Visar inlägg med etikett sbab. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sbab. Visa alla inlägg

2011-02-19

Mängdrabatt på lån?

Igår kunde man läsa att Skandiabanken och statliga SBAB har intressanta och nyskapande principer för utlåningsvillkoren.
Hos Skandiabanken får bostadsköpare som lånar mer än 2 miljoner kronor av banken 0,3 procentenheter i ränterabatt. Väljer Skandiabankens kunder att amortera, betala av lånet över tiden, förloras delar av rabatten så fort lånet understiger 2 miljoner kronor. Vid lån under 1 miljon kronor finns ingen rabatt alls.
Jag trodde i min enfald att det skulle vara så att ju mer en privatperson lånar, desto större risk att h*n inte lyckas betala tillbaka på lånet, men så ser det tydligen inte ut i Skandiabankens och SBAB:s värld. Men räntan kanske inte längre är relaterad till risk. Alla andra som säljer saker ger ju mängdrabatt, så varför inte på bolån?
SBAB har ett liknande upplägg. Billigast är det att låna 65 procent av bostadens värde hos den statliga bojätten. Sedan minskar rabatten gradvis i relation till lånets storlek. Hos SBAB kan räntan bli cirka en kvarts procentenhet högre om lånet är mindre än 65 procent av priset på bostaden, ett system som banken försvarar.
Att SBAB har konstigheter för sig skrev jag om häromdagen, men detta tar nog priset. De fyra storbankerna däremot ägnar sig tydligen inte åt sånt här, och tycker inte att SBAB:s princip är bra.
Men ingen av de storbankerna, SEB, Handelsbanken, Nordea eller Swedbank, säger sig ge en lägre ränta till den som tar stora lån. Det skulle ge fel signaler och uppmuntra till ett felaktigt risktagande menar bankerna.
Vad gäller SBAB så får som bekant även de anställda större chans till bonus ju mer de lånar ut, så möjligheten att kunna locka med lägre ränta om kunden lånar mer passar perfekt för de anställda. Föreningen av bolånetorsk och bonussökare blir fantastisk.

DN:s Virve Hedenborg tycker liksom jag att det är en dum idé att straffa den som amorterar och Folkpartiets ekonomiske talesman Carl B Hamilton tycker att SBAB:s upplägg är klandervärt.
I stället borde ränterabatten gå till kunder som accepterar en amorteringsplan, tycker Hamilton, ledamot i riksdagens finansutskott.
Som sagt, dags för ansvariga politiker att ta SBAB hårt i örat. Ge dem sedan fullständigt ändrade riktlinjer också, så att de inte längre ska vara pådrivande för lättare lånevillkor, utan istället vara pådrivande för ansvarsfull utlåning. Då kanske vi kan få ett slut på denna skyddade verkstad för bolåneexperiment som statliga SBAB blivit.

Såna här absurda företeelser bekräftar att den svenska bostadsmarknaden är osund.

2011-02-17

Oansvarigt statligt SBAB

Idag kan man läsa i Aftonbladet att SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette säger att SBAB skulle kunna sänka räntan om ägaren staten skulle ställa lägre vinstkrav på bolaget.
Eftersom SBAB är marknadsledande skulle en räntesänkning öka trycket på övriga banker att följa efter.
Nej, nej, nej! Hushållens lån växer redan i en årstakt av runt åtta procent, så vi behöver inte elda på mer. SBAB verkar ha blivit något slags skyddad verkstad för utlåningsexperiment. Bolaget drar nytta av det faktum att det är statsägt för att kunna låna billigare än konkurrenterna. Man verkar inte alls bry sig om effekterna. Bara man lyckas låna ut så mycket som möjligt till så låg ränta som möjligt, så har man uppfyllt sitt uppdrag. Citat från hemsidans avdelning för frågor och svar.
Behöver du låna mer än 85% av slutpriset kan vi erbjuda ett lån som löser de allra flesta lånebehov.
Ingen bostadsbubbla här inte! Inga dumma lånebegränsningar så som den stygga Finansinspektionen vill ha!

Häromdagen skrev SBAB:s chefsekonom i en debattartikel i Expressen att
Regeringen borde öka byggande i stället för att skjuta över ansvaret för boprisökningarna på riksbanken, skriver Tomas Pousette.
Men det handlar inte om bostadsbrist - det handlar om för stor tillgång till billiga krediter! Som jag sagt förut har vi bland de högsta bostadsytorna per person i hela EU här i Sverige. Dessutom ser det ut att vara en byggprisbubbla, så byggbranschen behöver idag definitivt inga statliga stimulanser.

SBAB borde snarast privatiseras, så vi blir av med deras oansvariga agerande på lånemarknaden. SEB:s Annika Falkengren är upprörd över att SBAB "tricksar med bolånen för att ta kunder som vill låna mer än 85 procent", vilket är uppenbart av citatet ovan från deras hemsida.

