Mot deflation?

Idag rapporterade SCB januarisiffrorna för konsumentprisindex, som för KPI visade på deflation -0,2 procent på årsbasis. Detta orsakas dock till stor del av den sänkta räntan. Ser man på exempelvis KPIF, som inte tar hänsyn till räntan, så hade vi en årlig inflationstakt på 0,4 procent. Detta är dock en låg inflationstakt, som kan ge Riksbankens "duvor" nytt bränsle för att argumentera för räntesänkning vid nästa möte.

Nedan ser ni inflationstakten i Sverige och som jämförelse Eurozonen, Norge och Storbritannien. Här används HIKP, EU:s harmoniserade mått på prisinflationen. HIKP var i Sverige 0,2 procent i årstakt för januari 2014.

Man ser en tydlig trend mot allt lägre inflationstakt både i Eurozonen och i Sverige. För Eurozonen är dock denna trend bara sedan 2011, då ECB vände den negativa utvecklingen. För Sverige är trenden mer långsiktig. Storbritannien, som också har en egen valuta, har haft en betydligt svajigare utveckling för inflationstakten. Norge följde Sveriges nertrend fram till mitten av 2012, men fick sedan en uppgång i inflationstakten, som dock kan ha vänt nedåt igen.

Ska vi tro att Riksbanken lyckas vända Sveriges inflationstakt uppåt? Visserligen finns som sagt ett tryck på dem att sänka räntan, men det är inte särskilt långt kvar ner till noll från nuvarande reporänta på 0,75 procent. Den lilla räntesänkning som kan göras får alltså inte någon stark positiv effekt på ekonomin och inflationen. Dessutom är lilla Sverige starkt beroende av vad som händer i omvärlden och det har stor effekt på vår inflationstakt. Vi "importerar" inflation eller deflation beroende på vad som händer med valutakurser och efterfrågan hos våra handelspartner.

Prisinflation enligt KPI, KPIF och HIKP beräknas enligt en korg av varor och tjänster och man ska vara medveten om att SCB förändrar denna korg varje år. De justeringar som de senaste åren främst har gjorts av korgen för KPI är omviktningar mellan hyresbostäder och ägda bostäder. Detta avspeglar de förändringar som skett i vår ekonomi mellan den totala stocken av hyresbostäder och ägda bostäder, samt de krediter som finns kopplade till de ägda bostäderna.

Kopplat till inflation/deflation noterar jag att den norska kronan har försvagats, även gentemot den svenska kronan. Detta påverkar Sveriges ekonomi, då Norge är vår största exportmarknad (något större än Tyskland) och en viktigare handelspartner än Kina, Ryssland, Brasilien och Indien tillsammans. Förutom svensk export så jobbar många svenskar i Norge och får nu lägre lön räknat i svenska kronor. Den norska valutaförsvagningen påverkar även gränshandeln samt norsk turism till Sverige negativt.

Konsensus bland ekonomerna verkar vara att orsakerna till den norska valutans försvagning första halvåret 2013 var sjunkande oljepris och mindre ränteskillnad mot utlandet. Där skulle jag även lägga till att Norges oljeproduktion fortsätter att falla och därmed även dess potentiella oljeexportinkomster. Däremot har ekonomerna ingen bra efterhandsförklaring till varför den norska kronan försvagades under andra halvåret. Kan det ha något samband med att de norska bostadspriserna föll när bubblan till slut ser ut att spricka och att det därmed borde finnas en underliggande oro för hur detta kommer att påverka Norges ekonomi? Hursomhelst borde sjunkande oljeproduktion ha fortsatt att lämna ett bidrag till valutaförsvagning. De flesta analytiker tror på fortsatt försvagning av den norska kronan och jag är böjd att hålla med.