Apropå dagens nyhet om de tre jobbarna (inhyrda från bemanningsföretag) som blivit utslängda från Volvo efter att ha skrivit "En dag kvar av veckan på detta dårhus" på Facebook angående arbetsplatsen, så funderar Cornucopia på om det är bättre att vara egen företagare. Jag är inte så säker. Den egna företagare som uttalat sig negativt på Facebook om en kund lär väl knappast heller få kontraktet förlängt, utan snarare uppsagt, om kunden får nys om vad som skrivits.
Frågan är vilket som är värst. Som anställd har man förmånen att kunna snacka skit om t.ex. chefen med sina kollegor (när chefen inte är med såklart). Skitsnack om chefen är enligt min erfarenhet en vanligt förekommande sysselsättning åtminstone på flertalet arbetsplatser där jag varit anställd. Det verkar mest bero på att de flesta chefer inte har hamnat i sin chefsposition p.g.a. chefskompetens, utan av andra orsaker. Även andra brister i arbetssituationen kan man ofta diskutera med sina arbetskamrater med mer eller mindre drastiska formuleringar utan att få sparken för det.
Som egenföretagare av konsulttyp har man det istället ofta ensamt, då man kanske inte kan tala med någon av "kollegorna" om chefen, då dessa "kollegor" representerar kunden. Återstår att prata med frugan eller brorsan om skiten, men de har ofta inte samma intresse av att lyssna och inte heller samma förståelse, då de inte har samma eländiga chef.
Ett slags mellanposition intar anställda från bemanningsföretag, som är "tillfälligt" inhyrda. Deras problem är att de mycket lätt kan bli av med jobbet jämfört med övriga kollegor på arbetsplatsen. I det fallet kan det verkligen vara av värde (och värt avgiften) att vara medlem i ett fackförbund, så man kan få hjälp när det kniper. Skulle man inte tycka om den "vanliga" fackföreningen (t.ex. p.g.a. deras starka koppling till ett visst politiskt parti) finns ju alltid det sympatiska alternativet Syndikalisterna.
Sen bör man ju alltid fundera lite innan man skriver något negativt på Facebook eller i andra sociala media. SvD:s råd "Skriv inget om din arbetsplats i sociala medier som du inte skulle säga i verkligheten" räcker inte. För "En dag kvar av veckan på detta dårhus" skulle man gott kunna säga till en kollega i förtroende, men man skulle nog aldrig skriva det på en lapp och sätta upp på anslagstavlan på jobbet. Och att se upp med vad man skriver på "ansiktsboken" gäller inte bara jobbrelaterade ämnen, utan är minst lika viktigt vad gäller alla relationer. "En dag kvar av veckan på detta dårhus" är kanske inte heller så smart att skriva på Facebook när man är på besök hos svärmor. Glöm aldrig att det du säger i sociala medier är mer eller mindre offentligt. Skulle du säga motsvarande sak i megafon utanför din lokala konsumbutik? Inte? Skriv det då inte heller på Facebook. Men du kan kanske fundera på att skicka det som ett privat meddelande eller mejl till någon du känner.
P.S. Jag har arbetat både som anställd och egenföretagare. För näringslivet, staten m.fl.
[Andra bloggar om blogga, internet, fackförening, arbetsmarknad]
Inlägg
Hållbarhet hos skandinaviska möbler: Så håller de längre
15 timmar sedan
Jag gissar att du var ironisk, du menar inte att Syndikalisterna är sympatiska hoppas jag?
SvaraRaderaJaha. Men hur hantera den omvända situationen?
SvaraRaderaAtt exempelvis i tjänsten upptäcka att det gamla facklig/politiska intresset "full sysselsättning" - och i än högre utsträckning - lönebildning, står i konflikt med de lite nyare politiska målen "hållbar utveckling" som handlar om Peak Oil och annat som behandas här på bloggen?
Hur hantera att helt plötsligt sådant, utan att det yppats offentligt, ändå kommer tillbaka som skitsmörgåsar i ansiktet i alla möjliga sammanhang, på tåg, i T-bana, i puben osv?
