. Skattehöjningar skulle kunna tyckas vara en lösning, men Kalifornien är redan en av de delstater i USA som har högst skatter.

Redan 10 juni varnade delstatens ekonomichef John Chiang för att inkomsterna i maj låg drygt 800 miljoner dollar under den senaste budgetrevisionen och att utan omedelbara åtgärder från guvernören och delstatssenaten var Kalifornien mindre än 50 dagar från ett totalt sammanbrott för delstatens ekonomi. Sedan dess har inte mycket positivt hänt, utan oenigheten kring de nödvändiga budgetjusteringarna har bara fortsatt.

I väntan på en lösning av budgettvisten har Schwarzenegger beordrat flera delstatsmyndigheter att hålla stängt tre fredagar i månaden i ett år framöver med motsvarande indragen lön för de anställda. Men det mest sensationella är att p.g.a. Kaliforniens akuta likviditetskris har delstaten nu gått över till att göra utbetalningar av skatteåterbäring inte i reda pengar utan i s.k. IOUs, alltså skuldsedlar. Denna utveckling tycks svenska media ha missat helt, så jag får väl berätta lite om den här. Dessa skuldsedlar ställer till problem för företagen som får betalt på detta sätt, eftersom flera banker nu vägrar ta emot dessa skuldsedlar för att växla in dem mot pengar. Till saken hör att delstaten har lovat att betala tillbaks skuldsedlarna först i oktober, dock med ränta. Frågan är för det första om Kalifornien klarar av att hålla detta löfte, och för det andra hur länge företag och privatpersoner kan vänta på sina pengar. I onsdags hade delstatens "finansdepartement" gett ut skuldsedlar för sammanlagt 640 miljoner dollar.

Det har redan dykt upp en andrahandsmarknad för Kaliforniens IOUs på Craigslist (USAs motsvarighet till Blocket) där de presumtiva köparna erbjuder sig att betala mellan 60 och 95 procent av skuldsedlarnas värde. De hoppas såklart att det ska bli en bra affär att köpa skuldsedlar av privatpersoner och företag i behov av kontanter och sedan få tillbaks det fulla värdet plus ränta i oktober. Många företag säger att visst behöver de kontanter, men samtidigt har de inte råd med den förlust det skulle innebära att sälja av skuldsedlarna nu till rabatterat pris. Delstatens likviditetskris blir alltså även en likviditetskris för många företag. Därmed är det fortfarande alldeles för tidigt att blåsa "faran över" för konjunkturen i Kalifornien. Snarare finns risken att krisen rent allmänt förvärras där.

För att göra läget ännu mer kaotiskt beslutade USAs finansinspektion SEC häromveckan att Kaliforniens skuldsedlar är att betrakta som värdepapper och därmed får endast registrerade mäklare förmedla handel i dem. Men mäklarfirman SecondMarket har börjat mäkla dessa skuldsedlar, så därmed borde det problemet vara undanröjt. Det finns tydligen alltid någon som är beredd att tjäna pengar på andras transaktioner...

Delstaten Kaliforniens kris beror förstås på att man under de goda åren har utvidgat sin kostym och tagit på sig allehanda utgifter av olika slag. När sedan krisen har slagit till har de vikande skatteinkomsterna vält hela budgeten över ända. Alla skatteintäkterna faller. Intäkterna från inkomstskatten faller eftersom många blir arbetslösa - den officiella arbetslöshetssiffran för Kalifornien är 11,5%, men den verkliga arbetslösheten är betydligt högre. Intäkterna från fastighetsskatten faller eftersom bostadspriserna har fallit så kraftigt. Intäkterna från moms faller eftersom folk handlar mindre.

Sötvatten och saltvatten

I skymundan av Kaliforniens jättelika budgetproblem, som jag nämnde i förra inlägget, har denna delstat nu drabbats av ett problem av mer basal karaktär. Torka. Vattenbrist. Risk för Vattenransonering. Detta är tredje året i rad med torka.

