2012-08-07

Arbetslöshetskartan över EU

Igår gjorde jag en jämförelse av Italien och Spanien och talade särskilt om arbetslöshet och skillnaden mellan olika regioner inom dessa länder. Jag noterade då  att de sämsta regionerna i Italien bara har en arbetslöshet i ungefär samma storlek som Spaniens bästa regioner.

Nu satte jag ihop en karta över arbetslösheten per region över hela EU och då ser man tydligt var problemen finns. Arbetslösa som är skuldsatta har oftast svårt att betala på sina lån. Arbetslösa bidrar inte till skatteintäkterna. Arbetslösa har en tendens att när de blir många ägna sig åt aktiviteter såsom sociala oroligheter.

Det största problemet finns uppenbart i Spanien! Grekland har nästan lika svåra problem, men är inte lika stort. Lägg till detta att spanjorerna står upp till halsen i skulder efter deras monumentala spruckna fastighetsbubbla...

Det är också intressant att se hur arbetslösheten ofta inte följer nationsgränserna. Exempelvis ser norra Italien mer ut att höra ihop med det tyskspråkiga området än med södra Italien. Ibland är dock nationsgränserna skarpa, t.ex. mellan Spanien och Portugal.

Notera också att Frankrike ser mer ut som mellersta Italien än som Tyskland vad gäller arbetslösheten. Bienvenue au club PIIGSF, monsieur Hollande!

Man ser också tydligt att f.d. Östtyskland fortfarande släpar efter den västra delen.

Skillnaden mellan Tjeckien och Slovakien är också slående.

Detta inlägg finns också översatt till engelska.

Data från Eurostat. Siffrorna gäller arbetslöshet bland personer 25 år och uppåt, eftersom det var det vettigaste som fanns i Eurostats databas.

28 kommentarer:

  1. Tackar hjärtligast för denna belysande karta. Det ska bli intressant att se hur den kommer att se ut 2012 - för att inte tala om 2020! Ifall man får önska fler kartor framöver...

    SvaraRadera
  2. Belysande, tack för den visualiseringen. Varifrån har du hämtat datat?

    SvaraRadera
  3. En karta säger mer än 1000 ord. Tack Fluke!

    SvaraRadera
  4. Bra gjort!
    Tydligt hur centrum mår bättre än ytterområdena, med undantag för "klondyke" med gruvorna i norra sverige och oljan i Norge.
    Facit på centraliseringen!

    Tunet

    SvaraRadera
  5. Bra jobbat, Flute! Skulle vara intressant att se hur det ser ut i Kroatien också, då de blir medlemmar i EU nästa år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sorry, jag slarvade. Kroatien finns visst med. Då vore det intressant att se hela Balkan då de, på sikt, får anses vara "menade" att integreras i EU-debaclet.

      Radera
  6. Som vanligt Flute briljant!
    Intressant att konstatera att de länder som styr över sin egen valuta tydligen verkar ha klarat sig bättre än Euro-kollektivet! Speciellt Storbritannien i jmf med Irland. Men för Storbritanniens del i likhet med Sverige och Borg och Reinfeldts finansstrategi lär det komma surt efter. De har bara rullat problemen framför sig och lagt bördan på hushållen. Detta har skett genom att underlätta för hushållen att öka sin skuldsättning genom nya lån för konsumtion. Jobbskatteavdraget har haft denna inverkan och kommer att på sikt slå dubbelt tillbaka. Arbetslösheten i Sverige kommer att öka, eurokrisen går inte att hålla sig borta ifrån, som får till följd att låntagaren inte kan betala sin räntor på lånen och skattebasen för Borg minskar. Det kommer att börja brinna i båda ändarna. Sossarnas ekonomiska talesperson M Andersson har redan flaggat för att S inte kommer att röra jobbskatteavdragen, då medborgarna "vant sig" vid dessa och behöver dessa extrapengar för att rulla runt sin privata ekonomi m a o betala lån och räntor. Detta skuldspöke vilar tungt över svensk ekonomi. Borg och Reinfeldt har lyckats i sin ambition att sänka skatterna för medborgarna och samtidigt stängt möjligheten för skattehöjningar. Smart med förödande för svensk ekonomi! Hoppas bara att herrarna Borg och Reinfeldt får tvätta sin egen byk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det svenska skatteuttaget ligger långt över meddel och är nästan störst av alla trots jobbskatteavdrag. Tydligen anser du att svensken inte är kapabel att hantera dessa ytterligare pengar som jobbskatteavdraget givet dem frihet att hantera på egen hand utan det är bättre att statten/politikerna bestämmer hur de pengarna skall disponeras. Den åsikten delar du väl bara med V tack och lov.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Anonym, när jag ser hur bostadsbubblan växer och allt fler medborgare toppbelånar sina bostäder och allt färre medborgare bor skuldfritt, från 10 % till 3 % på 5 år? Att få medborgare klarar av att amortera av sina bostadslån, inte ens under 100 år. Då känner i alla fall jag oro inför framtiden!