Dessutom kunde man nyligen läsa att SBAB fortsätter att ge bonus till de anställda baserat på hur mycket pengar de lånat ut, vilket de fick kritik för redan för ett år sedan! Finansinspektionen och Finansdepartementet har uppmanat banker och bolåneinstitut att ta ansvar för utvecklingen för att undvika en bubbla, men det tycks statliga SBAB strunta i. Ansvariga statsråd Peter Norman och Anders Borg borde ta dem i örat och läxa upp dem.

Om man inte i dagsläget vill privatisera SBAB så borde Staten som ägare ge SBAB i uppdrag att föregå med gott exempel. Idag känns det istället som att det är de fyra storbankerna som går före vad gäller att strama upp kreditgivningen. I dagsläget finns ingen orsak att ha ett statligt bolåneinstitut som har i uppdrag att vara pådrivande för lånevillkoren, då dessa redan drivits på till absurda nivåer (amorteringsfritt, låga krav på kontantinsats osv).

2010-12-16

Ingen rädder för boprisras

Idag läser jag att småhuspriserna ligger ganska stilla, enligt senaste Småhusbarometern från SCB. Även inflationen har hållit sig ganska lugn, med en årstakt på halvannan procent, så just nu ligger även de reala småhuspriserna ganska still. Nedan kan ni se uppdaterat diagram för inflationsjusterade bostadspriser månadsvis från Småhusbarometern.

Även min slutsats är att det ligger ganska stilla. Hur ser då framtiden ut? Från oktober till januari brukar priserna som ni ser i diagrammet gå upp, så det kan vi förvänta oss även nu. Frågan är hur stark uppgången blir. Får vi en ny högre topp för de reala småhuspriserna, eller orkar vi inte upp till samma nivå som januari 2010? Men därefter kommer det verkliga avgörandet. Blir det en nedgång som 2008 eller en uppgång som 2009? Som jag sagt förut kan jag inte se några faktorer som skulle kunna driva de svenska bostadspriserna vidare uppåt - snarare tvärtom.

Men SBAB trumpetar idag ut att de minsann inte tror på några prisras.
Höjda boräntor leder till att ökningen i bostadspriserna dämpas till 5 procent 2011 och runt 2 procent 2012 och 2013, spår SBAB i en ny prognos. Något prisras är inte aktuellt, enligt bolåneföretaget.
Här ska bostadspriserna alltså fortsätta att stiga, vilket som bekant förutsätter att det pumpas in ännu mer lånade pengar i bostadsmarknaden. I SBAB:s pressmeddelande kan man läsa följande om skuldsättningen.
Högre räntor och lägre prisökningar på bostäder bidrar till att hushållens skuldsättning dämpas framöver. Ökningen av hushållens upplåning, som varit cirka 10 procent per år de senaste tio åren, växlar gradvis ner till cirka 5 procent. Skuldökningen kommer därmed i samklang med inkomstutvecklingen och hushållens skuldkvot stabiliseras.
Men eftersom skuldökningen har varit betydligt snabbare än inkomstutvecklingen under många år kan vi istället förvänta oss att balansen kommer att återställas genom att vi någon gång framöver får en period där hushållens skulder ökar långsammare än inkomsterna eller till och med minskar. Det är otroligt att tänka sig att hushållens skuldsättning och bostadspriserna skulle stabilisera sig på en hög nivå, vilket är vad SBAB tycks föreställa sig. Tittar vi historiskt eller på andra länder kan vi konstatera att det inte är så det funkar. Bostadspriser och skuldsättningsnivåer går istället i långa vågor. När de når en botten eller topp stannar de inte upp där, utan vänder åt andra hållet.

SBAB:s analytiker Tomas Pousette och Tor Borg ägnar sig, liksom fastighetsmäklaren från Östermalm som jag nämnde igår, åt önsketänkande. Man kan fråga sig varför de känner ett behov av att utfärda sådana här prognoser offentligt. Kan inte SBAB bara ägna sig åt att låna ut pengar? Eller är de kanske lite nervösa över de höga lånenivåerna? SBAB är som bekant Sveriges motsvarighet till USA:s Freddie Mac och Fannie Mae, även om konstruktion och storlek är olika. Hur det gick för dem hösten 2008 vet vi. Fannie Maes och Freddie Macs problem orsakades av att de gavs politiska mål att uppfylla - i deras fall fick de av Clinton 1999 uppdraget att ge bolån till personer med inkomst under medianen, varav en viss andel låginkomsttagare. Även SBAB har ett politiskt uppdrag, vilket idag är "att med lönsamhet bidra till ökad konkurrens på den svenska bolånemarknaden". SBAB har varit pådrivande i konkurrensen bland annat genom att införa amorteringsfria lån och högre belåningsgrader på bostäder. Även om SBAB har en förhållandevis liten andel av bolånemarknaden tvingar deras slappare lånevillkor övriga banker att följa efter för att inte tappa marknadsandelar.

