2011-01-15

Biobränslen

Fler "favoriter i repris", alltså äldre inlägg från bloggen som fortfarande är aktuella. Dagens ämne är biobränslen.

[Andra bloggar om , ]

13 kommentarer:

  1. En SUV kräver lika mycket bioenergi för en full tank, som en människa behöver för att äta sig mätt i ett helt år.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  2. För att koppla tillbaks till tidigare inlägg: de flesta forskare som arbetar med frågan hamnar på att vi uthålligt kan ersätta 25-30 % av oljan med biobränsle, utan att behöva konkurrera med vare sig matproduktion eller biologisk mångfald.

    Det betyder att vi fortfarande måste energieffektivisera och organisera bort en massa onödiga transporter och produktion från vårt samhälle - det kommer vi inte ifrån.

    Men att bromsa biobränslen leder endast till att samhället fortsätter med konventionell olja och när den börjar bli dyr, går över till okonventionella oljor och när även detta blir för dyrt så kommer man att kasta sig över vilken energikälla som än finns tillgänglig - oavsett konsekvenser för fattiga bönder eller biologisk mångfald eller strålningsrisker.

    Så snarare än att hjälpa så stjälper du med dina inlägg Flute.
    Jag ber dig därför att upphöra med ditt privata lilla korståg mot biobränslen och istället hjälpa till att fundera ut hur vi ska få till ett uthålligt utnyttjande av dessa. Det finns många fallgropar med biobränslen - men det säkraste sättet att hamna i en är att blunda och skrika att vi inte ska syssla med biobränslen. Då har vi noll beredskap när den billiga oljan är slut och samhället har att välja mellan biobränslen eller energibristkaos. Låt oss bejaka hållbara biobränslen och låt oss börja skissa på hur vi praktiskt får fram endast dessa!

    Jonas E

    SvaraRadera
  3. Vad är "biobränsle"? Jo, det är en relativt lågenergetisk produkt som man får fram genom att för dess framställning allokera mark, folk, vatten, energi, transporter mm. Denna produkt ska sedan användas till det mest lågteknologiska man kan tänka sig, till uppeldning ("biobränsle" kan också innefatta spillprodukter från skogsavverkning, rötslam mm; det är säkert mer lovvärt men trots allt mycket marginellt).

    Ekonomer pratar mycket om alternativa användningar av givna resurser för att skapa ett effektivitetsmått. Är då produktion av "biobränsle" det mest effektiva sätt att använda dessa givna resurser? Det är kanske en våt dröm hos den enskilde producenten men tillåt mig tvivla nationalekonomiskt.

    Jag såg för några år sedan ett groteskt exempel på detta på TV (jag har lyckats förtränga de flesta namnen). Det var någon svensk "biobränsle" aktör, rejält dopad med svenska skattepengar som det verkade, som skulle starta ett projekt i Afrika. Projektet handlade om att odla "snabbväxande" skog på en yta motsvarande halva Madagaskar! Nu blev det inget, antingen tog skattepengarna slut eller så fastnade man på lokal byråkrati. Men bara tanken, brrrr!

    SvaraRadera
  4. @Jonas E

    Vad kommer då resten av 70-75% av oljeersättningen ifrån (att oljan förr eller senare försvinner är de flesta trots allt eniga om)? Genom effektivisering?

    Tillåt mig betvivla - jag tror de flesta gravt underskattar den globala förändringshastigheten. Vi har nu en mycket stark ekonomisk tillväxt i Asien, läs Kina och Indien, och den berör oerhört många människor. Därför kan jag tänka mig att efter peak oil kurvorna kommer att bli värre än vad många prognoser säger i dag.

    Och hur löses den problematiken? Vad jag saknar i dag är lite större politiska visioner - de kommer att krävas på grund av problemets storlek. Nuvarande energipolitik är tyvärr på byfånenivå. Man måste nog börja där.

    SvaraRadera
  5. Jonas E:
    Jag ifrågasätter de beräkningar som säger att vi kan ersätta så mycket av oljan med biobränsle.
    Jag säger inte att vi ska bromsa biobränslena. Jag säger bara att vi inte ska sätta för stora förhoppningar till dem.
    Det handlar inte om något "korståg" mot biobränslen eller försök att stjälpa något. Det handlar bara om att ha realistiska förväntningar. Läs Helmfrid och Hadens rapport. Det blir svårt för jord- och skogsbruket ens att täcka sina egna energibehov utifrån biobränslen.