      Så nog finns det skäl att undra om svensken är "kapabel att hantera ytterligare pengar" som du skriver. Eller kan det vara så att svensken har en rosenröd framtidsbild, som jag definitivt inte delar! Utan hot varken för den personliga ekonomin eller staten, ingen arbetslöshet i sikte, en omvärld som inte berör oss och framför allt tron att vi fortfarande ett välfärdssamhälle som hjälper till när den egna ekonomin spårar ur? Och det är väl där din och min uppfattning går i sär!

      Anonym, politikerna har tidigare tagit många välfärdsbeslut som rör skola vård och omsorg liksom beslut kring polis och försvar,kommunikationer etc. Delar staten ut mer än 100 miljarder kronor som jobbskatteavdrag och ränteavdrag till hushållen så får detta givetvis konsekvenser för tidigare åtagande och samhällsuppgifter. Kan det vara en slump att vi i praktiken inte längre har ett militärt försvar värt namnet och att ÖB menar att minst 40 miljarder behövs för att leva upp till tidigare beslut som politikerna klubbat. Samma sak med SJ och Banverket, där underhåll och investeringar är så eftersatt att inte ens 20 miljarder räcker för att hålla tågen rullande, för att inte tala om skola vård och omsorg.

      Jag har således inget emot att medborgarna fritt får disponera sin pengar, men är ytterst tveksam till en politik som driver på en ökad skuldsättning hos medborgarna som kommer surt efter, både för Sverige som nation och medborgarna själva.

      Radera
  7. Tja, kartan följer ju väl de olika språkområdenas utbredning. Germanska språkområdena klarar sig bra (norra Italien är ju till viss del tysktalande). De finsk-ugriska sråkområdena (Finland, Ungern och Estland) är överlag bättre än sina slaviska grannar. Latinska (fransktalande) Belgien är sämre än Flamländska norra delen etc etc. Anglosaxerna klarar sig hyfsat men Irland är klart sämre än Storbritanien men är på väg upp. Gamla Östyskland har inte riktigt hämtat sig efter ett kraftigt inflytande från ett svaliskt språkområde (Sovjet) under 40 års tid.

    Vore illustrativt att lägga på språkområdenas utbredningsområde över denna karta för att se överensstämmelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vidare noteras att ett gammalt keltiskt språkområde som Bretagne är bättre än angränsande franska regioner. De keltiska områdena Wales och Skottland kan man kanske skönja att är något sämre än de engelsktalande angränsande regionerna, men det är små skillnader.

      (För övrigt ska ryska/sovjetiska språkområdet stavas "slaviskt" i min text ovan)

      Radera
    2. Vad som slår mig är hur bra det verkar gå för Rumänien. Speciellt den nordvästra delen, som väl fortfarande har en stor ungersk-språkig minoritet, verkar ju gå mycket bättre än Ungern. Men även resten av Rumänien har ju inte högre arbetslöshet än Frankrike, vilket knappast stämmer med mina fördomar. Finns det någon förklaring till detta?

      Radera
  8. Arbetslösheten i Sverige som helhet ligger stadigt några tiondelar över sju procent under varje månad det senaste året, även detta enligt Eurostat. Så hur kan samtliga Sveriges regioner ligga lägre än sju procent (dvs vara gröna istf gula)?

    Mycket bra sammanställning annars, riktigt ljus idé att ställa samman siffrorna på det här överskådliga viset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror på att jag valt arbetslöshet bland personer över 25 år, eftersom det var det enda vettiga alternativet. Data kommer från denna tabell.
      Nu var det inte den absoluta arbetslöshetssiffran som var mest intressant i detta fall, utan skillnaderna mellan regionerna.

      Radera
    2. Aha! Ja, det låter logiskt. Och det väsentliga är ju att siffrorna är framtagna på samma sätt för alla regioner.

      Radera
  9. Finns det någonstans där det är 100% arbetslöshet? Eller var är det högst?

    SvaraRadera
  10. Intressant att se likheten mellan Finland och Rumänien...

    SvaraRadera
  11. Hur skulle det då inte se ut om åldersgruppen 15-25 år också fanns med?

    SvaraRadera
  12. Och den officiella siffran för Spanien är förstås helt överensstämmande med den verkliga. Eller inte.

    SvaraRadera
  13. Numera återgiven på Zero Hedge, jo jag tackar jag!

    http://www.zerohedge.com/news/europes-scariest-chart-more-detail

    SvaraRadera
  14. Vad är det för konstig regionindelning (åtminstone av Sverige) istället för län? Är de där regionerna officiella på något sätt? Vem har gjort den indelningen och varför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eurostats statistik för regional statistik finns bara för NUTS nivå 2, som är större regioner. NUTS 3 är länsnivå.

      Radera
    2. Regional arbetslöshet menade jag förstås. Riktlinjen för NUTS 2 är regioner med 800 000 - 3000 000 invånare.

      Radera
    3. Regionerna sammanfaller för Sverige med de så kallade riksområdena, som används för statistiska sammanställningar.

      Radera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.