Ingen allvarlig stress

Bloggsemester tre veckor skrev jag, men lyckades nu mitt i komma åt Internet ett tag. Det löjliga stresstestet som europeiska banker utsatts för måste jag bara kommentera.

Stresstestets förutsättningar och resultat finns beskrivna hos CEBS. "Värsta" scenariot med ett dubbeldopp för ekonomin antar fjuttiga BNP-minskningar på 0,0% för 2010 och -0,4% för 2011. Arbetslösheten skulle öka i liknande fjuttig mån. Kom igen nu! Med tanke på hur stort doppet 2008-2009 för BNP var så kan vi anta att dubbeldoppet blir runt -5% för BNP. Och kanske ökad arbetslöshet med runt 5%. Lägg därtill sprucken svensk bostadsbubbla, haircut på hälften på grekiska statsobligationer, spansk bankkris, amerikansk delstats- och kommunkris, samt tappat förtroende för brittiska pundet. Då kan vi snacka ett mer realistiskt scenario. Men meningen med testet var ju att man skulle upprätthålla illusionen ett tag till - "all is well, move along now", som Musik@Centrifugen säger.

Svenska Finansinspektionen rapporterar stolt att de svenska bankerna klarade testet. Jag vill se om de klarar mitt test.

Värre är att 5 av 27 testade spanska banker inte klarade stresstestet. Helt klart var en hel del fokus kommer att ligga i fortsatt finanskris. Dessutom en av 14 testade tyska banker - inte oväntat Hypo real estate.

Bloggaren Mengerian anser att stresstesterna bör ifrågasättas.

När man tittar på själva balansräkningarna ser det dock otrevligare ut även för många av dem som klarade sig. För Deutsche Postbank, som är en av Tysklands största banker, ser det ut som att hälften av tillgångarna är skräp

Läs även Cornucopias kommentarer om skämttestet.

Slut för idag. Nu åter till semestrandet!

[]

Bloggsemester

Jag kommer inte att skriva något här på ett tag, eftersom jag åker iväg på semester i tre veckor. Största delen av tiden utan tillgång till Internet.

Hoppas ni har en riktigt bra sommar!

Bilfritt = mer motion

Som trogna läsare känner till har jag ingen bil. Det innebär att transporter av inköp måste göras till fots, på cykel, med kollektivtrafik, eller i nödfall med taxi eller till och med hyrbil. Jag skrev lite om mina shoppingäventyr i Kungens kurva i förra veckan.

Dagens inköpsrunda kombinerades påpassligt med ett motionspass. Jag behövde några brädor till ett litet byggprojekt. Några brädor är fullt rimligt att bära på, så jag kollade avståndet till närmsta byggvaruhus - fem och en halv kilometer. Sagt och gjort, jag tog på mina bekväma joggingskor, reste med kollektivtrafik till byggvaruhuset, köpte mina tre brädor à 5,4 meter och började traska hemåt.

När jag var nästan hemma mötte jag en bekant som var ute på joggingrunda. Hon undrade såklart varför jag var ute och promenerade med tre långa brädor och när jag berättade varifrån jag gått tappade hon hakan. Fast när jag påpekade för henne att min brädpromenad ungefär borde motsvara hennes joggingrunda i fråga om motion så förstod hon vad jag menade och berömde mig för att jag också motionerade så bra.

Av känslan i kroppen kan jag väl säga att fem och en halv kilometers promenad med tre brädor torde motsvara min vanliga joggingrunda på tio kilometer. Fast jag har ju också tränat armar och axlar, inte bara benen. Dessutom fick jag något nyttigt uträttat på köpet. Och slapp att betala för gym. Och så är jag bättre förberedd för ett framtida samhälle med mindre bilkörning.

[Andra bloggar om motion, bilism]

Återhämtar sig USA:s bostadsmarknad ?

Det korta svaret är nej.

Det långa svaret hittar man på Housingstory.net med följande diagram över "kontraktsskrivna husförsäljningar" - "pending house sales".
Det snabbaste fallet någonsin till en rekordlåg nivå. När amerikanska staten slutade hålla bostadsmarknaden under armarna föll den ihop. Notera också hur volatil denna indikator varit under 2009-2010. Senaste siffran kom faktiskt redan 1 juli, men jag har inte kommit mig för med att kommentera den förrän idag.