Bloggrannen Cornucopia kommenterar idag ett inslag i gårdagens Aktuellt som han karakteriserar som "svensk subprime".
Men den subprimelåntagare som inte ens klarar av att amortera när räntorna är historiskt rekordlåga är nog väldigt illa ute. Amorteringsfria lån med 2% i lockränta skiljer sig i princip inte alls från amerikanska subprimelån.
I och för sig skiljer sig konstruktionen på de svenska och amerikanska bolånen på många vis, men flera grundprinciper återkommer, t.ex. amorteringsfrihet och låg ränta. Det finns också en annan skrämmande likhet.
Samtidigt skall man vara medveten om att även svenska banker och bolåneinstitut har värdepapperiserat sina bolån, och samlat de låntagare de inte vill behålla i sk "säkerställda obligationer", som sedan sålts till bankens räntefondsparare, pensionsfonder eller andra Svarte Pettrar. En säkerställd obligation innebär att obligationen har direkta krav på den underliggande tillgången. Men den är i praktiken inte säkrare än låntagarnas förmåga att betala sina räntor eller den underliggande tillgångens förmåga att inte falla i pris. Och den underliggande panten i form av bostaden kommer, precis som i det amerikanska fallet, inte att stiga i pris för evigt utan till slut falla. Kvar kommer man ha säkerställda obligationer som har krav på personer som resten av sitt liv kan sitta i skuldsanering...
Kolla alltså upp vilka obligationer som finns i din "säkra" räntefond. Dessa bostadsobligationer gör att en sprucken bostadsbubbla kommer att påverka hela den svenska ekonomin - din framtida pension beror exempelvis på bolåntagarnas förmåga att betala sina räntor. PPM-delen av pensionen kan du själv göra något åt, men inte den stora statliga pensionskakan.

DN rapporterar idag också om en undersökning från Länsförsäkringar som bekräftar det jag nyligen skrev om den ojämna fördelningen av skulder. Den ojämna fördelningen gäller inte oväntat även typen av ränta med mera.
Enligt en ny undersökning från Länsförsäkringar, som DN tagit del av, har 60 procent av alla svenskar bostadslån. Av dem har en fjärdedel hela lånet rörligt. Bland dem med lån över 3 miljoner är siffran ännu högre, hela 40 procent har rörlig ränta på hela lånet. En förvånande hög siffra, enligt Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.
Det är många av dessa som kommer att sitta på pottkanten framöver. Det går lättvindigt med utlåningen, och en skrämmande stor andel verkar inte ens ha riktig koll.
Det är framför allt de med höga inkomster och de som bor i storstäder som väljer rörliga bolån. I undersökningen framgår också att många har dålig koll på hur mycket de egentligen har lånat, 24 procent uppger sig inte veta det. Oväntat många, 26 procent, vet heller inte om de har bundna eller rörliga lån.

– Det kan ha att göra med att den ena i hushållet har hand om bolånet. Men om ingen har koll lever man lite farligt, säger Elisabeth Hedmark.
Den dagen man skiljer sig eller om den ena parten dör kan det vara bra om båda två har åtminstone en grundläggande koll på hushållets ekonomi.

Vad gäller höginkomsttagarna kan många av dem drabbas allvarligt vid en ekonomisk kris. Höginkomsttagare får nämligen betydligt lägre a-kassa som procent av sin lön.
Länsförsäkringars undersökning visar att 14 procent inte amorterar alls. Andelen är högre i storstäderna, i Stockholm amorterar inte 23 procent.
Det är i goda tider man ska amortera, men istället läggs tydligen överskotten på allehanda konsumtion. Handelns Utredningsinstitut (HUI) noterar faktiskt detta idag.
- Människor har en förmåga att göra sig av med de pengar de har. Och vi vet att en större andel kommer att gå till räntebetalningar när räntan går upp.
Därför anser HUI att de högre räntorna kan slå mot handeln.

Det är förresten inte bara priset på permanentbostäder som ökar, utan det gäller alla typer av fastigheter där privatpersoner är inblandade. I söndags kunde man t.ex. läsa att priserna på fjällstugor har ökat rejält på flera skidorter de senaste åren. Det får kanske också räknas in under "konsumtion"?

Slutligen tipsade "PL" om att titta på Google Trender. Nedan har jag jämfört sökorden "bostadspriser" och "bostadsbubbla".
Som ni ser har intresset för bostadspriser funnits hela tiden, medan intresset för bostadsbubbla dykt upp på allvar under 2009 och blivit starkt först nu mot slutet av 2010. Man kan roa sig med att titta på de motsvarande sökorden "housing prices" och "housing bubble", där det senare hade en tydlig topp år 2005, runt den tid när USA:s bostadsbubbla toppade. Sökningarna ökade alltså markant mot bubblans slut.

Mer läsning: Cornucopia resonerar idag runt vad som kan komma att knäcka den svenska bostadsbubblan, något som jag skrev om i augusti, men inte med räkneexempel som Cornucopia. Läs även Daniel Langkilde "Lite matematik om boprisbubblan" - en intressant genomgång.

