Grekland och valen

Som bekant är Grekland EU-ordförande detta halvår då det ska hållas val till EU-parlamentet i slutet av maj. Den regerande koalitionen i Grekland backar i opinionsundersökningarna - nu senast i en opinionsundersökning i den kritiska Attika-regionen som inkluderar Aten och landets mest folkrika område.

Det radikala vänsterpartiet Syriza, som är i opposition och motsätter sig de besparingar som den nuvarande regeringen genomför, blev där största parti med 24,6 procent i undersökningen, mot bara 16,9 för största regeringspartnern Nea Demokratia. Eftersom det grekiska valsystemet ger en bonus på 50 mandat (av totalt 300 i parlamentet) skulle Syriza vara den självklara regeringskandidaten. Nu ska det visserligen enligt schemat inte hållas parlamentsval i Grekland förrän 2016, men risken är överhängande att det blir nyval innan dess, efterhand som den nuvarande regeringen försvagas. Resultatet i EU-parlamentsvalet och de grekiska lokal- och regionalvalen i maj kan bidra till det.

Socialdemokratiska Pasok, koalitionspartner till premiärminister Antonis Samaras, får bara 3 procent och ligger därmed på tröskeln för att ramla ur parlamentet. Lika illa är det för den före detta koalitionspartnern Demokratiska Vänstern som ligger på 3,1 procent. Kommunistpartiet KKE är fjärde största parti med 4,9 procent.

Ultranationalistiska och högerextremistiska Gyllene Gryning får 11,1 procent i undersökningen, trots att dess ledare Nikos Michaloliakos och fyra andra av partiets parlamentsledamöter sitter häktade i väntan på rättegång.

Premiärminister Antonis Samaras lovar nu en återhämtning från Greklands sju år långa recession och hoppas i år kunna återvända till marknaderna för att finansiera sin statsskuld. Går det inte som tänkt (när har det gjort det i historien om den grekiska krisen) kommer det att bli svårt att undvika nyval.

Syrizas ledare Alexis Tsipras har tydligt deklarerat att han inte kommer att betala tillbaka de lån landet fått från "trojkan" av EU, IMF och ECB. Greklands statsskuld är på i runda slängar 320 miljarder euro och eurozonens övriga länder sitter direkt eller indirekt på grekiska statsobligationer för omkring 256 miljarder euro - hur kul blir det för exempelvis Spanien att "tappa bort" några tiotal miljarder euro? Detta förutom smittoeffekterna. Som jag har påpekat tidigare kan Grekland nu lättare göra statsbankrutt då de har ett primärt budgetöverskott och ett överskott i bytesbalansen, eller åtminstone bli betydligt kaxigare mot sina utländska kreditorer.

Grekland väntar bara på en tändande gnista - arbetslösheten ligger runt 25 procent och ungdomsarbetslösheten på 58 procent. Dessutom har nu Grekland den värsta fattigdomen i EU, numera värre än Rumänien och Bulgarien. Mitt scenario är att valen i maj ställer frågan om regeringens legitimitet på sin spets och att det utlyses nyval till efter sommaren. En jordskredsseger för Syriza gör att Grekland ställer in betalningarna på statsskulden. Blotta farhågan om att den grekiska regeringen skulle avgå kan dock skaka EU och finansmarknaderna med tanke på de möjligheter det öppnar upp.