Var läser du om detta i svenska media? Visst nämndes det då, men inte närmare än "oväntat svag statistik om den amerikanska husmarknaden" eller "husmarknaden går trögare". Men det verkar i och för sig av Housingstorys artikel som om amerikanska media försökte begrava denna obehagliga nyhet, så det är inte så konstigt att svenska media missade den.

P.S. Det sista diagrammet i Housingstorys artikel är missvisande. Det är i och för sig intressant, men vänster- och högerskalorna är helt puckat valda, så det ser mycket värre ut än det egentligen är.

TA på bostadspriser

Idag kan man läsa att en större andel hushåll nu tror på stigande bostadspriser. Andelen har ökat till 49 procent i juli, jämfört med 47 procent i juni. Allt enligt SEB:s boprisindikator.

Samtidigt kan man läsa att en mäklare i Stockholm säger att priserna på bostadsrätter i Stockholms innerstad fallit med 10-15 procent sedan toppen i februari. Villapriserna i Stockholmsområdet har dock inte sjunkit lika mycket.

Bostadsrätter i Stockholms innerstad får väl med tanke på de absurda prisnivåerna anses vara den mest bubbliga delen av den svenska bostadsbubblan. Att de sjunker får därför ses som en indikator på att en allmän prisnedgång kan vara påbörjad. Vi ska dock inte glömma att denna nedgång ännu inte är bekräftad av Mäklarstatistik, som visar på en nedgång på bara en procent från februari till maj vad gäller bostadsrätter i Stockholms innerstad.

Det spekuleras i att nedgången kan orsakas av det tandlösa bolånetak som Finansinspektionen slutgiltigt presenterade förra veckan, och som jag kommenterade då.

För att försöka få fler ledtrådar om vart bopriserna är på väg har jag roat mig med att göra lite teknisk analys (TA) på bostadspriserna. En av de simplaste formerna av TA är att titta på när olika glidande medelvärden korsar varandra. Bloggrannen Cornucopia beskrev nyss en liknande modell vad gäller aktiemarknaden. I mitt fall tittar jag på småhuspriser kvartalsvis, vilket är vad man får ut från Statistiska Centralbyrån (SCB). På SCB:s hemsida finns än så länge bara statistik fram till första kvartalet 2010, och kvartalsvis statistik finns bara bak till 1986. I diagrammet nedan har jag ritat in fem (röd linje) och tjugo perioders (gul linje) glidande medelvärden. Observera att jag inte tittar på inflationsjusterade priser som jag brukar, utan på de nominella priserna.

Klicka på diagrammet för att förstora det

Här ser vi att småhuspriserna gav en köpsignal i början av 1997, då fem perioders glidande medelvärde korsade tjugo perioders glidande medelvärde. Sedan dess har vi inte fått någon säljsignal.

Lite mer avancerade TA-metoder är MACD och RSI. I diagrammet nedan ser ni hur de ser ut från andra kvartalet 1994 och framåt. Beräkningsmetoderna för dessa indikatorer gör att de inte går att få fram förrän en bit in i dataserien.

Klicka på diagrammet för att förstora det

MACD gav köpsignal tredje kvartalet 1997, då MACD passerade EMA9(MACD), vilket också bekräftade den köpsignal som getts av fem och tjugo perioders glidande medelvärden. Första kvartalet 2009 gav MACD en säljsignal, då MACD bröt ned genom EMA9(MACD). Denna säljsignal får dock mest ses som en varningssignal, då den inte bekräftats av de glidande medelvärdena.

RSI var tredje och fjärde kvartalet 2007 uppe så högt som 99, vilket var en indikator om att den svenska bostadsmarknaden var nästan så överköpt som den kunde vara (maximum för RSI är per definition 100). Därefter vände RSI ned för att studsa upp igen från andra kvartalet 2009. RSI har dock inte nått upp lika högt som i slutet av 2007, vilket också bekräftar att denna sista uppgång på den svenska bostadsmarknaden inte är att lita på. Vi har alltså en så kallad divergens mellan RSI och priserna - högre priser än förra toppen, men lägre RSI.

En enkel teknisk analys av svenska småhuspriser verkar alltså indikera att vi är någonstans nära toppen på marknaden. Återstår att invänta bekräftelse från de glidande medelvärdena, men två av tre tekniska indikatorer pekar alltså mot nedgång. Jag får säkert anledning att återkomma i frågan.

