Läser idag att Regeringen tänker sälja en del av statens Nordea-aktier och därmed minska lite på statsskulden.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros tycker liksom många andra att försäljningen är en dålig affär. Argumentationen går för många så att man inte ska sälja av företag som ger vinst till statskassan. Thomas Östros talar om "en god utveckling och värdestegring". Andra går in på mer ideologiska skäl till varför staten inte ska sälja av bankaktierna.
Från högersidan av politiken tycker man istället att det är bra, då det är något slags ideologisk princip att staten inte ska äga banker.
Jag bryr mig inte så mycket om den ideologiska sidan av det hela, men ser att om man nu ska sälja av statliga aktieinnehav i en bank kan det vara smart för statskassan att göra det i dagsläget då Nordea-aktien står runt 75 kronor. Kommer en ny finanskris (vilket inte känns helt otroligt) med eller utan sprucken svensk bostadsbubbla (inte helt otroligt det heller) kan Nordea-aktien bli värd betydligt mindre än idag. I början av 2009 stod den runt 35 kronor. Det känns för mig som att finansmarknadsminister Peter Norman gjort en vältajmad aktieaffär för statens räkning. Att man dessutom säljer av till utlandet (finska Sampo) gör det hela ännu bättre för Sverige.
2011-02-04
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Varför är det bra för Sverige att Nordea mer och mer ägs av utlandet?
SvaraRaderaMen när de sen kraschar och staten ska rädda dem så räddar man ju sig själv istället för andra om man äger ?
SvaraRaderaVarför ska staten amortera statsskulden (låga 40%) när inga sådana krav ställs på bolånekunderna (85-100% belåning)?
SvaraRaderaModerat logik?
/Fredrik L
Fredrik L, det beror på att Anders Borg har en hjärna innanför pannbenet till skillnad mot de allra flesta svenskar. Är man smart så amorterar man, så enkelt är det.
SvaraRaderaDu har helt rätt flute, detta är inget annat än en tidig reträtt bort från riskfyllda placeringar för staten - jag tror att Anders Borg är rejält svettig över svenskarnas huvudlösa skuldsättning i bostäder och gör nu vad han kan för att kunna hålla Sverige flytande genom en ny kris orsakad av bostadsbubblan.
SvaraRaderariskhantering, utan tvekan - det är vad det handlar om.
SvaraRaderaJag tror inte heller att "nästa" finanskris kommer innebära att staten håller bankerna om ryggen, den tiden är förbi - i alla fall med sittande regering.
Lär av Saab fallet, där gjorde Regeringen det rätta i mitt tycke, mot alla vänsteridealisters "rädda jobben till varje pris"
Jocke, det beror nog på att Borg vet att det blir omöjligt att bli omvald om man inför amorteringskrav eller minskade räntebidrag.
SvaraRaderaOch med en duvaktig RB så får vi inte heller de räntehöjningar som krävs för att kyla av ekonomin.
Full fart mot stupet.
Om bankerna kraschar så kan Sverige snabbt gå från 40 till >100% i statsskuld.
/Fredrik L
Det ideologiska känns som svepskäl.
SvaraRaderaKanske ser man en topp på börsen nu när man faktiskt börjar prata öppet om risken för en bostadsbubbla.
Nu har staten marginal, räntan är låg och och kronan är stark. Då amorterar man.
I nästa bankkris kan man köpa tillbaka aktierna igen billigt. Kan bli en riktigt bra affär för skattebetalarna.
Varför försöker ni ens hålla på att gissa när/om en eventuell bostadsbubbla ska spricka?
SvaraRaderaOm ni lever som ni lär och inte är särskilt hårt exponerade mot bostadsmarknaden så är ni de stora torskarna hittills. Priserna i Sthlm har rusat i höst så de som ägt sitt boende där ett halvår har en rejäl kudde.
Ni vet inte bättre än Stellan L m fl. Att framställa det som om man vet är barnsligt och indikerar bara okunskap.
Kanske tajmad, men knappast smart. Privatisera vinsterna och socialisera förlusterna känns inte som en jättebra affär för staten, och man kan inte låta de stora bankerna gå under i en finanskris eftersom det är för allmänfarligt. Det här är nog mest en del i det moderata projektet att minska statens ägande, och kortsiktigt finansiera långsiktiga inkomstsänkningar genom tillfälliga inkomstökningar, inte minst i syfte att minska den offentliga sektorn som helhet så permanent som möjligt.
