Visar inlägg med etikett estland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett estland. Visa alla inlägg

2011-01-01

17 euroländer

Idag har Estland som sjuttonde land infört euron som valuta. Jag måste gratulera dem! Blev ni förvånade nu? Jag, som normalt är eurokritiker, anser faktiskt att euron blir en fördel för Estland. Den hälsosamme ekonomisten skriver (och jag håller med):
Som Milton Friedman uttryckte saken; peggade växelkurser ger det sämsta av två värdar i och med att osäkerheten om landet ska bibehålla den fasta växelkursen eller inte kombineras med nackdelen av att inte kunna anpassa växelkursen. Euron har problem, men det finns trots allt värre alternativ.
 Som jag tidigare påpekat är också Estland EU-landet med de mest välskötta statsfinanserna. 2009 var statsskulden endast 7,2% av BNP och statsfinansernas underskott endast 1,7% av BNP, vilket ger goda marginaler även om det skulle bli förnyad finanskris.

Den hälsosamme ekonomisten påpekar också att Danmark faktiskt lever i den osäkra situationen med valutapegg till euron.
Att Danmark har klarat sig bra så här långt handlar nog mer om tur än om kloka valutaarrangemang.
[Andra bloggar om , , ]

2009-05-13

Estlands BNP krymper kraftigt

Idag kom nyheten att Estlands BNP krympte med 15,6% på årsbasis under första kvartalet 2009. Det låter inte bra för Swedbank och SEB, som ju har stor utlåning där. Det är inte riktigt lika illa som för Lettland (BNP minus 18% på årsbasis), men inte långt ifrån och fortfarande värre än Argentinas kris år 2002.

Idag meddelas också att "Swedbank överväger att minska sitt delägande i verksamheten i Ryssland och Ukraina". Man ska dock inte minska där man verkligen skulle behöva göra det, nämligen i Baltikum. Det kan ju i och för sig bero på att ingen vill köpa den baltiska verksamheten...

Swedbank, SEB och Nordea har en utlåning på över 500 miljarder kronor i Baltikum. För att försöka stärka sina finanser tog Swedbank i tisdags in 16 miljarder kronor på femåriga obligationer garanterade av svenska staten. Jojo, det betyder att vi skattebetalare i slutändan garanterar obligationerna. Jag kan ana var allt detta bankelände i slutändan kommer att hamna - i knät på dig och mig!

Investmentbanken KBW pekar också ut Swedbank som en av de sex storbanker i Europa som löper störst risk att tvingas be ägarna om mer pengar i framtiden om det blir fördjupad recession och devalvering i Baltikum. Om det blir? Jag har fortfarande svårt att se hur det inte skulle bli det.

Henrik Schmidt, analytiker på KBW påpekar att
USA:s bolånekris gör att man där testar vad som händer om åtta procent av de privata bolånen går upp i rök.

- Skulle vi applicera det på Sverige skulle samtliga banker gå i konkurs, säger Schmidt.

Nivån på kreditförluster på bolån i Sverige var exempelvis under bankkrisen 1992 som värst på 0,3 procent av lånestocken, enligt Schmidt.
Visserligen kanske det inte blir lika illa för de svenska bolånen som för de amerikanska, men i gengäld har vi Baltikum.

2009-04-22

Utför i Baltikum

Estlands BNP väntas i år enligt deras centralbank rasa med 12,3%. Prognosen låg tidigare på minus 5,5%. Det går alltså utför i rekordfart - knappast positivt för vissa svenska banker. För 2010 gissar man på en BNP-tillväxt runt nollstrecket, men jag finner det otroligt att nedgången för den estniska ekonomin skulle tvärbromsa på det viset. Glädjeprognos med andra ord.

Dessutom kommer även Estland med i deflationsklubben - konsumentpriserna beräknas i år falla med 0,5% och med ytterligare 2,9% nästa år.

Även Litauen rapporterar dåliga siffror - industriproduktion rasade med 6,3% i mars jämfört med februari och 17,9% på årsbasis.

Det allvarliga stadiet av Baltikums kris närmar sig nu med stormsteg och därmed också det allvarliga testet av de svenska bankerna med sin exponering mot Baltikum. Hur man ska kunna undvika stora kreditförluster kan inte jag se, med tanke på hur snabbt de baltiska ekonomierna dyker.

Tillägg kl 22:40: Lettlands ekonomi förväntas krympa 13% i år.
Estlands BNP beräknas bli runt 21 miljarder dollar i år (179 miljarder SEK).
Tydligen har man även ett worst-case-scenario där Estlands BNP krymper med hela 15% i år och ett optimistiskt scenario där den bara krymper med 8,4%.