Tillägg 15:13:
Den som gick på den tekniska köpsignalen och köpte sig en bostad 1997 gjorde som ni säkert alla vet en lysande affär. Jag själv hoppade på tåget lite sent och köpte min nuvarande bostadsrätt i slutet av 2001. Sedan dess har dess marknadsvärde mer än fördubblats. Nu är det ju lite svårt att tajma bostadsköp och -försäljningar, då de beror på så många andra fundamentala faktorer här i livet - jobb, studier, giftermål, barn. Därför kommer jag inte att sälja min lägenhet och ta hem vinsten. Men hade jag varit singel och inte behövt ta hänsyn till en familj, med allt vad det innebär av barnens skola, sambons jobb och sånt, så hade läget varit annorlunda.

[Läs även andra bloggares åsikter om bostadsbubbla, bostadspriser, bostadsrätter, teknisk analys, sverige]

FI:s bolånetak enligt bankernas önskemål

När det tidigare i år började ordas från Finansinspektionen (FI) om att det skulle bli någon form av begränsningar på bolån, så tyckte bankerna att ett bolånetak var bättre än amorteringskrav. För bankerna tjänar pengar på räntorna, så de vill inte att deras låneslavar ska tvingas minska sina bolån. Därför tyckte även FI, som uppenbarligen går i bankernas ledband, att bolånetak var bättre. Man kunde tro att det skulle vara bankerna som gick i FI:s ledband, men så är det tydligen inte. Förslaget var från början någonstans 75-90%. 75% gav bankerna skrämselhicka, så inte oväntat gladde FI bankerna med att välja mer "lagom" 85% i de tandlösa "regler" för bolånetak som FI idag meddelade.

Finansinspektionen har beslutat om ett allmänt råd för lån med bostaden som pant. Nya lån bör inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2010.

Observera "bör" och inte "skall". Och "reglerna" är bara av kategorin "allmänt råd".

De nya reglerna gäller enbart nya lån eller utökning av befintliga lån med bostad som pant. Omskrivning av befintliga lån eller nya krediter som ersätter tidigare som lämnats av ett annat företag omfattas inte, så länge krediten inte utökas.

Kritiker (de som har ekonomiska intressen av höga bopriser) har befarat att bolånetaket skulle få stora priseffekter (alltså prisras) på bomarknaden. Men FI tror att effekterna av åttiofemprocentstaket blir synnerligen begränsade, och jag håller nog med. Detta skalar bara bort de värsta excesserna. "Mycket skrik för lite ull", som bloggrannen Cornucopia skriver.

Intressant förresten att det alltid är fallande bostadspriser som utmålas som ett hot. När det tas finansiella beslut som eldar på bostadspriserna är parterna i målet (banker och mäklare) nöjda. Den verkliga faran är istället att förstagångsköpare måste skuldsätta sig upp över öronen för att överhuvudtaget ha möjlighet att skaffa en bostad.

E24:s Annika Creutzer skriver att Finansinspektionens bolåntak missgynnar unga förstagångsköpare - amorteringskrav hade varit bättre. Hon påpekar också att förslaget faktiskt kan gynna bankerna genom högre ränteintäkter.

Taket gäller bara bolån, lån med bostaden som säkerhet. Det står fortfarande bankerna fritt att låna ut mer pengar men då i form av blancolån, lån utan säkerhet. Detta brukar kallas topplån och räntorna är högre. Så troligen blir det nya bolånetaket ingen dålig affär totalt sett för bankerna.

Möjligheten till topplån gör också att man fortfarande egentligen inte behöver ha någon kontantinsats vid bostadsköp.

Jeanette Gustafsdotter, vd på Mäklarsamfundet, uttalar sig också i E24 och säger att "Vissa utsatta förstagångsköpare kan få ännu mer problem på grund av bolånetaket". Så trevligt att hon bryr sig om dem. Men glöm inte att mäklarna gynnas av höga bostadspriser. Därför ingår det i hennes uppdrag att kritisera allt som skulle kunna sänka dem. Allt annat vore tjänstefel. Hon säger också att "Det är svårt att spara till en insats om 15 procent". Tacka sjutton för det, när bostadspriserna är så höga!