[Andra bloggar om , , , , ]

2010-04-21

Ont om oberoende bopriskommentarer

Second Opinion har undersökt bostadsrapporteringen hos våra största dagstidningar och funnit att särintressen dominerar bostadsrapporteringen. När tidningarna (eller TT) vill ha någon som uttalar sig om bostadspriserna blir det oftast någon från bankerna eller mäklarfirmorna. Men varken banker eller mäklare är oberoende ifråga om bostadspriser, då båda tjänar på höga priser. Det är ont om oberoende analyser och en orsak verkar vara att det saknas egen kunskap på redaktionerna. Nå, bostadsjournalisterna får gärna höra av sig till mig om de vill ha en oberoende kommentar om bostadspriserna. E-postadressen är flutethoughts snabel-a gmail punkt com. Inte för att jag tror att de kommer att höra av sig...
Annika Creutzer, chefredaktör på Pengar24 och utsedd till årets finansiella folkbildare 2009, har skrivit mycket om bostadsfrågor. Hon tycker att svenska journalister ibland är för okritiska till mäklarnas åsikter.
Jag kan inte annat än hålla med henne och även tillägga att jag tycker att det jag läst av henne om bostadsmarknaden har varit bra.
Hon tycker dock på att problemet även finns inom andra delar av ekonomijournalistiken. Exempelvis kommenteras räntepolitiken ofta av bankekonomer.
En annan sida av svenska ekonomimedias dålig kvalitet är att de är slöa med att rapportera nyheter och även med analyser. Ekonomibloggarna är snabbare, läs t.ex. vad Musik @ Centrifugen skrev igår om Grekland, vilket svenska ekonomimedia tog upp först idag. Jag förstår uppriktigt sagt inte varför svenska media inte läser t.ex. Zero Hedge och håller sig uppdaterade. Det är så enkelt i dagens Internetvärld.

För att återgå till bostadspriserna, så har de enligt Mäklarstatistik sjunkit något i mars. SCB:s Småhusbarometern ligger alltid lite efter, men verkar nu bekräfta Mäklarstatistiks siffror.
I fredags skrev SBAB:s Tor Borg och Tomas Pousette en debattartikel i DN där man argumenterar för att det är "Mycket liten risk för en ny bostadsbubbla". Båda talar förstås i egen sak såsom SBAB-anställda.
Visserligen är flera mått historiskt höga, till exempel den genomsnittliga belåningsgraden och hushållens skulder i förhållande till deras inkomster. Men man måste komma ihåg att prisutvecklingen under de senaste 15 åren varit en anpassning till ett nytt läge med låg inflation, låga räntor, lågt bostadsbyggande och en stabilare ekonomi.
Är ekonomin verkligen stabilare? Kanske fram till år 2008, men sen då? Vad säger att de trender som Borg och Pousette nämner kommer att fortsätta och inte vända? Linjalekonomi?

Men Borg och Pousette fick i lördags mothugg av Johan Norberg.
Har du hört den förut? Föreställningen att gamla samband inte gäller är den vanligaste orsaken till att folk satsar vilt och faller hårt. Borg och Pousette menar att svenskarnas skulder inte ser så farliga ut i relation till tillgångarna, men så betryggande såg det ut även i USA före krisen – innan nedgången sänkte värdet på alla tillgångar.
Norberg lyckas också få fram följande underbara liknelse:
Sådana priser kan man bara få med en räntedoping som gör att 100 000 kronor i lån bara kostar som en Big Mac-meny i månaden.
Och ännu en fin liknelse:
När SBAB nu tonar ned riskerna på marknaden känns det lite som om Al Capone skulle förklara att det inte finns problem med organiserad brottslighet.
Jag har påpekat flera gånger förut att SBAB varit en av de största pådrivarna av de svenska bostadspriserna i och med att de haft som uttryckligt uppdrag från politikerna att driva på konkurrensen på bolånemarknaden. Johan Norberg säger precis detsamma och hans slutsats blir så här:
Oavsett om SBAB har rätt eller fel är affärsmodellen olämplig. Antingen är SBAB:s utlåning så riskfri som bolaget påstår. Då kan verksamheten bedrivas i privat regi med aktieägare som riskerar sina egna pengar. Eller så har SBAB blåst upp bubblan genom att locka köpare att utsätta sig för stora risker och pressa konkurrenter att bli allt mer ansvarslösa. I så fall borde verksamheten avvecklas.
Jag håller helt med. Men frågan är om det inte är för sent att avveckla SBAB. Skadan är redan skedd.