2009-03-07

Mer om Swedbank och sparbanker

Några andra bloggare hade kloka funderingar runt detta med att Folksam kräver in pantsatta Swedbankaktier från Sparbanksstiftelserna.

Lakes lakonismer undrar "Har Swedbank tappat hela sin historia nu?" och konstaterar att "Anders Sundström, vd i Folksam, verkar inte vara direkt besviken över det inträffade."

Cornucopia undrar "Vad händer nu med de oberoende sparbankerna?"

För den som vill förstå bakgrunden till allt detta så har Wikipedia lite historik kring sparbanker. Även Sparbanksstiftelserna har lite historik på sin hemsida liksom Swedbank. Jag tänkte dra en liten kortversion här. Nästan femhundra sparbanker startades från 1820 och framåt, och många av dem var väldigt små. De hölls från 1901 ihop av Svenska sparbanksföreningen. 1955 började sammanslagningarna för att effektivisera verksamheten tack vare en lag som möjliggjorde detta. Fram till 1990-talet minskade antalet sparbanker till 130.

Under bankkrisen i början av 1990-talet fick Första Sparbanken (Göteborg och Stockholm) svåra problem och 1992 bildades en affärsbank - Sparbanken Sverige - av Sveriges då elva största regionala sparbanker samt Sparbankernas bank. Sparbanken Sverige var helägt av de elva sparbanksstiftelserna, men var nu ett aktiebolag och kunde t.ex. ta in pengar via nyemissioner.

1997 gick Sparbanken Sverige samman med Föreningsbanken till Föreningssparbanken. Föreningsbanken i sin tur hade också bildats 1992 genom sammanslagning av Sveriges Föreningsbank, Föreningsbankernas Bank samt drygt 300 lokala Föreningsbanker, ursprungligen kallade Jordbrukskassor - den första grundades 1915. De hade historiska likheter med sparbankerna genom sin lokala anknytning.

Genom sammanslagningen och nyemissioner föll sparbanksstiftelsernas andel i den bank som 2006 bytte namn till Swedbank till runt 20%.

Föreningssparbankens baltiska äventyr började 1998 när de blev majoritetsägare i Hansabank med verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Hansabank blev helägd år 2005 och bytte 2006 även den namn till Swedbank.

I juli 2007 köpte Swedbank TAS-Kommerzbank i Ukraina. Därmed bekräftades fullständigt att Swedbank blivit en affärsdrivande bank som alla andra. Precis när det var uppenbart för den insatte att en finanskris var på väg att bryta ut, då i juli 2007, köpte alltså Swedbank på sig ytterligare en stor risk i ett försök till internationell expansion. Uttrycket "skomakare, bliv vid din läst" passar här, tycker jag. Hade Swedbank hållit kvar vid sin ursprungliga affärsidé som sparbank/föreningsbank och inte fått expansionsvansinne hade de säkert mått betydligt bättre idag.

Vad kommer att hända nu då? Folksam blir plötsligt största ägare i Swedbank, men har bara knappt 15% av kapitalet. Sparbanksstiftelserna försvinner med största sannolikhet helt. Så mycket är klart. "Vi kommer att engagera oss mer i styrelsearbetet och ha åsikter om exempelvis utdelningspolicy", säger Folksams vd Anders Sundström. Jag skulle gissa att det betyder att utdelningen för Swedbankaktien kommer att slopas i år. Swedbank behöver troligen spara in dessa pengar för att slippa göra ännu en nyemission. Med tanke på aktiekursen just nu känns säkert en nyemission ytterst oattraktiv.

Att de största sparbanksstiftelserna försvinner kommer tyvärr att innebära att forskning, kultur och idrott blir av med en för många verksamheter viktig sponsor. Allt och alla verkar att drabbas av nuvarande kris. Alla som ägt Swedbankaktier har gjort storförlust de senaste två åren. Pensionsfonder m.fl. alltså, och inte minst Folksam.

Det ska tilläggas att överlämningen av aktierna till Folksam ännu inte är formellt klar - enligt DN sitter parterna i förhandlingar över helgen. Att det skulle bli något annat resultat än överlämning till Folksam är dock ytterst osannolikt.

