Kultur per krona

Idag frågar sig bloggrannen Osunt vem som behöver ett nytt operahus i Stockholm. Läs gärna hans sågning av argumentationen för nytt operahus. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth håller sig avvaktande i frågan, troligen eftersom det blir ett fruktansvärt dyrt skrytbygge på fyra-fem miljarder kronor.

Bloggen Copyriot skrev igår om alternativ till operahus med ett tillägg idag. Han konstaterar ironiskt.

Varje huvudstad värd namnet bör ha ett uppseendeväckande operahus, som monument över sin “huvudstadslighet”.

Det verkar sannerligen så. Det gäller att bygga monument över sig själv - Stockholmsarenan är också ett bra exempel på detta. Copyriot tar upp den högst relevanta frågan om stora kontra små scener.

Eftersom människors tid att uppleva musik och scenkonst är begränsad, innebär ett nytt operahus i slutändan att de mindre scenerna får det svårare att stå sig i konkurrensen. Det innebär en förskjutning av kulturlivets tyngdpunkt, från den långa svansen och mot topplistan, samt från förorten till City.

För de pengar man betalar för ett nytt operahus kan man få en mängd små konsertlokaler, men en opera är stor och prestigefylld och därmed viktig för politiker. Att man troligen får mer ut per satsad bidragskrona till kulturen om man satsar på mindre lokaler är inte intressant för de flesta politiker.

Stockholmsoperan är den enskilt största posten i statsbudgeten för kultur. Enligt årsredovisningen fick man 2009 ett driftstillskott (bidrag) på 411 miljoner kronor, vilket kan jämföras med Dramatens 212 miljoner eller Göteborgsoperans 389 miljoner kronor (varav 109 miljoner statliga och resten regionala).

Ur årsredovisningarna kan man räkna ut mängden bidrag per biljett. Med 242 000 besök år 2009 blir det 1700 kronor i statsbidrag per operabiljett på Kungliga operan. Detta kan jämföras med Göteborgsoperan, som med 1314 bidragskronor per besök ser ut att ge mer valuta för pengarna. I Stockholm finns också Folkoperan, som får 28 miljoner i årliga bidrag. Jag hittar dock inte besökssiffror för dem, men däremot en artikel från hösten 2009 om att Folkoperan ger mest för pengarna av alla svenska operor, vilket inte förvånar mig. Förutom skillnaden i antal bidragskronor per besök kan man fundera över det konstnärliga, där vad jag förstår Göteborgsoperan och Folkoperan överlag anses vara betydligt mer intressanta än Kungliga operan. Så istället för ett nytt hus för Kungliga operan kanske man istället skulle satsa mer på Folkoperan?

Jämför vi istället Stockholmsoperan med en mindre musik- och dansscen kan man verkligen undra vad som ger mest kultur per satsad krona. Stallet ger konserter, konsert- och danskvällar samt dansföreställningar med folkmusik, världsmusik, folkdans och världsdans. Jag kan efter flera besök där intyga den höga konstnärliga kvalitén. 2009 fick Stallet sammanlagt 2175 532 kronor i bidrag från stat, kommun och landsting. Totalt hade man 11 200 besök, vilket ger 194 bidragskronor per besök. Visst förstår jag att operauppsättningar är av en annan storlek och kräver en annan bemanning, men skillnaden är ändå hårresande stor. Nu har vi redan två operor i Stockholm, så istället för att satsa fyra-fem miljarder på ett nytt operahus skulle man för bara hälften av detta belopp kunna satsa på en hel bunt mindre scener. Dessa mindre scener skulle också ha fördelen att kunna fördelas över stadsdelarna och även fördelas på fler musikgenrer. Därigenom skulle vi få ett bredare kulturutbud närmare vanligt folk, men det ger ju inga monument för politikerna att yvas över, så det är väl inte populärt.

[Andra bloggar om kultur, opera, operahus]