[Andra bloggar om , , , ]

2009-09-08

Sänkta boräntor och ökande hushållskrediter

Jaha, så sänkte SBAB sina bolåneräntor en aning till över hela linjen idag. Bindningstider från fyra år och kortare ligger nu på årslägsta ränta, medan bindningstider på fem år och uppåt fortfarande hade lägst ränta i mitten av januari. Räntejusteringarna är dock små - mellan 0,05 och 0,31 procentenheter. Apropå SBAB hittade jag följande näpna bild på deras hemsida.
Känner inte ni också hur lyckliga ni skulle bli om ni tog ett bolån hos SBAB? Vilken ljus framtid som öppnar sig för dig och dina barn med ett bolån från SBAB! Symboliken flödar...

Nå, även Handelsbanken sänkte sina bolåneräntor idag, i ungefär samma storleksordning som SBAB. Mer ränteknark för bostadsmarknaderna alltså.

På SEB:s hemsida skriver deras mest citerade ekonom Robert Bergqvist en krönika där han oroar sig för hushållens skuldsättning.
Hushållens skulder fortsätter att öka och växer just nu med ca åtta procent i årstakt. Företagens skuldstock ligger visserligen ca fyra procent högre jämfört med för ett år sedan, men har ändå gått ned sedan februari.
Så detta är vad Riksbankens överdrivna räntesänkningspolitik har orsakat - hushållens skuldsättning ökar kraftigt, medan företagen i många fall har svårt att få lån.
Även om en kreditexpansion varit välkommen ur ett krispolitikperspektiv känns årliga ökningsnivåer för hushållen på över 6-8 procent destabiliserande i ett långsiktigt perspektiv.
Jag kan inte annat än hålla med om riskerna. Men den kreditexpansion som skett har inte varit särskilt positiv ur ett krispolitikperspektiv, eftersom den mest gått till att buda upp bostadspriserna. För företagen - de som egentligen skulle behöva kreditstödet i kristider - är situationen annorlunda, med tuffare kreditprövningar.

Läs även andra bloggar om , , , ,

2009-07-22

Något lägre boräntor

Efter Riksbankens räntesänkning kommer såklart sänkningar av bolåneräntorna, om än små. Det är framförallt räntorna med kortare bindningstider som sjunker. Idag meddelade SBAB att man sänker sina boräntor. Efter detta ser årets kurvor för bolåneräntorna ut så här:

Jag har ringat in de lägsta bolåneräntorna för respektive bindningstid. Som synes var bottenläget för de längre bindningstiderna i januari i år. Bara de kortare bindningstiderna (upp till 4 år) har lägre räntor nu. Med tanke på utvecklingen av de olika räntorna är det inte konstigt att de flesta bostadsköpare nu väljer den kortaste bindningstiden (tre månader) nuförtiden. Av SBABs kunder valde 89% tremånadersränta under maj, vilket är den högsta andelen sedan mätningarna började år 2000. Under början av året låg denna andel på 87-88%, vilket var en rejäl ökning från 78% i november och framförallt från 55% i maj förra året.

Dessa låga räntor gör risken stor att trots kris och arbetslöshet kommer bostadsköparna att fortsätta bjuda upp priserna. Den nödvändiga korrigeringen av bopriser kommer därmed kanske att dröja ett litet tag till.

I slutet av maj ökade räntorna lite överallt, från svenska bolån till amerikanska statsobligationer, men det gick visst snabbt över. Nu har räntorna på amerikanska statsobligationer stabiliserat sig på en nivå strax under den som rådde då. Dock ligger räntan på de amerikanska statsobligationerna kvar på en nivå som är högre än i början av året. Räntorna på svenska statsobligationer har följt ungefär samma mönster och på längre löptiderna har räntorna sjunkit tillbaka något, men är fortfarande en bra bit över de nivåer som rådde i början av året. För de kortare löptiderna är däremot räntorna rekordlåga.

2009-05-28

Höjda räntor

Veckans trend verkar vara högre räntor. Överallt och på allt.

Vi börjar här i Sverige, där SBAB nu höjer boräntorna. Det är räntorna med bindningstider mellan fem och tio år som höjs med mellan 0,08 och 0,24 procentenheter. Boräntor med kort bindningstid ligger fortfarande ganska still, men som synes nedan har räntorna på de längre bindningstiderna börjat sticka uppåt.
Skulle man minimera sin bundna ränta skulle man ha gjort det redan i januari. Di har pratat med Torbjörn Isaksson på Nordea, som anser att botten för boräntor är passerad. Detta beror på att de längre räntorna börjat stiga på kreditmarknaderna där SBAB och bankerna lånar upp pengar för sina bolån. Men än så länge stiger bolåneräntorna sakta, så det är ingen panik för den som tänker binda sin ränta.

Betydligt mer dramatiskt är läget i USA, där bolåneräntorna steg kraftigt igår. Tydligen lyckas herr Bernanke på Federal Reserve inte längre hålla boräntorna nere längre. Detta kommer att orsaka problem, då man hade förväntat sig att de sänkta boräntorna skulle mildra den amerikanska bolånekrisen, men nu när räntorna plötsligt stiger igen så försvinner denna effekt. Det ser ut som om krisen nu definitivt är på väg in i sin andra våg. De många amerikaner som inte hann att binda sina räntor på lägre nivåer kommer nu att drabbas av "oväntat" höga räntebetalningar, när det ekonomiska läget för många redan är allvarligt.

