2011-01-17

Nordiska bostadsbubblor

Tack vare läsaren Lukas har jag nu hittat bostadspriser från Statistikcentralen Finland och kan därmed utöka mitt diagram från augusti över skandinaviska bostadsbubblor till att omfatta nordiska bostadsbubblor. Island räknas visserligen också till Norden, men är så litet att jag hoppar över det. Observera att det alltså rör sig om reala priser (alltså inflationsjusterade) i diagrammet nedan.

Inte oväntat har de norska bostadspriserna stigit mest, men de svenska är inte långt efter. SvD skriver idag om Oslos glödheta bostadsmarknad i sin artikelserie om nordiska bostadsbubblor. Jag funderade i augusti på vad som kommer att hända med den norska bostadsbubblan när oljeproduktionen viker. För Norges oljeproduktion är stadd i nedgång sedan 2001.

Den finska bostadsbubblan är som synes inte lika kraftig som i övriga Norden, men priserna fortsätter fortfarande uppåt. Intressant att notera är också att Finlands fall i början av 1990-talet realt var mycket kraftigare än för Sverige.

Vad gäller den svenska bostadsbubblan har de reala priserna ännu inte stigit över nivån från januari 2010, som ni kan se i diagrammet jag publicerade tidigare idag. De har dock inte fallit särskilt snabbt, så vi kan inte utesluta att vi får en ny topp i år.

Danmarks bostadsbubbla sprack som synes 2007 och sedan dess har de reala priserna sjunkit med cirka 20%. Vi får säkert läsa mer om det i SvD imorgon. Det rör sig ändå för Danmarks del om ett relativt måttligt prisfall. Man kan fundera över vilka effekter ett fall i reala bostadspriser på "bara" 20% skulle få i Sverige.

Som jämförelse har jag också tagit med USA:s berömda bostadsbubbla, vars effekter på världsekonomin knappast undgått någon. Sedan toppen har priserna där sjunkit cirka 35%. Som ni ser är alla de nordiska bostadsbubblorna i reala termer större än den i USA. Vad kommer det att betyda för våra länder? Tja, det finns även en mängd olikheter som kommer att göra vår framtid annorlunda. Exempelvis har de nordiska länderna handelsöverskott med omvärlden, medan USA har ett jättelikt handelsunderskott.

Källor: Data för Sverige från SCB (Fastighetsprisindex för permanenta småhus samt KPI). Data för Norge från Norges Eiendomsmeglerforbund (Pris per m2 for eneboliger) och Statistisk sentralbyrå (KPI). Data för Danmark från Danmarks statistik (Prisindeks for ejendomssalg enfamiliehuse samt Forbrugerprisindeks). Data för Finland från Statistikcentralen Finland. Data för USA från Robert J. Shillers Irrational Exuberance. Referensår för de reala priserna har jag satt till 1993, som är en kompromiss. Den norska bubblan gjorde sitt avstamp 1992, den danska 1993, de svenska och finska 1993-96 och den amerikanska 1996-97. 1993 befann sig dock alla fyra länderna nära botten på de reala bostadspriserna. Data för Danmark finner jag tyvärr bara fr.o.m. 1992 och för Finland bara fr.o.m. 1988.

[Andra bloggar om , , , , , ]

10 kommentarer:

  1. Att USA:s kurvor ständigt är mycket lägre än Sverige, Norge eller Danmark får väl tillskrivas att det är ett betydligt större land. EU är en bättre jämförelse med USA. Vet inte vilka delstater som egentligen bäst jämförs med Skandinavien.

    Tar man kurvorna i Californien, Nevada, Arizona eller Florida så kanske kurvorna påminner mer om de skandinaviska länderna.

    SvaraRadera
  2. Du kanske skulle jämföra kvm-priser eller hus-priser mellan länderna också. Det kan ju vara så att snitthuspriset i USA fortfarande ligger över snitthuspriset i norden?

    SvaraRadera
  3. Det här med att inflationsjustera, vad ska det vara bra för? Stigande huspriser är också inflation, och det finns väl knappast någon som väljer mellan att köpa ett hus för tre miljoner eller att köpa en bil (eller något annat ur KPI) för lika mycket. Titta på riktiga priser istället.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
  4. Den här lånefesten komme inte att sluta av sig självt.

    Har varit på ett par visningar sista veckorna, behöver större lya.

    Folk är som galna och lånar/budar som aldrig förr.

    Är numera säker på att det som krävs för att detta ska anta mer rimliga proportioner är att det helt enkelt måste kosta betydligt mer pengar att låna pengar. Folk tänker månadskostnad endast och ingenting annat.

    Det medför att människor i Sthlm med 2 helt ok inkomster springer och lånar 5,3 milj med ett par hundra tusen som eget kapital.

    Helt sjukt. Eller så blir det de som i slutändan gjorde rätt. Framtiden får utvisa :)

    Jag fortsätter leta bostad så länge....

    /Eric "obelånad för ett tag"

    SvaraRadera
  5. Anonym 2011-01-17 19:20:
    Det har du rätt i.
    Jag ska försöka vaska fram bostadspriser för Kalifornien m.fl. och pytsa in i samma diagram istället.

    SvaraRadera
  6. Anonym 2011-01-17 20:20:
    Ja, om jag orkar vaska fram kvadratmeterpriser någonstans.

    SvaraRadera
  7. Eric:
    Förr eller senare måste det ta stopp. Det går inte att öka priserna hur långt som helst. Frågan är bara var gränsen går.

    SvaraRadera
  8. Guldnisse:
    Samma svar som på förra inlägget:

    Eftersom "papperspengarna" tappar i värde över tiden (vilket en Guldnisse som du väl känner till) så måste man justera priser på något sätt om man vill jämföra över längre tidsperioder. Annars pekar alla kurvor hela tiden uppåt.
    Inflationsjustering med KPI visar hur mycket bostadspriserna stigit i förhållande till pengarnas försvagning.

    SvaraRadera
  9. De flesta som betraktar bostadspriser och nyutlåning hävdar att situationen är ohållbar just på grund av den höga nyutlåningstakten.

    Någonstans måste man väl ändå, och där är Swedbank på rätt väg med sitt Boindex, relatera lån till något mer än ökningstakt.

    Bristen med Boindex är att man låter indexet baseras på att hushållet använder 15% av bruttoinkomsten till bolånekostnader. Dessa 15% kan ju var väsentligt högre om hushållet lägger högsta prioritet vid sitt boende. Dessutom vet jag inte hur man behandlar egenkapitalet.

    http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@corpaff/@pubaff/documents/publication/cid_176440.pdf

    SvaraRadera
  10. Här kan du hämta data för hela USA. Länk

    http://www.standardandpoors.com/indices/sp-case-shiller-home-price-indices/en/us/?indexId=spusa-cashpidff--p-us----

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.