Chefer och arbetsgivare följer normalt sett spelreglerna på en arbetsplats. Detta gäller däremot INTE löntagarorganisationerna när det är deras intressen som står på spel.
Tobias Wallin
Människan är ett djur med många instinkter och drifter.
SvaraRaderaVi är egentligen inte skapta för den värld vi byggt åt oss själva.
Internet, och särskilt interaktiva funktioner som facebook etc etc, spelar på trådar som våra moderna intellekt inte alltid klarar att hantera då instinkter och drifter slår till. Skvaller och intriger ingår helt enkelt inte i grundfunktionenerna vi är utrustade med.
Ser fram emot vart det leder men ingenting är svart eller vitt. Fördelar kommer med nackdelar.
Tycker jag att det är ok att "dissa" sin arbetsplats på internet? Nej är svaret. På samma sätt som det inte är ok för en arbetsplats att hänga ut en anställd på internet. Konstruktiv feedback är bra men offentliga forum är inte rätt plats åt endera hållet.
/Eric
Jag tycker att det generaliseras mycket om det här vad man får "skriva på facebook". Alla använder Facebook olika. Vissa har hela jobbet och alla de någonsin träffat på krogen där, andra använder det för att hålla kontakten med sin närmaste krets. I det första fallet är det enligt mig inte OK att snacka skit om sin arbetsgivare, medan jag inte ser några större problem med det i det andra fallet. Naturligtvis förutsätter det att man har koll på sina privacy-inställningar och bara visar sin "wall" för sina vänner.
SvaraRaderaÄr det i själva verket dålig koll på hur Facebook funkar som gjort att de här stackarna förlorat jobbet?
Tack för ett nyanserat inlägg i frågan! Blev väldigt besviken då jag läste Cornucopias blogginlägg i ämnet igår, där han mer eller mindre påstår att alla som är anställda är slavar som kan få sparken bara för att man yttrar sig negativt om sin arbetsgivare. Verkligheten är som bekant inte svartvit utan en gråskala. Att vara inhyrd av ett bemanningsföretag är verkligen inte samma sak som att vara anställd! För det första har man i de flesta fall en helt annorlunda relation med chef och arbetskamrater. De känner inte dig, de vet inte hur du är som person, de vet inte om du skämtar eller inte. Skulle jag, som varit fast anställd i 4 år, skriva "Äntligen bara en dag kvar på detta dårhus!" på Facebook (där jag tackolov inte är medlem) och chefen skulle läsa det, så tror jag antingen att han skulle ta det med en klackspark (tex om han vet om att det varit en knäpp vecka) eller så skulle han ta ett samtal med mig och fråga varför jag tycker det är ett dårhus. Och nej, vi snackar inte ett litet företag, vi snackar rikstäckande med X antal tusen anställda här.
SvaraRaderaCornucopia menar alltså att om han lejt in en byggjobbare för att renovera upp huset (kanske göra det lite trendigare? ;) och denna skriver något i stil med ovan nämnda kommentar, så skulle han glatt fortsätta anlita samma byggfirma, eller åtminstone samma byggjobbare... det skulle iallafall inte jag.
Ännu ett i en lång rad exempel på hur makt-hierarkier fungerar... Du måste vara lojal mot, och gynnsam för själva makthierarkin, för att bli belönad/befodrad... om du är problematisk för makt-hierarkin så blir du bestraffad/marginaliserad på ett eller annat sätt...
SvaraRaderaFör många år sedan berättades det om japanska storföretag som hade dockor föreställande chefer nere i källaren, och var man som anställd på dåligt humör kunde man gå ner där och spöa upp en docka för att få utlopp för sina känslor ... vet inte om det verkligen var så, men idén kanske inte är så tokig. Hur som helst kan man få en intressant debatt om yttrandefrihet här. Förr fick vi höra hur de hemska härskarna slog ner på yttrandefriheten i Sovjet, där fick inte folk säga vad de ville. Men nu verkar det ju som om folk här inte får säga vad de vill ... finns det brister i den demokratiska polityren här så fort det handlar om parti ... förlåt, om företagsangelägenheter?
SvaraRaderaCoolt.
SvaraRadera