    SvaraRadera
  6. Jo, jag är väl bekant med Helmfrids & Hadens rapport - men de räknar i huvudsak ur ett mycket snävt nationellt perspektiv. Deras stora poäng var snarare beskrivningen av hög/lågenergisamhällsvisionerna - ett grepp som kändes ganska fräscht när rapporten kom.

    Om du ställer som krav att varje nationalstat (eller region eller kommun eller vilken godtycklig avgränsning du väljer) - så blir det i stort sett bara tropikerna som kan klara sig själva. Alla vi andra måste drastiskt minska vår numerär. Men det finns handel - och biobränsle kan vara nyckeln till en rättvisare handel där Afrika, Asien o Sydamerika kan dra nytta av sina naturgivna förutsättningar - mycket sol, mycket regn, stora arealer övergivna åkrar och grödor som är bra omvandlare av solenergi. En del av dessa arealer behövs kanske för en ökande befolkning - men det finns stora effektivitetsökningar att göra med mycket enkla medel i dessa jordbruk, som inte ens har möjlighet att återföra skörderesterna till jorden eftersom de används att laga mat med.

    Du borde kanske plöja igenom en del av de rapporter om biobränslepotentialen som producerats de senaste åren (t.ex Rosillo-Calle, Woods, Faij - alla stora erkända specialister i facket) - eller kanske bara nöja dig med Gallagher-rapporten, som ju var mycket kritisk mot biobränslen, men trots detta kom fram till "There are very large areas of land potentially available for increasing agricultural and forestry
    production". T.o.m. FAOs största biobränslekritiker Doornbusch & Steelblink anger att det kommer att finna 440 Mha tillgängliga för biobränsle år 2050. Så just den frågan känns konstigt att behöva diskutera.

    Biobränslen kan inte ersätta all olja - jag har under mina 15 år i branschen aldrig träffat nån som tror det, alla är ense om att vi måste spara och effektivisera så mycket det går för att klara oljebortfallet - så den diskussionen behöver nog heller inte föras med någon större emfas. Den känns överspelad. (i synnerhet för den som följer din blogg).

    Däremot kommer vi att få det svårt att klara oss helt utan biobränsle - så det handlar snarare om hur vi bygger ett system för att producera biobränsle på ett hållbart sätt. Annars står vi där i energipanikens år 2050 och försöker förtvivlat rädda de sista regnskogarna mot energihungern.

    Ett välplanerat, uthålligt utnyttjande är bättre. Det intressanta är att exv. ett bränsle som etanol har visat sig vara betydligt effektivare än både bensin i bensinmotorer, och diesel i dieselmotorer. Tillsammans med elhybridisering kanske det räcker för att "bara" behöva minska transporterna med 80 % - istället för 90 %. Detta kan vara skillnaden mellan en Mad Max-värld och civilisation.

    Så låt oss lämna tjafset bakom oss och ta nästa steg: börja diskutera hur vi bygger upp ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart utnyttjande av biobränsle.

    Jonas E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har jag inte läst alla studier du tar upp men till och med de du kallar för pessimistiska är i mina ögon optimistiska. Väger man in förändrad markanvändning så blir slutsatsen att biobränslen bidrar till större koldioxidutsläpp än fossila bränslen, att betala tillbaka denna skuld tar 100-1000 år beroende på fall till fall. Detta förutom att de förstör den biologiska mångfalden och bidrar till artutrotningar - något som är dagens kanske största miljöproblem (Rockström et al, 2009). Med hänsyn till dessa två parametrar så kan vi inte ta ny mark i anspråk för att producera biobränslen.

      Väger man indirekta förändringar av markanvändning så blir det också nettoutsläpp i andra delar av världen om man börjar utnyttja jordbruksmark för biobränsleproduktion (Searchinger et al 2008).

      Sen missar man ofta EROEI/nettoenergi, överutnyttjande av jordbruksmark och vattenresurser. Den kortsiktiga avkastningsökning som skett på många håll i världen har gjort det på bekostnad av den långsiktiga avkastningen.

      Sen vet jag att Rosillo-Calle någon gång hävdat att biobränslen inte är ett problem eftersom de bara utnyttjar en procent av landarealen, men visar bara att han inte har koll på marknadsmekanismerna. Små skillnader i marginalen kan bidra till stora prisökningar eftersom vi har marginalprissättning.