Apropå bostadspriser läste jag häromdagen att en övervikt av bostadsspekulanterna i Stockholm tror att bostadspriserna går ned om det blir en rödgrön valseger i höst. Vad bra, då kanske jag ska rösta på de rödgröna. Nej, jag talar inte i egen sak. Jag äger en bostadsrätt. Men jag håller nog med Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH om att det inte i första hand är vilken regering vi råkar få som styr bostadspriserna, utan istället den internationella konjunkturen. För även de rödgröna spelar med i den stora bostadsmyten och kommer inte att göra något som sänker bostadsmarknaden radikalt, eftersom detta skulle vara katastrofalt för deras popularitet.

Men var befinner sig bostadspriserna egentligen nu? Dags för uppdaterade versioner av mina diagram över inflationsjusterade bostadspriser. Först det lite längre perspektivet från 1986 och framåt.
Här syns ännu ingen avmattning av uppgången, även om bostadspriserna fick sig en liten knäck under hösten 2007 till våren 2009, som de dock har tagit igen ordentligt. Vi kan också titta på det lite kortare perspektivet, med data från SCB:s Småhusbarometern.
Här syns inte heller några tecken på att vi skulle ha avvikit från den långsiktiga upptrenden. I måndags kunde man dock läsa att det just nu är ett rekordstort utbud av bostäder på Hemnet.

Allt fler vill sälja sin bostad. Sedan mätningarna startade 2004 har det aldrig funnits så många bostäder till salu på bostadssajten Hemnet som nu, skriver Hemnet i ett pressmeddelande.

Jämfört med juni i fjol ökade antalet villor till salu med 24 procent, medan antalet bostadsrätter ökade med 17 procent. Enligt mäklarna är det både vädret och hushållens förväntningar på en räntehöjning som gjort att många har väntat.

Att utbudet på bostäder är så högt har gjort att de tidigare prisökningarna har börjat plana ut och att det på många håll tar längre tid att sälja sin bostad, enligt Peeter Pütsep, vd för Svensk Fastighetsförmedling.

Så är detta toppen vi ser nu? Jag gissade ju felaktigt att sommaren 2007 skulle vara toppen på den svenska bostadsbubblan, som de som följt denna blogg länge vet. Det är just det som är svårigheten med bubblor - att priserna kan hålla på och stiga längre än någon vettig bedömare kunde tro ens i sina vildaste fantasier. Jag vågar (vis av skadan) inte säga att det är en topp denna gång, men jag säger att det är en möjlig topp. Men kanske blir det som Cornucopia spekulerar om att bostadspriserna kan fortsätta sitt prisrally fram till första oktober.

För att sätta lite perspektiv på hur nedgångsfasen kan te sig kan man läsa vad Mike Shedlock skrev häromdagen apropå att han anser att den ännu ospräckta kanadensiska bostadsbubblan nu nått sin topp. Jag har här översatt hans lista över i vilken ordning saker skedde när USA:s bostadsbubbla föll ihop.

• Volymen faller skarpt
• Priserna går ner en aning
• Antalet bostäder till salu stiger sakta
• Bostadspriserna i de dyrare marknadssegmenten håller sig stabila ett litet tag till
• Fastighetsmarknadens aktörer försöker övertyga alla om att allt är som det brukar och att bostadspriserna är rimliga eftersom räntorna är låga
• Förnekelsen av bubblan sätter in med artiklar överallt i media som framhäver "fundamenta"
• Envisa säljare håller ut och väntar på att fjolårets prisnivå ska återkomma, samtidigt som volymen sjunker
• Antalet bostäder till salu stiger till nya höjder
• Byggbolagen börjar ge kraftiga rabatter för att bli av med osålda bostäder
• Vissa säljare förstår till slut (för sent) vad som håller på att hända
• Prisfallen börjar nu slå även mot de dyrare marknadssegmenten
• Alltmer desperata säljare (byggbolag alltså) börjar att bli kreativa med olika förmåner, t.ex. en bil på köpet, räntor under marknadsnivå, resor, m.m.
• Tricken funkar inte
• Prisnedgångarna tar fart kraftigt inom alla prisnivåer
• Centralbanken går ut och säger att bostadsmarknaden vilar på sunda fundamenta
• Priserna kollapsar, antalet bostäder till salu stiger snabbt, och byggbolag med många osålda bostäder konkursar

Enligt Mish kan vissa av dessa saker hända samtidigt eller i annan ordning, men hela röran startar med ett stort fall i försäljningsvolymen. Nu har ju den svenska bostadsbubblan en annorlunda "anatomi" än den amerikanska, så jag gissar att spräckningen kan bli lite annorlunda här. Men det kan vara bra att känna till varningssignalerna.

