Storbritannien - bränslefattigdom

De högre energipriserna och den försämrade ekonomin har tvingat många britter att stänga av uppvärmningen i huset då och då under den gångna vintern och det kan bli ännu fler nästa vinter.

Uswitch said that a survey of almost 1,600 of its customers carried out in January had indicated that 20% of them had turned their heating off regularly in order to save money last winter.

Nästa vinter väntas andelen stiga till minst 25%.

Nästan 5,5 miljoner brittiska hushåll klassades som "fuel poor" (bränslefattiga) vid slutet av 2010, mot 4,4 miljoner år 2008 och bara runt två miljoner år 2003. I slutet av 2011 väntas siffran överstiga sex miljoner. I kontrast till detta står att regeringen säger sig sikta mot att utradera "fuel poverty" (bränslefattigdom) till år 2016. "Bränslefattigdom" definieras som att behöva betala mer än 10 procent av sin inkomst på uppvärmning av bostaden. Hur det ska gå till när antalet nu ökar stadigt kan man undra.

Kylan kostar

Årets kalla vinter ger inte bara förtretliga problem i vardagen, utan ger också ökade kostnader i många sammanhang. Elpriserna ökar, dels p.g.a. ökad förbrukning, dels p.g.a. låga vattennivåer i många vattenmagasin. De två stillastående kärnkraftreaktorerna som skulle ha startats idag har också fått sin återstart uppskjuten.

Tågen får problem, vilket ger högre kostnader för Trafikverket och trafikföretagen, förutom alla extra kostnader för dem som blir försenade. Även bilar, bussar och lastbilar fastnar eller råkar ut för olyckor och ger högre kostnader för de inblandade. Snöröjningskostnaderna ökar för Trafikverket (f.d. Vägverket plus f.d. Banverket).

Delvis får väl de ökade vinterproblemen skyllas på bristande underhåll av järnvägarna. Anders Ygeman (S), ordförande i trafikutskottet skrev igår.

ler åt att min moderate viceordförande missade utskottsmötet där den borgerliga majoriteten flyttar 700 miljoner från järnvägsunderhållet på grund av hans tåg inte kommer fram. Läge att tänka om?

Men det är inte bara trafiken som drabbas. Även fastighetsägare drabbas, som jag skrev igår, av ökade uppvärmnings- och snöröjningskostnader. Här tillkommer troligen också kostnader för skador orsakade av det hårda vintervädret - ni minns väl t.ex. förra vinterns många takras? Skadekostnaderna vältras dock i de flesta fall över på försäkringsbolag, men ökade skador leder i längden till högre försäkringspremier.

De senaste årtiondenas förhållandevis milda vintrar har gjort att de flesta företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner troligen räknat med betydligt mindre vinterrelaterade kostnader än vad det faktiskt kommer att bli i år. Budgetar brukar ju ofta läggas efter principen "vad kostade det förra året" eller "vad har genomsnittskostnaden varit de senaste två/tre/fyra/fem åren", vilket nu slår helt fel då hårda vintrar följer på en lång radda med milda. De flesta har nog räknat med att förra årets kalla vinter var ett undantag.

Eftersom jag gillar att gräva fram fakta och rita diagram för att underbygga det jag säger så tog jag temperaturdata för Stockholms observatorium och beräknade medeltemperaturen för det senaste århundradets vintrar (perioden december-mars). I diagrammet nedan ser ni 1950-2010 och det framgår tydligt att åren 1989-2009 var vintrarna ovanligt milda.

Medeltemperaturen för december-mars för åren 1950-2009 var -1,9 °C. För åren 1989-2009 var den däremot -0,6 °C. Det handlar om två decennier av tillvänjning till vintrar som varit i genomsnitt 1,3 grader mildare än normalt.

Så jag räknar med att många spräcker årets budget. Kommuner, staten, trafikföretag, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, privatpersoner m.fl. Många bostadsrättsföreningar kommer att behöva höja sina avgifter för att täcka de ökade kostnaderna. I en typisk småhusannons står det en beräknad driftkostnad, som antagligen är beräknad på ett medelvärde av de senaste åren, vilket nu inte ger en rättvis bild. Finns det här medräknat i folks boendekalkyler?

När jag ändå tittade på temperaturserien passade jag på att titta på korrelationen mellan vintertemperaturen i Stockholm och den Nordatlantiska oscillationen (NAO) som jag visade diagram över häromdagen. Tittar man på medeltemperaturen för december-januari och NAO för motsvarande period får man en korrelation på 0,68. En viss korrelation alltså, men inte jättestark.

[Andra bloggar om vinter, snö, elektricitet, klimat, väder, järnväg, uppvärmning]