Grundproblemet här är att stora delar av Kalifornien egentligen är öken eller halvöken. Där har under det senaste århundradet en massa människor slagit sig ner och börjat slösa med vatten. Gröna gräsmattor runt villor i en öken? Det handlar helt enkelt om att rätta mun efter matsäcken. Det finns faktiskt rätt så mycket vatten tillgängligt i närliggande bergstrakter, så med rimlig vattenanvändning borde Kaliforniens vattenproblem gå att lösa. Problemet är att man ägnar sig åt att slösa istället för att lösa.

Innan någon kommer med förslag om avsaltning av havsvatten som en lösning föreslår jag att ni läser artikeln "Energy Down the Drain" av Debbie Cook om de egentliga kostnaderna för detta. Det visar sig att det är orimligt i Kalifornien och till största delen bygger på glädjekalkyler vad gäller energipriser. Debbie Cook vet vad hon talar om - hon satt med i en utredning om avsaltning i Kalifornien.

Underskott för kommuner och landsting

Jag läste igår att var fjärde kommun redovisade ett underskott för 2008, medan det bara var 11% av kommunerna år 2007. Dessutom redovisade hälften av landstingen förluster. mot bara två landsting år 2007.

Andelen kommuner med höga underskott (mer än 500 kronor per invånare) ökade från 3% till 14%. I särklass var Oskarshamn med minus 13696 kronor per invånare. Tydligen beror det i det fallet på en felslagen "investering" i realränteobligationer som gjort att kommunen tvingades skriva ner värdet på de finansiella tillgångarna med 302 miljoner kronor. Kommuner ska inte ägna sig åt spekulation med skattebetalarnas pengar. Ska vi behöva upprepa det igen?

Läser man vidare i SCBs pressmeddelande får man även reda på att

Samtidigt minskar andelen kommuner med ett överskott på 500 kronor per invånare eller mer. 2007 var det två tredjedelar av kommunerna som kunde redovisa sådana överskott. 2008 var det endast cirka 45 procent av kommunerna som uppnådde denna nivå.

Detta är ett steg i krisen som jag bara väntat på. Och 2009 kommer troligen att bli ännu värre för de offentliga finanserna. Sjunkande skatteintäkter väntar i takt med att ekonomin krymper. Som jag sade i punkt 21 av mina gissningar om 2009 får vi troligen se budgetpanik hos kommuner och landsting under året. De kommer troligen att tvingas till nerdragningar eller att begära stöd från staten (eller både och). Med andra ord - nästan inga jobb är säkra i dessa dagar.

Riksgälden räknar också med att staten kommer att behöva låna 135 miljarder kronor i år - grovt räknat 3% av vår BNP. Optimistiskt, skulle jag vilja säga - Skatteintäkterna kommer troligen att sjunka mer än vad man räknar med. Riksgälden bedömer att Sveriges ekonomi bara kommer att krympa med 2% i år. Med tanke på att den krympte 5% sista kvartalet 2008 och vad som håller på att hända nu bör krympningen bli större. Därmed krymper också skatteintäkterna mer. Och det går snabbt - så sent som i januari räknade Riksgälden bara med att behöva låna 90 miljarder i år. Riksgäldens prognos för 2010 är en ren glädjekalkyl. Att den värsta krisen på 70 år går över så snabbt är ytterst osannolikt. Dessutom kommer säkert fler kostnader för att rädda banker och andra att tillkomma under både 2009 och 2010.

Nå, vi kan i alla fall glädja oss åt att svenska offentliga budgetproblem ännu är ytterst måttliga jämfört med USA. Kalifornien t.ex. har haft ett segslitet budgetproblem. Trots att man nyligen klubbat en krisbudget är risken överhängande att det inte kommer att räcka till. Kaliforniens budgetunderskott var på över 40 miljarder dollar - alltså cirka 370 miljarder kronor eller runt 1/3 av Sveriges statsskuld. Men den är ju ändå en droppe i havet jämfört med USAs federala underskott på 1750 miljarder dollar - om jag minns rätt - siffran är så stor att jag får svindel!