Vilka är de verkliga hoten?

Idag klubbade EU-parlamentet igenom det så kallade Swiftavtalet, som innebär att (visserligen anonymiserade) uppgifter om banköverföringar ska överföras i bulk till USA. I början av året röstade EU-parlamentet "fel", men vår svenska EU-kommissionär Cecilia Malmström (fp) jobbade på att göra om avtalet så att EU-parlamentet kunde godkänna det. Malmström kommenterar idag att "Vi har fått ett avtal som kan hjälpa oss i bekämpningen av terrorn, men som också har ett ordentligt skydd för medborgerliga rättigheter". Vadå hjälpa oss? Det hjälper möjligtvis USA, men vi är inte USA. EU är inte heller USA. Men Malmström har ju kommit med underliga eller felaktiga uttalanden förr. Se där en politiker som jag inte har något som helst förtroende för.

Heder åt de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet, som röstade mot förslaget. Den gröna gruppen (där även Vänsterpartiet och Piratpartiet ingår) röstade också emot. EU-parlamentarikern Anna Hedh (s) säger "Jag tror inte att terroristbekämpningen står och faller med om vi har ett Swiftavtal". Jag håller helt med. Terroristbekämpningen är bara en ursäkt för att skaffa sig makt.

USA-bloggen skriver

Men allt det här är faktiskt bluff från början till slut. För om EU verkligen ville fiska efter terrorister i våra datorer, varför då inte också be om tillgång till alla amerikaners banktransaktioner? Varför inte ta alla amerikanska turisters fingeravtryck som amerikanerna gör med våra? Men neeej, det kan vi inte göra, det förstår ni väl.

För skulle man göra det här fördraget ömsesidigt så skulle USA vägra, så enkelt är det. Inga utlänningar får sitta och fiska efter information om amerikanska medborgare, Obama-regeringen skulle störtas.Trots att det bevisligen finns terrorister även i USA.

Det är helt klart vem som är herre och vem som är hund här i världen.

Man kan också fråga sig hur många terrorister som faktiskt fångats genom att man tittat på banktransaktioner. Skulle jag planera ett terrorattentat skulle jag definitivt inte överföra pengarna via bank, utan i sedlar.

Man kan också fråga sig vilka som är de verkliga hoten mot samhället. Hur många människor i Europa och USA har egentligen dött i terroristattentat de senaste tio åren? Hur många är det jämfört med t.ex. hur många som mördas av icke-terrorister? Varje år begås omkring 17000 mord bara i USA.

Henrik Alexandersson anser att det är övervakningsstaten som är ett hot mot vårt samhälle snarare än terrorismen.

Bloggaren Magnihasa frågar sig vad vi vinner på Swiftavtalet.

Ju mer jag funderar på det här beskedet, desto mer kliar jag mig i huvudet och undrar - varför? Vad har EU att vinna på detta? Vad får vi som suverän union i utbyte? Och, än mer, vad får vi som medborgare ut av att jänkarna får detaljkännedom om våra ekonomiska förehavanden?

Jag frågar mig detsamma.

Hursomhelst verkar terroristhotet vara något slags avledningsmanöver för att folk inte ska fokusera för mycket på de verkliga hoten - energin, miljöförstöringen och överbefolkningen. Eller så handlar det helt enkelt om en täckmantel för att skaffa sig makt. Och vissa svenska politiker som Cecilia Malmström spelar med i det fula spelet, som tack för att de belönas med maktpositioner. Ett av de verkliga hoten är nog makthungriga politiker.

[Andra bloggar om politik, eu, terrorism, makt, usa]

Shoppingrunda och arenabygge

Ibland går Flute ut och shoppar bland vanliga människor. Nej, han shoppar inte som vanliga människor, men han shoppar bland dem. För Flute tar inte bil till köpcentret som de flesta andra, utan åker cykel eller kollektivtrafik. Och Flute shoppar inte riktigt samma saker som andra människor.