Att bolåneräntorna stiger i USA hänger i sin tur ihop med att räntorna på långa statsobligationer i USA stigit kraftigt. Nedan ser ni räntekurvorna för några datum. Botten var runt jul, och sen dess har räntan på 30-åriga amerikanska statsobligationer stigit från runt 2,5% till runt 4,5%. Även räntat på de 10-åriga statsobligationerna har stigit kraftigt, och många bolåneräntor är knutna till dem.

Lägg märke till hur brant den röda kurvan lutar. Detta är bland de största skillnader mellan långa och korta räntor som någonsin noterats för amerikanska statspapper. Visserligen har räntorna fallit tillbaka lite idag, men de långa räntorna är fortfarande nästan lika höga.

Vad beror då detta på? Har världen tappat förtroendet för USAs betalningsförmåga? Nej, svaret kommer nog om man tittar på kurvan över räntan på inflationsskyddade statsobligationer kontra "vanliga".

Som synes har räntan på 20-åriga inflationsskyddade amerikanska statsobligationer hållit sig ganska stilla och fluktuerat mellan 2 och 2,5 procent, medan räntan på vanliga 20-åriga amerikanska statsobligationer har ökat stadigt från 3,25 till 4,5 procent. Det handlar alltså om att inflationsförväntningarna på längre sikt har börjat öka. Hade det handlat om rädsla för USAs betalningsförmåga hade även räntan på inflationsskyddade obligationer stigit.

Jag får säkert orsak att återkomma till räntor - jag ska försöka hinna skriva lite om övriga svenska räntor också.

2009-03-23

Hur mår SBAB egentligen?

Redan i september förra året undrade jag hur statliga bolåneinstitutet SBAB ska klara sig igenom kreditkrisen. I november skrev jag lite mer om SBAB, med anledning av att de nedgraderats av kreditvärderingsinstituten.

Vad som fått mig att skriva igen är två siffror som jag nyligen noterade på Doug Nolands Credit Bubble Bulletin, som alltid ger en bra sammanfattning av veckans nyheter. I fredagens utgåva kan man läsa "International debt issues this week included [...] Swedish Housing Finance $1.1 [bn]" (det är en uppenbar felskrivning där, det ska inte vara TN) och för två veckor sedan "International debt issues this week included [...] Swedish Housing Finance $250 million". SBAB passar alltså på att ge ut bostadsobligationer om sammanlagt nätta 10 miljarder kronor medan kreditmarknaderna befinner sig i lite töväder. Detta för at spä på sin redan jättelika utlåning.

Regeringen har ju flaggat för att de vill sälja av SBAB, men det lär vara omöjligt i dagens finansiella klimat. Först ska tydligen SBAB omvandlas till en "riktig" bank, vilket jag ser som tveksamt. Visserligen har SBAB gått en bit på vägen mot att bli en bank då de 2006 började med inlåning, men än så länge rör det sig endast om blygsamma 3,5 miljarder kronor. Huvudproblemet är att de sitter på en alldeles för vidlyftig låneportfölj för att fungera utan staten som uppbackning. SBAB har idag en utlåning på 184 miljarder kronor, varav 117 miljarder till privatmarknaden. Resterande 67 miljarder är lån till företagsmarknaden för flerbostadshus. Samtidigt har de ett eget kapital på blygsamma 6,4 miljarder kronor. Det räcker med kreditförluster på 3,5% av portföljen för att radera ut det egna kapitalet. Annorlunda uttryckt så har SBAB en lånat ut 28 gånger det egna kapitalet - en hävstång (leverage) som heter duga. Swedbank ter sig i sammanhanget konservativa, med en utlåning på endast 15 gånger eget kapital enligt senaste årsrapporten.

Enligt Affärsvärlden är det så att "Allt fler kräver att SBAB ska rädda bostadsägarna genom att pressa ned boräntorna. Men det är omöjligt." När de fick sin kreditvärdering (rating) nerdragen blev det dyrare för dem att låna pengar för att kunna ge ut nya lån. Affärsvärlden berättar vidare:
"SBAB har också haft problem med sin så kallade likviditetsportfölj, tidigare värderad till drygt 30 miljarder kronor.

SBAB behöver självfallet pengar för att kunna erbjuda människor bolån. Dels ger SBAB ut obligationer för att låna upp pengar, dels har bolaget en portfölj med papper, likviditetsportfölj, som lätt ska kunna säljas eller has som säkerhet.

I portföljen har vd Eva Cederbalk valt att ha främst europeiska bolånepapper, inklusive de nu så problematiska brittiska papperen, vars andel av portföljen är hemlig.

Att sälja de papperen i portföljen är i dagsläget i princip omöjligt, så likviditetsportföljen är illikvid. Den kan dock fortfarande användas som säkerhet vid lån hos Riksbanken eller Europeiska centralbanken (ECB).

