Egypten ett hot?

Den tunisiska revolutionen ser ut att gå in i ett lugnare skede. Även om Tunisien skulle ha störtats i kaos skulle det inte ha varit särskilt allvarligt för oss i Sverige. Egypten däremot - där finns stor risk för kaos som kan ha effekter långt utanför landet.

- Jag tror att det kommer att vara mer eller mindre fortsatt oroligt i länder som Egypten och Algeriet en tid framöver eftersom de befinner sig i slutskedet av långa regimer. När de gamla presidenterna till slut trillar av är det ofta tillfälligheter som avgör, man kan på förhand inte avgöra vilka personer eller grupper som kommer att ta initiativ till att ta makten, säger Inga Brandell.

Egypten har 79 miljoner invånare (Tunisien bara 10 miljoner). Befolkningen växer med cirka 2% per år och fertiliteten ligger runt 3 barn per kvinna. 1939 var befolkningen bara 16,5 miljoner, alltså inte ens en fjärdedel av dagens. Detta syns tydligt på befolkningspyramiden, som är av typen "varje diktators skräck", med gruppen 15-29 år betydligt större än grupperna 30-44 och äldre.

Nästan all befolkningen är koncentrerad längs Nilen och större delen av landet är ödemark.

BNP (PPP) ligger på 6347 USA-dollar per capita, vilket är ganska lågt, men inte bland världens fattigaste.

91% av befolkningen är muslimer och de 9% kristna, varav de flesta koptiska kristna. Det förbjudna Muslimska brödraskapet är en islamistisk organisation som stöds av cirka en femtedel av landets befolkning.

Landet importerar en stor del av sina livsmedel, vilket med ökande spannmålspriser på världsmarknaden kan förorsaka protester.

Officiellt är Egypten en parlamentarisk demokrati med ett oberoende rättsväsende, men det har rått "undantagslagar" sedan mordet på president Sadat 1981. Undantaget börjar likna en regel. Dessa undantagslagar gör i princip Egypten till en diktatur med pseudodemokratisk fasad. Presidenten Hosni Mubarak har suttit vid makten i nästan 30 år och har omvalts fyra gånger. Nu börjar han dock bli gammal och sjuklig och ingen vill ha hans son som efterträdare, inte ens den styrande makteliten.

Så vi har en kombination av diktatur, sammanträngd befolkning, en stor andel av befolkningen i gruppen "arga unga män", ganska låg medelinkomst, stigande matpriser, och en stark fundamentalistisk rörelse. En krutdurk, med andra ord. Den tändande gnistan har uppenbarligen kommit - frågan är bara om någon lyckas släcka stubinen.

Regimen har totalförbjudit protester efter vad som hände i förrgår, när bland annat en polisstation i Suez brändes ner, tre demonstranter dödades och över tusen greps.

MohamedElBaradei, en moderat reformpolitiker (tidigare chef för FN:s atomorgan IAEA), har återvänt till Egypten och kan ses som en möjlighet att få en förhållandevis fredlig utveckling av situationen. Idag läser vi att ElBaradei stoppats av polis vid en demonstration efter fredagsbönen i Kairo.

Idag deltar även mindre moderata Muslimska brödraskapet i demonstrationer, uppenbarligen för att försöka kapa åt sig lite initiativ i maktkampen. Tidigare hade de uppenbarligen inte förstått att det var läge att hålla sig i framkant just nu.

Läget är allvarligt och det är tydligt att de styrande är rädda. De har stängt ner större delen Internet i landet för att stoppa informationsflöden inom och utom landet. Man verkar ha lärt sig av vad som hänt i andra länder att det inte räcker med att bara filtrera bort vissa sajter. Som det nu är begränsas upprorsmakarnas möjligheter att kommunicera med varandra och omvärldens möjligheter att få oberoende uppgifter av vad som händer i Egypten. Vi får följa vad som händer så gott vi kan.

Så till varför Egypten är viktigt för omvärlden.

• Egypten kontrollerar Suezkanalen och därmed en stor del av lastfartygen till Europa. Detta kan inspirera USA att ingripa, med en mängd vidare världspolitiska följdeffekter.
• Revolutionslusten kan sprida sig till andra arabländer.
• Maktbalansen i Mellanöstern kan skiftas om en ny egyptisk regering blir ovänligt inställd till Israel.

Jag får återkomma närmare till effekterna för omvärlden.

Läs även Kildén och Åsman om situationen i Egypten.

Tillägg: Cirka 7,5% av världshandeln till havs går genom Suezkanalen. För Europa torde det innebära en betydligt större andel.

Tillägg 2: Ett bra ställe att följa vad som händer i Egypten är Al Jazeera, som Vidsynt tipsar om.

[Andra bloggar om egypten, demografi, revolution, kravaller, diktatur, matpriser, livsmedel, demonstration]