Senaste shoppingrundan tog mig till Kungens kurva - ett köpcentrum med härliga kontraster.

(Klicka på bilderna för att förstora dem)

Som de flesta andra köpcentrum domineras Kungens kurva av mer eller mindre fula köplador, stora parkeringsplatser och vägar däremellan. Mest för syns skull finns också gångbanor och övergångsställen. Notera den plundrade vita skåpbilen mitt i bilden ovan. Trots att det var vardagseftermiddag hade den inte plockats bort, fastän den uppenbarligen stått där ett tag. Det satt inte ens några blåvita polisband på den. Vi tar en närbild...
Ingen ratt och inga däck och motorn den är väck. Om jag vore butikschef på Rusta skulle jag nog vilja få bort den skåpbilen snarast. Den förtar ju lite av känslan i reklamsloganen att "handla kungligt i Kungens kurva". Nå, att man handlar kungligt där gäller bara om man kommer med bil. Kommer man med kollektivtrafik blir det en del rätt långa och omajestätiska promenader mellan de olika köpladorna.

En kontrast i Kungens kurva är att det finns så fin natur insprängd här och var. Runt omkring finns vad som en gång måste ha varit några av Södertörns finaste ekdominerade skogar, fast numera fullständigt sönderskurna av vägar. Mitt i området hittade jag också en damm som måste vara något av en oas för traktens groddjur och övriga fauna. Fåglarna sjöng i snåren runt omkring och jag tyckte till och med att jag hörde en näktergal. Tänk vad alla bilburna shoppare missar!
Efter att ha handlat det jag skulle (bland annat ett spett och en lie) traskade jag genom området mot busshållplatsen. Vid varje övergångsställe utspelade sig ungefär samma scen. Jag började gå över och åtminstone en bilist funderade av farten att döma på att tränga sig före - jag var ju bara en enfaldig fotgängare i ett bilanpassat område. Men så fick de syn på spettet och lien som jag gick och kånkade på och tvärnitade - ajaj, de där skulle kunna skada lacken på min fina bil. Med ett schyst stålspett kan man sätta sig i respekt hos de flesta.

Jag oroade mig dock lite för vad busschauffören skulle säga om prylarna jag bar på. Men han blinkade inte ens. Jag tror att busschaffisarna på linjerna från Kungens kurva är rätt härdade av all bråte som folk släpar med sig från Ikea.

Så till nästa äventyr. Igår när jag skulle cykla hem från den kungliga huvudstadens centrum möttes jag strax söder om Globen av ett kraftigt staket tvärs över cykelbanan. Eftersom jag vet att Stockholmsarenan ska byggas där hade jag bara väntat på att denna dag skulle komma. Nu hänvisas alla cyklister och fotgängare ut på det som tidigare var gångbana längs med den tillfälligt omlagda Arenavägen. Cirka 1½ meters bredd ska fotgängare och cyklister i båda riktningar dela på. Dessutom med mötande biltrafik strax bredvid om man cyklar söderut.

Orsaken till avspärrningen är att man håller på att avverka den lilla skogsplätten strax söder om Globenhotellet för att bereda plats för bygget av den nya arenan. På Stockholmsarenans hemsida kan man läsa att "Grönområden kommer även fortsättningsvis att vara en prioriterad utvecklingsfråga i takt med områdets förnyelse", vilket rimmar illa med att hugga bort områdets enda grönområde. Men hemsidan är full av PR-floskler.

Jag hade påpassligt häromdagen dokumenterat hur det såg ut före avverkningen.
Nu ser det istället ut som på bilden nedan.
De som blir mest påverkade av det borthuggna grönområdet är (förutom fåglarna) alkisarna som brukade sitta i denna park efter att de hade köpt sina varor på det närbelägna Systembolaget. Riktigt mysigt har det sett ut när de har setat runt sin brasa i parken och pimplat öl och sprit. Vore jag alkis skulle även jag definitivt ha valt detta ställe, där man fick både naturupplevelse och social samvaro på krypavstånd från Systembolaget. Igår hade de istället (som jag skadeglatt noterade) flyttat sin sociala samvaro till parken runt fontänen framför Quality Globe Hotell - troligen till hotellgästernas och hotelledningens förskräckelse.

Även vad gäller Systembolaget kan man läsa härliga PR-floskler på Stockholmsarenans blogg.