I stället för europeiska bolånepapper hade SBAB kunnat välja att ha en checkkredit hos en bank eller att ha en likviditetsportfölj med statspapper.

- Det var mer en lönsamhetsfråga, de här obligationerna avkastar också, säger Eva Cederbalk som betonar att papperen har högsta rating, Triple A."
Vi vet alla sedan sommaren 2007 vad "AAA" betyder som kreditbetyg på bostadspapper. Det döljer sig mycket skräp bakom den beteckningen, efter att kreditvärderingsinstituten Standard & Poor's, Moody's och Fitch använt odugliga matematiska modeller för att beräkna riskerna. Det verkar också lite osmart av SBAB att ha utländska bostadsobligationer i sin likviditetsportfölj - det är dålig riskspridning och är ännu ett utslag av den ständiga desperata jakt på avkastning som pågick under den globala kreditbubblans slutfas 2003-2007. Om jag sutte i Eva Cederbalks sits skulle jag nog också vilja hemlighålla hur stor andel brittiska bolånepapper jag hade i portföljen. Jonny Sylvén, kreditanalytiker på Swedbank konstaterar krasst att "Nu är de portföljerna inte likvida längre. Egentligen borde det inte heta likviditetsportfölj utan spekulationsportfölj." Likviditetsportfölj är en härlig eufemism, och vd:n börjar plötsligt se den som en långsiktig investering genom att poängtera att obligationerna ger avkastning. De övergår därmed implicit från "mark to market" (marknadsvärdering) till "hold to maturity" (obligationsinvesteringar som man behåller under hela löptiden). Frågan är bara vilken verklig avkastning dessa europeiska bostadsobligationer kommer att ge framöver.

För någon vecka sedan kunde man också läsa i DI att
"Statliga SBAB ska börja låna ut pengar till företag och privatpersoner vars kreditmöjligheter strypts i spåren av finanskrisen. Riksgälden varnar för att affären blir alldeles för dyr för skattebetalarna med stora kreditsmällar som följd. Men regeringen kör över sin krishanteringsmyndighet nummer ett och går vidare med planerna."
Tyvärr haglar de dåliga räddningsförslagen i dessa kristider. SBAB har tillräckligt med potentiella problem som det är. Ska de nu sylta in sig i fler lånekategorier? Stå på er, Riksgälden!

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att SBABs finanser visserligen är oerhört sunda jämfört med de amerikanska motsvarigheterna Fannie Mae och Freddie Mac, men att staten (och därmed vi skattebetalare) samtidigt tar alltför stora risker i detta bolag. Med sjunkande bostadspriser och ökande arbetslöshet ser inte SBABs framtid särskilt ljus ut. Trots detta tar de alltså på sig ännu större skulder genom att ge ut 10 miljarder i bostadsobligationer.

2008-11-26

SBAB nedgraderat

Jag har tidigare talat om SBAB och anser inte att deras framtid ser särskilt ljus ut, med tanke på att vi nu befinner oss på nersidan av den svenska bostadsbubblan och dessutom i en finanskris. Kraftigt sjunkande bostadspriser kombinerat med högre upplåningskostnader är inte trevligt för ett bolåneinstitut.

Idag kom då nyheten att Standard & Poor's sänker SBABs kreditbetyg. S&P kommenterar "Sänkningen förklaras med ett ökat tryck mot SBAB:s intjäningsförmåga till följd av fördyrade upplåningskostnader och en svagare ställning på den svenska bolånemarknaden." Sänkningen innebär troligen ökade upplångingskostnader för SBAB.

Allt detta bekräftar bara bilden av SBAB som kommande krisföretag. I slutändan kommer troligen svenska staten att på något sätt få gå in och rädda dem, precis som USA fick rädda sina Freddie Mac och Fannie Mae. Det är dock inte lika illa med SBAB, eftersom de inte står för en lika groteskt stor andel av de dåliga bolånen som sina amerikanska motsvarigheter. Det kommer också att dröja ett tag innan vi ser riktigt allvarliga problem för SBAB, eftersom Sverige knappt hunnit påbörja nedgången i bostadspriser. Men om ett eller två år kan det bli allvarligt.

2008-09-29

Kan inte hända här?

I DN lördag 27/9 sägs det i en artikel (som tyvärr inte finns på nätet) om SBAB:
"Men det som framför allt har ökat kostnaden för kunderna är att de som i sin tur lånar ut till SBAB kräver alltmer betalt för risken. Det här syns tydligt i skillnaden mellan vad staten får betala för sina lån och vad SBAB får betala. Så sent som i januari fick SBAB betala 0,5-0,6 procentenheter mer än staten på sina femåriga bostadsobligationer. Nu ligger skillnaden på 1,5-1,6 procentenheter."
Visst och det kan bli ännu större, när den svenska bostadskrisen sätter igång på allvar. Risken finns att SBAB går samma väg som sina amerikanska motsvarigheter Fannie Mae och Freddie Mac. SBAB har ägnat sig åt utlåning till bostäder på extremt släpphänta villkor. Man har drivit ner räntorna och man har lånat ut till en mycket stor andel av bostadens pris (alltså krävt mycket liten kontantinsats). Dessutom har man varit frikostig med lån även till dem som inte har fast arbete. Detta pådrivande av bostadslånemarknaden har också delvis dragit med sig övriga aktörer, t.ex. våra svenska storbanker.