      Radera
  7. Jonas E:
    Jag har tittat på en del av de rapporter som skrivits om biobränslenas potential, bl.a. Rosillo-Calle.
    Jag har fortfarande svårt att se samma landarealer som de ser, särskilt med tanke på att den minskande oljetillgången kommer att ge matkris.
    Dessutom - hur ska man skörda och frakta de utspridda biobränslena? Idag används diesel och bensin för det.

    SvaraRadera
  8. Att förneka forsknigsresultat och bara hävda "Jag delar inte den åsikten", placerar dig i sällskap med Andreas Carlgren när han förnekade forskningsresultaten att förbifarten skulle generera mer trafik. Inte särskilt konstruktivt.

    Om du allvarligt menar att du hittar felaktigheter i deras kalkyler, så tycker jag absolut du ska publicera en artikel med dina korrigerade beräkningar - det är just genom sådan noggrann granskning och väl underbyggda publicerade motargument som kunskapen går framåt.

    Vad gäller sista kommentaren - redan idag forslas sockerrör på etanoldrivna lastbilar. Snart har man biobränslen i samtliga jordbruksmaskiner.

    Och som sagt - vi kommer att utnyttja biobränslena förr eller senare. Det vi bör göra idag är att bygga upp hållbara produktionskedjor och ta reda på hur mycket vi kan producera hållbart och hur vi använder dena mängd effektivast. Då är vi beredda när energipaniken slår till.

    Jonas E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att inte förstår bristerna i forskningsresultat är inte vidare begåvat.

      Radera
    2. Det är en överdrift att säga att sockerrören forslas på etanoldrivna lastbilar, Brasilien kör bara med 20-25% blandning.

      Radera
  9. Jonas E:
    Jag har inte skrivit att "Jag delar inte den åsikten". Det är du som lägger de orden i min mun.
    Jag skrev att "Jag har fortfarande svårt att se samma landarealer som de ser". Många av deras "outnyttjade" landarealer ser för mig inte ut att vara så användbara.
    Du nämner etanol från sockerrör som fraktas på etanoldrivna lastbilar. Det är bra, för det är ett steg på vägen. Problemet är att det är i Brasilien och inte här.
    Hur ska Europa få tag på biobränslen för att driva våra transporter och framförallt jordbruksmaskinerna i vårt industrijordbruk? Om priset på olja ökar i förhållande till vår betalningsförmåga kommer även priset på etanol från Brasilien att göra det, eftersom bränslemarknaden i viss mån är fungibel. Att tro att vi kommer att kunna importera etanol från något land i syd den dagen oljetillgången tryter är blåögt. Syd kommer att behålla sin eventuella etanol själva. De flesta länder i syd är vid det här laget rätt trötta på att vi i nord roffar åt oss av deras råvaror. Vad ska de få i utbyte mot sin etanol? Papperspengar?
    Jag håller helt med dig om att vi måste satsa på biobränslen, men realistiskt sett måste varje område stå för sina egna biobränslen. Biobränslen har över lag rätt dålig EROEI och ska de dessutom transporteras över halva jordklotet blir EROEI ännu sämre. Med tanke på det måste vi i den industrialiserade världen börja utföra betydligt större andel manuellt arbete.
    Men även om vi satsar på biobränslen återstår problemet att de inte på långa vägar räcker till för att driva vårt nuvarande transportsystem. Det måste förutom en satsning på biobränslen till en total omställning och relokalisering av samhället.
    Dem som jag framför allt vänder mig till/mot med mina skriverier om biobränslenas begränsningar är de som tror att vi ska kunna fortsätta "business as usual" och bara ersätta bensin och diesel med biobränslen. 25-30% av oljan gör en rätt stor skillnad mot 100%.

    SvaraRadera
  10. Det är svårt att inte hålla med Flute i detta. Jag läste ett inslag om pellets som är på väg att bli en bristvara. Berörda kunder, typ kraftvärmeverk, räknar med pelletsimport från Kanada, Ryssland och Afrika som en lösning på det. Jag har svårt att se långsiktigheten i det - det känns mer som önskedrömmar.

    "Konsensus" anses vara ett typiskt svenskt begrepp. Konsensus finns i de flesta vetenskaper (det betyder inte att man drar samma slutsatser, långt därifrån, utan att man har samma referensramar).

    Jag kan konstatera att konsensus saknas inom områdena energi och energiförsörjning. Folk med olika bakgrund pratar helt enkelt förbi varandra. Denna brist på konsensus är det största problemet vi har i dag när man diskuterar framtidens energilösningar.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.