Systembolaget invid Kakelspecialisten är av både närboende och verksamma i området en kär hyresgäst.

Jag antar att alkisarna räknas till "verksamma i området" som ser Systembolaget som en kär hyresgäst. Inte nog med att det är en PR-floskel, Arenabolaget har av meningsbyggnaden att döma inte ens bemödat sig att hyra in någon som kan skriva vettig svenska.

På Arenabloggen kan man även läsa en artikel av Patrik Tengwall, affärsutvecklare på Stockholm Globe Arenas, som bekräftar mina farhågor om arenan, fast det säkert inte är syftet med artikeln.

Här på vår hemmaplan bygger vi Stockholmsarenan för 30.000 sittande åskådare. Känns det mycket? Ja, i många fall är det så. Tittar vi på allsvensk fotboll t ex så snittade vinnarna AIK drygt 17000 besökare förra året… Vad gäller konserter så är det inte ofta vi har så stora världsartister på besök att Ullevi fylls och en kapacitet på uppemot 50.000 besökare behövs. Förra sommaren var exceptionell med Madonna, U2 och AC/DC. 5 stora konserter mot det förra rekordet 3 st 2004. Men… ett vanligt år räcker 40.000 konsertplatser till 90% av de stadionkonserter som vanligen genomförs i Sverige.

Risken att arenan ofta kommer att gapa tom känns överhängande, särskilt som det ungefär samtidigt byggs en ungefär lika stor arena i inte alltför avlägsna Solna - Swedbank arena. För båda arenorna planeras invigning 2012. Som jag sagt förut blir det nog för många arenor för skattepengarna. Men 2,7 miljarder kronor för en arena med osäker publiktillströmning känns ändå som ett högst måttligt slöseri jämfört med 28 miljarder för en vägtunnel förbi Stockholm.

Fast arenabygget är säkerligen budgeterat med glädjekalkyl som alla andra stora byggprojekt, så det lär bli mycket dyrare än 2,7 miljarder. Bara det att man absolut vill bli färdig 2012, samma år som arenan i Solna, får mig att ana tidspress och kraftigt ökade kostnader på sluttampen. Se hur det gick med spårvägsbygget till Sergels torg som var tvunget att vara klart före prinsessbröllopet.

Å andra sidan kanske det blir bra med två jättearenor i Storstockholm för att hålla folket lugna när vi 2012 befinner oss en bra bit in i "The Greatest Depression".

P.S. Läs även Solnapolitikern Johanna Grafs artikel om "Varning för arena-kannibalism".

[Andra bloggar om idrott, köpcentrum, sport, stockholmsarenan]

Fraktraterna faller snabbt igen...

Baltic Dry Index (BDI) är en av världens mest följda indikatorer på hur det står till med den globala ekonomin. Det är ett index som visar hur mycket det kostar att frakta råvaror med fartyg. BDI är en så kallad ledande indikator som tidigt visar vart ekonomin är på väg. För bulkråvaror (malmer och dylikt) är basen i den ekonomiska aktiviteten.

Zero Hedge uppmärksammar idag att BDI den senaste månaden fallit tillbaka till nära sin lägsta nivå på ett år. Det rör sig också om det brantaste fallet sedan hösten 2008.
Sommaren 2008 var BDI uppe på rekordnivåer över 10000, för att sedan raskt kollapsa ner mot 1000-nivån. Under 2009 skedde så en viss återhämtning, men som synes har den mattats av betänkligt under 2010. Detta tyder på att de "gröna skotten" i världsekonomin ser ut att vissna.

Så den återhämtning i ekonomin som Riksbanken ser när de höjde räntan häromdagen riskerar att bli av övergående slag.

Igår kom också senaste jobbstatistiken från USA, som visar att det blev färre nya jobb än väntat inom privata sektorn. Visserligen ser den officiella arbetslöshetssiffran i USA ut att falla till 9,5%, men det är en illusion som beror på att deltagandet i arbetskraften minskar. Många har alltså gett upp jobbsökandet helt och står inte längre till arbetsmarknadens förfogande.

Samtidigt minskar industriordrarna i USA snabbare än väntat.

Alla dessa siffror bekräftar att vi med största sannolikhet står inför en dubbeldipp i den globala ekonomin.