Vidare sägs i DNs artikel:
"Det är en extremt stor skillnad. Svenska bostadsobligationer är inga skräppapper, inga lottsedlar. De har historiskt sett varit trygga papper."
Vad betyder "historiskt"? Hur trygga var de 1992-93? Vi har ju trots allt haft stigande bostadspriser sedan dess, så svenska bostadsobligationers värde har inte ifrågasatts på femton år. Som ni kan se av diagrammet från i somras så har svenska bostadspriser mer än fördubblats på 15 år, även efter justering för inflationen.

Och sen kommer förklaringen:
"Men varför är då skillnaden så stor? Svaret är att investerare, de som köper obligationerna, är rädda."
Självklart. Med tanke på hur uppenbart det är att vi nu nått toppen på den svenska bostadsmarknaden, samt att man tydligt kan se hur det gått i andra länder som ligger före oss på kurvan, så är det inte konstigt att investerare kräver höga riskpremier för att investera i allting som har bostad med i namnet.

Finansdirektören på SBAB suckar:
"- Jag vet inte vad de ska vara rädda för. Men ingen vill ta någon risk i någonting, suckar Johanna Clason."
Jag förstår precis vad de är rädda för. De är rädda för att SBAB ska bli Sveriges svar på Fannie Mae och Freddie Mac. Om bostadspriserna halveras, vilket jag räknar med, så blir det nog så.

DN rapporterade i förra veckan att "Krisen slår mot bostadsobligationerna":
"Krisen på finansmarknaden påverkar Sverige på ytterligare ett sätt. Handeln med bostadsobligationer ligger närmast nere.
- Marknaden är öppen men det är väldigt låg omsättning, säger George Ulvelius, placeringschef på Kammarkollegiet."
Hoppsan! Nu ser det ut att bli mycket svårare och dyrare att få bostadslån. Det hade jag kunnat säga för ett år sedan att det skulle bli så.

Det har varit mycket spekulationer om Swedbank senaste veckan. Idag föll aktien över 18% till sin lägsta notering på över tio år. I förra veckan intervjuades Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg av DN. Han anser att "Finanskrisen kan få effekter som är allvarligare än 90-talets djupa svenska bank- och fastighetskris". Men trots det anser han inte att Swedbank skulle vara i farozonen. "Men att Swedbank i dagsläget skulle ha några problem med finansieringen avisar Carl Eric Stålberg bestämt." Hm, inte just nu kanske, men hur blir det om några månader, när det verkliga värdet på vissa av deras "investeringar" efterhand visar sig. 9 miljarder kronor i Lehmans amerikanska fastigheter kan vi ju raskt säga att det är värt högst hälften, särskilt som många av fastigheterna inte ens är färdigbyggda. Jag misstänker starkt att Swedbank har fler liknande investeringar.

Vidare sades i förra veckan i DN att "Bankernas bolån "en tickande bomb"". "Blir situationen långvarig kan en del av bankerna vara tvungna att strypa sin utlåning." Och hur kommer det då att gå med den svenska bostadsmarknaden? Det blir tyvärr en självförstärkande neråtspiral - strypt utlåning - färre köpare - sjunkande bostadspriser - större andel dåliga lån och reserver för avskrivningar på bankerna - sjunkande vinster för bankerna - svårare för bankerna att få finansiering - ännu mer strypt utlåning - osv.

"Vi har god likviditet" var Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg tvungen att upprepa i förra veckan. Och skylla lite på blankarna. Han ska vara glad att de finns, så att någon stoppar upp kraftiga fall för aktien.

De senaste dagarna har vi sett ett antal stora banker gå omkull på olika vis (dock inga konkurser), både i USA och Europa. Brittiska fastighetslåneinstitutet Bradford & Bingley räddades av brittiska staten och spanska Banco Santander. Belgiens största finansföretag Fortis räddades av Belgien, Holland och Luxemburg. Isländska banken Glitnir räddades av isländska staten. Tyska fastighetslåneinstitutet Hypo Real Estate räddades idag av tyska staten och en bunt banker. Och i USA tvångssåldes Washington Mutual till JP Morgan i torsdags och delar av Wachovia till Citigroup idag. Alla väntar nu bara på vilken som ska bli nästa bank att falla.

Jag tror knappast att alla de svenska bankerna kommer att klara sig helskinnade ur finanskrisen. Förhoppningsvis blir det inga konkurser, men det blir säkert sammanslagningar och förstatliganden.