SvaraRadera/Maria
För en som pysslar med pyramidspel, dvs aktiemarknadsspel, så kanske det var en god affär att sälja nu när aktien stod högt.
SvaraRaderaHur bra det sedan är att skippa en årlig inkomst på ca 500 mille för att spara in 100 i utgift har jag svårt att förstå.
Men sedan då?
Om det nu är så förfärligt farligt med statsskulden, varför har man inte amorterat rejält tidigare?
Nog har möjligheterna funnits sedan 2006?
Varför skicka 10 gånger mer tillbaks till inkomsttagare som har kunnat spara en stor del, eller spela på marknaden?
Dessutom har jag för mig att man har fått låna till de skattesänkningarna.
Men det är väl mycket i politiken som är mer "religiöst" färgat.
Alltså en fråga om tro.
Utförsäljningen av statlig egendom påminner mest om "Lyxfällan"
SvaraRaderaDär säljer experterna av en massa prylar, båtar och bilar för att rädda någon från kronofogden och/eller konkurs.
Statens försäljning är av samma klass.
Visserligen minskar statsskulden, men tillgångarna har minskat minst lika mycket.
"Lyxfällan" trycker hårt på att de som blivit hjälpta också ändrat sin livsstil, så att de inte hamnar i samma situation.
Det kan man tyvärr inte säga om alliansen, de fortsätter i stället med att köpa röster genom skattesänkningar. Utgifter som de inte har råd med!
Åke M
Åke M:
SvaraRadera"Det kan man tyvärr inte säga om alliansen, de fortsätter i stället med att köpa röster genom skattesänkningar. Utgifter som de inte har råd med!"
Så du menar att skattesänkningar är utgifter för staten och inte minskade intäkter? För mig ett mycket märkligt resonemang.
Så länge ideologi styr staten och staten låter bli att spendera mina skattekronor på att rädda individer och banker när bubblan spricker, är det ok för mig.
SvaraRaderaVad säger dessa ideologer om att låta marknaden reglera sig själv när svenskarna som lånat för mycket blir skuldsatta för livet utan bostad? "Låt de lida för sina felaktiga beslut så att de lär sig"? Tror inte det tyvärr...
Det är festligt, idag i SvD går Peter Malmqvist till hårt angrepp mot denna utförsäljning.
SvaraRaderaArgumenten är i princip:
Dåligt betalt. Stora utförsäljningar görs bara vid "strukturaffärer" med starka köparintressen eller när säljaren är finansiellt pressad. Ingetdera är tillämpligt här.
Dålig kursutveckling för Nordea de senaste åren (och till råga på eländet så pressar denna utförsäljning priset ytterligare) på grund av utvecklingen hos nödlidande europeiska kamrater. Det ska säkert bli bättre framöver (det påminner inte så lite om spelaren med "otur" som bara ska plocka hem massor i nästa spel).
Bra avkastning de senaste 15 åren. Klart bättre än statens kostnad för upplåning. Detta räntenetto på varje spekulerad krona gör säkert andra aktörer med andra upplåningskostnader gröna av avund.
Försämringar för bank- och försäkringsmarknaden. Det lurar nämligen en finsk huggorm vid namn Sampo i vassen. Denna orms avsikt är att begränsa konkurrensen på marknaden. Det enda som kan stoppa ormen är att svenska staten deläger denna bank.
Också var det där med att man flaggar för att sälja ännu mer aktier framöver. Därmed går kurshissen ändå mer nedåt.
Men egentligen är denna artikel ett enda stort resonemang kring varför staten inte ska äga aktiebolag (helt eller delvis). Alla dessa spretiga argument mot en utförsäljning visar med all tydlighet att "den som försöker göra för mycket inte kommer att göra någonting".
@ Dave
SvaraRaderaOm jag har en utgift på 100:- eller om jag får 100:- kronor mindre i lön, så blir det lika förbaskat 100:- mindre i plånboken.
Det är sak samma för farbror staten, en utgift eller en minskad inkomst är i båda fallen mindre pengar i statskassan.
Dessa skattesänkningar är ju också ett sätt att köpa röster, och köper man något brukar man få en utgift.
Jag förstår inte varför du hänger upp dig på skillnaden mellan minskade inkomster och utgifter, resultatet blir ju det samma.
Åke M
@Åke M
SvaraRaderaDu kan inte kalla en minskad inkomst för en ökad utgift. Det är som att kalla en häger för en trana.
Men det tillhör väl det populistiska språkarvet, en ökad utgift låter mycket värre än en minskad inkomst. Och populism handlar bara om läten.