På Swedbanks hemsida kommenterar nye vdn Michael Wolf Folksamaffären. Bl.a. säger han:
"Det är därför upprörande att se en del av journalistiken som påstått att banken är i kris. Banken är inte i kris. Vi har idag en stark kapitalisering med den bästa likviditeten någonsin i bankens historia och är den sjunde bäst kapitaliserade banken i Europa."
Det är inte Folksamaffären som gör att jag och fler med mig påstår att Swedbank står inför en svår kris. Det är i första hand affärerna i Baltikum och Ukraina. Den dagen Estland, Lettland och Litauen kopplar loss sina valutor från Euron och devalverar är Swedbanks likviditet och kapitalisering inte särskilt stark längre. Även om de baltiska länderna inte devalverar lär det bli stora mängder lån där som blir ruttna och orsakar stora förluster. Det är i och för sig glädjande att Swedbank redan innan de riktiga problemen kommer igång ser till att förstärka sitt kapital och sin likviditet. Då kanske de har en möjlighet att överleva utan stöd från svenska staten då östanvinden börjar blåsa kallare.

Det kan tilläggas att de som handlar i Swedbanks aktier uppenbarligen ser en stark risk för allvarlig kris i banken - hur ska man annars förklara att den sjunkit så kraftigt. Se diagrammet i mitt förra inlägg. En sån nerförsbacke - tämligen obruten under omkring två års tid - orsakas inte bara av vad journalister skriver om ett företag, utan där finns garanterat någon fundamental orsak bakom.

En negativ faktor som kommer att dyka upp lite senare är de svenska bostadslånen. Mer om det någon annan gång.

Nå, nog ordat om Swedbank för denna gång, men jag får säkert tillfälle att återkomma.

2008-11-09

Små länder med stora problem

Fler länder håller på att sluta sig till skaran av länder som får svåra problem med sina banker och sin valuta. Lettland är senaste tillskottet, mer om det nedan.

Som många säkert har läst måste Ungern nu få finansiell nödhjälp från IMF och EU. Ukraina får också nödhjälp från IMF.

Island har jag ju redan nämnt förut och ingen kan väl ha undgått nyheterna heller. Frågan är om det inte hade varit bättre för Island att ta smällen av att låta sina tre stora banker gå i konkurs istället för att som nu staten tagit över ansvaret och sitter med lån som kanske aldrig går att betala tillbaka och isländska staten har ett akut lånebehov. Visst hade många i omvärlden blivit jättesura, men det hade kanske varit bättre i längden. Även nu blev ju Storbritannien sura på Island.

I Lettland tog staten i helgen över 51% av Parex Bank för en symbolisk summa. "Det här är bara en extra garanti från statens sida" sägs det från banken. Jovisst, det tror vi på, aktieägare brukar ju så gärna skänka bort sina bolag till staten. Enligt DN så började bankens kris i fredags när Moody's sänkte staten Lettlands kreditbetyg, men det svenska medier inte nämner säger Financial Times desto tydligare: "Latvia takes over Parex after run on bank".
Parex, Latvia’s second largest bank with 3.1bn lats ($5.6bn) in assets, was forced to seek protection from the state after clients panicked and it lost 60m lats in deposits at the end of last week.

Så det var alltså en klassisk "bank run".

Lettland har ett handelsbalansunderskott, vilket inte är bra i dagens ekonomiska läge. Den lettiska valutan är sedan januari 2005 knuten till euron, men frågan är hur länge kopplingen kan behållas. Gapet mellan marknadsräntorna och statsbankens ränta är förfärande stort. Tremånaders RIGIBOR ligger på 11,3% och statsbankens "refinancing rate" på 6%, båda betydligt högre än eurons motsvarande räntor. Troligen kan man inte hålla denna högräntepolitik länge till utan fler allvarliga smärtor i ekonomin, utan blir tvungen att koppla loss valutan från euron och därmed också kunna sänka räntorna.

Allt detta är väl knappast positivt för andra banker med engagemang i Lettland, bl.a. Swedbank, SEB och Danske Bank. SEB säger stolt:
SEB är den största banken i Lettland med 62 bankkontor och 1500 anställda. Med en marknadsandel på 15 procents utlåning och 23 procents inlåning är man en av de ledande bankerna i Lettland.

SEB borde med andra ord påverkas väldigt negativt av Lettlands kris framöver.

Vi väntar nu på vilket nästa land blir på listan.

Estland förnekar ihärdigt att det skulle vara någon risk för kollaps där. Nå, de ligger nog lite bättre till än Lettland, trots en inflation över 10% och förväntad "negativ tillväxt" i år och nästa år. Tremånaders TALIBOR är dock "bara" på 7,77%, så vi får nog vänta ett tag innan det slår till på allvar där. Även Litauens tremånaders VILIBOR är på en lägre nivå av 7,29%, så det är inte riktigt panikläge där än.

Så vi kanske får se något annat land istället härnäst. Några förslag?