[Andra bloggar om sjöfart, transporter, arbetslöshet, usa, industriproduktion]

Betnérs vältaliga sågning av SD

Magnus Betnér har skrivit en läsvärd serie blogginlägg om Sverigedemokraterna, där han slår hål på deras argumentation. Senaste delen (del 5) kom häromdagen, där han med statistik visar att invandringen inte kostar särskilt mycket i Sverige.

Kort sagt, ingenting Sverigedemokraterna säger om invandring stämmer. Inte heller deras siffror i den mån de ens presenterar några.

I del 4 tar han upp mängden invandrare från olika länder och även lite om arbetslösheten.

Från Afghanistan tog vi förra året emot knappt 1500 personer. Det är allt. Och detta från ett land i krig. Ett krig som vi är med i. Ungefär lika många som invandrade från USA. Vi fick hit ungefär 300 kanadensare och 1500 människor från Storbritannien. Kort sagt, det är inte så många som vandrar hit från fattiga och krigsdrabbade länder som Sverigedemokraterna vill få oss att tro.

I del 3 går han igenom lite historia om invandring och konflikter utifrån SD:s principprogram.

Nationalism, patriotism och Gud är roten till så gott som varenda konflikt. Inte lösningen på de samma.

Han fortsätter med att ta upp den svåra historien om vad Sverige och svenskar är.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. SAMERNA!

Sverige har ju dessutom bytt form och utbredning rätt många gånger genom århundradena efter Gustav Vasa. Hur gör vi med Finlandssvenskarna? Ska de bilda ett eget land för sin nation, eller är de en del av den svenska nationen? Alla finländare var ju dessutom svenskar fram till så nyligen som 1809. Norrmännen har ju varit svenskar flera gånger. Danskar, polacker, tyskar och balter likaså. Har de glömt sitt nationella arv eller borde de också tas upp i den svenska nationen? Invandrare från Polen, Estland och Lettland kanske bara kommer hit för att de känner sin nationella tillhörighet med det land de en gång för länge sedan bodde i. De vill kanske hit och återförenas med sina landsmän. Under den franske kungen och sin tyska drottning?

I del 2 besvarar han kritik han fått för att inte förstå hur det är att bo in en invandrartät förort.

Innan Vällingby bodde jag i Skärholmen, där jag gick både högstadium och gymnasium tillsammans med greker, chilenare, araber, afrikaner, turkar, ex-jugoslaver, kineser, afrikaner och en och annan helsvensk.

I del 1 började Betnér såga sig igenom SD:s principprogram.

Inte ofta man skrattar så ögonen tåras när man läser partiers hemsidor.

Nu lär väl tyvärr inte Betnérs sågning få särskilt många övertygade SD-anhängare om att inte rösta på SD, eftersom reaktionen av kommentarerna att döma blir förnekelse, ilska och personargument. Men det kan förhoppningsvis få proteströstare att rösta på något annat alternativ istället för dessa farliga virrhjärnor. PP till exempel. Eller varför inte blankröstning? Jag har själv i min uppgivenhet inför den svenska partifloran funderat på att skriva "Peak oil" på en blank valsedel.

Vilket tror ni förresten är världens mest rasistiska land idag? Något överraskande för den oinsatte verkar det vara Nordkorea, vars propagandamaskineri pumpat i befolkningen hur överlägset Nordkorea är. Men inte bara det, utan också att nordkoreanerna är renrasiga, osv. Läs Christopher Hitchens' artikel "A Nation of Racist Dwarfs", som bygger på B.R. Myers' nyutkomna bok "The Cleanest Race: How North Koreans See Themselves and Why It Matters".

The whole idea of communism is dead in North Korea, and its most recent "Constitution," "ratified" last April, has dropped all mention of the word.

Myers makes a persuasive case that we should instead regard the Kim Jong-il system as a phenomenon of the very extreme and pathological right. It is based on totalitarian "military first" mobilization, is maintained by slave labor, and instills an ideology of the most unapologetic racism and xenophobia.

North Korean women who return pregnant from China—the regime's main ally and protector—are forced to submit to abortions. Wall posters and banners depicting all Japanese as barbarians are only equaled by the ways in which Americans are caricatured as hook-nosed monsters.

Vill ni se nordkoreansk propaganda när den är som bäst kan ni till exempel ta en titt på denna.

[Andra bloggar om rasism, främlingsfientlighet, politik, sverigedemokraterna]