2010-02-23

Dansk jordbrukskris

I skuggan av alla andra kriser pågår en jordbrukskris i grannlandet Danmark. Som de flesta andra delkriser i den globala krisen är den kopplad till krediter. Det har inte rapporterats mycket i svenska media om den danska jordbrukskrisen - endast tidningen Land har haft en bra bevakning av den. Tack förresten till "Jocke" för tipset!

Och det är ingen liten kris. 25% av de danska lantbrukarna kan bli tvungna att gå ifrån sina gårdar. Den plötsliga konjunkturnedgången åtföljd av fallande priser på jordbruksprodukter har skapat en akut kris då åtta miljarder i intäkter fallit bort. De danska lantbrukarna har varit relativt högt belånade. Under de goda åren har det fungerat, men när krisen slår till slår också lånehävstången tillbaka och gör situationen omöjlig. I november uppskattades det att 3500 danska jordbrukare kommer att sluta med sin verksamhet det närmaste året.

I år räknar man med att det blir många konkurser och tvångsförsäljningar bland danska bönder. Men det finns problem även här. Det handlas väldigt lite med dansk jordbruksmark just nu p.g.a. fallande priser, vilket gör det svårt att uppskatta värdet. Fler tvångsförsålda gårdar riskerar också att driva ner priserna ytterligare, vilket gör bankerna ovilliga att sälja.

Just nu undviker de danska bönderna tillfälligt konkurs genom att räntan är så låg och att bankerna inte vill ta nedskrivningar. Men 2009 var det det sämsta året på 10-15 år och det lär nog bli många konkurser i år.

Många danska lantbrukare är nu också tekniskt insolventa, d.v.s. skulderna överstiger värdet av tillgångarna (där jordbruksmarken är största delen). Detta orsakas av att priset på jordbruksmark fallit med 25 procent. Bankerna måste då granska gårdarnas balansräkningar och kanske skriva ner sina krediter - annars får de den danska finansinspektionen på sig.

Bankerna sitter med stora kreditförluster för danska lantbruk. Det kan röra sig om så mycket som 80 till 140 miljarder svenska kronor av de danska böndernas totala skulder på 490 miljarder svenska kronor. Tre danska banker vädjar därför till regeringen om hjälp till lantbrukarna.

Det visar sig nu också att det inte bara är hög belåning och sjunkande intäkter som skapat den danska jordbrukskrisen, utan att de danska lantbrukarna också ägnat sig åt värdepappersspekulation för lånade pengar.
Cirka 4.800 danska lantbrukare förlorade nästan 6 miljarder kronor på spekulation under 2008.
Det är alltså nästan lika mycket som de förlorat på sänkta priser under 2009. Bankerna tycker som vanligt inte att de haft någon skuld i det hela.
De tycker att lantbrukarnas egna rådgivningsorganisationer skulle upplyst om riskerna.
Jaha? Det var väl inte lantbrukarnas organisationer som gav lån och sålde värdepapper. Det var bankerna och därmed anser jag nog att de är de skyldiga.

Men grundproblemet i hela krisen är det danska lantbrukets dåliga lönsamhet. Den har tvingat de danska lantbrukarna att låna alltför mycket pengar för att få någon lönsamhet med stordriftsfördelar. Priserna på dansk jordbruksmark har stigit fram till krisen, i en ond cirkel av lån och prisstegringar, precis som alla andra fastighetsbubblor. Många lantbrukare har inte ansett sig kunna leva enbart på lantbruket, utan då istället försökt att komplettera inkomsterna genom spekulation i värdepapper. Men i längden har detta alltså inte varit särskilt lyckosamt för många.
Var annan dansk lantbrukare spekulerade i olika finansiella instrument under 2008, och en av tre förlorade pengar.
Och varför är det så dålig lönsamhet i lantbruket? Det gäller ju inte bara Danmark. Det är ett systemfel någonstans. Troligen måste konsumenterna lägga en större andel av sin inkomst på maten framöver om det ska bli någon produktion.

Så hur kommer framtiden att se ut i Danmark? Risken verkar finnas att konkurser och tvångsförsäljningar kommer att leda till ännu större lantbruksenheter. Detta i en tid när industrijordbruket snarast borde omvandlas åt andra hållet, mot mindre enheter. Problemen riskerar därmed att återkomma om några år igen.

Även företagen kring lantbruket drabbas såklart av krisen - för några veckor sedan rapporterades att
Danmarks näst största aktör på foder, spannmål och insatsvaror för lantbrukare, Aarhusegnens Andel, tvingades på måndagsmorgonen att ställa in betalningarna.
Även här ser det ut att bli mer koncentration och större enheter, då två konkurrenter vill ta över, även om det danska konkurrensverket är tveksamma. Även slakterierna verkar ha problem.

[Andra bloggar om , , , , , ]

8 kommentarer:

  1. Mycket intressant artikel!

    SvaraRadera
  2. Måste hålla med, väldigt intressant, koka gärna ner på svenska bönder vad detta kan betyda i förlängningen. Tack för en utmärkt blogg. /Bubbla

    SvaraRadera
  3. Tror nog det kan vara rätt illa här också. Svenska bönder tog rekordlån förra året, många för att få pengar över till mat, dvs belånade sina högt värderade fastigheter och tog ut pengarna som lön då själva brukandet gick med förlust.

    SvaraRadera
  4. Är det inte så att själva belåningen är problemet?

    Skulle vara intressant att se hur mycket bönderna tar ut i vinst mot hur mycket dom betalar i räntor.

    Och orsaken till att belåningen är problemet är ju ironiskt nog belåningen som driver upp priserna vilket ger högre räntekostnader.

    SvaraRadera
  5. Kanske det behövs en rejäl global jordbrukskris för att skaka om systemet lite...?

    SvaraRadera
  6. Det här kan bli riktigt dyrt för Sverige och Tyskland, Vi är nämligen EUs största nettobidragsgivare och danska bönder kan nu komma att kräva mer i EU bidrag. Ännu mer.

    En mardröm vore att EU genom ECB gick ut och lånade upp pengar som de sedan började dela ut till EUs bönder, då skulle vi vara dubbelt skuldsatta dels genom EU men också genom allas våra egna länders skuldberg.

    SvaraRadera
  7. @Anonym
    Det rimligaste för bankerna om dom inte kan få statliga/överstatliga pengar är väll att låta bönderna göra en rekonstruktion där en större del av övervärderingen skrivs av.
    Allternativet är ju att väldigt mycket mark skall säljas på en marknad som saknar köpare.

    Det är inte utan att man undrar vad ROI är på dansk jordbruksmark.

    SvaraRadera
  8. Ja, det är inte långt borta i Sverige heller. Jordbruksmark och skogsmark är i stort sett på all time high tack vare de låga räntorna men tack vare detta går det inte att räkna hem att köpa skog idag. En avkastning på 1-2 procent täcker precis räntorna idag, men om de skulle börja röra sig uppåt finns inget som försvarar de prisnivåer som råder. Belåningsgraden har ökat. Jag talade med en konsult på LRF och han tyckte att det var helt i sin ordning att låna 75% på skogsköp på en gård på 10-15 miljoner. Hur den risk reward går ihop med den dåliga avkastning vi ser på att bedriva skogsbruk i Sverige idag kan iaf inte jag begripa..

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.