2011-09-09

Om du inte har något vettigt att tillföra debatten är det bäst att tiga för att inte skämma ut dig!

I morse höll jag på att frusta ut frukostfilen över bordet i ett gapskratt när jag såg debattartikeln "Stå utanför euron kan bli dyrt" på SvD Brännpunkt av folkpartisterna Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton och Olle Schmidt. Trots att eurosamarbetet har så stora problem att det är på väg att spricka så envisas dessa dåraktiga folkpartistiska politiker med att Sverige skulle må bättre av att vara med i euron.

Debattartikeln innehåller så mycket dumheter att man får anta att Folkpartiet inte har någon interngranskning av debattartiklar innan de skickas iväg, eller att granskarna är lika euroblinda som artikelförfattarna. För att vara en debattartikel är den också ovanligt full av politiska floskler. Slutklämmen är minnesvärd i sin enfald.
Europa kommer genom tuffa åtgärder att ta sig genom krisen. Det sker i detta nu genom mer samarbete och mer av gemensam finanspolitik. Successivt ökar därför priset för Sverige att stå utanför.
Hur sjutton kan de vara så säkra på att de tuffa åtgärderna verkligen kommer att räcka för att ta de krisande EU-länderna ur problemen, och hur kan de vara så säkra på att tuffa åtgärder verkligen kommer att genomföras? De åtgärder vi hittills sett i Grekland har inte på långa vägar räckt till för att lösa några problem. Vad gäller "priset för att stå utanför" skulle jag snarare säga att "successivt ökar priset för Tyskland att stå innanför".

Läs gärna också Jonas Sjöstedts sågning av Carl B Hamiltons förvirrade svar på den debattartikel som Sjöstedt skrev i förra veckan. Sjöstedt är en ovanligt skarp och kunnig politiker, till skillnad från de folkpartistiska medelmåttorna Björklund, Ohlsson, Hamilton och Schmidt. Även Centerpartiets Anna-Karin Hatt förstår att "Frågan om euron är död i minst 10 år till".

Låt mig till sist påminna om lite av vad Carl B Hamilton och Olle Schmidt skrev i en debattartikel i februari 2010.
Det är tio år sedan euron infördes. Då stod domedagsprofetiorna som spön i backen. Efter två kriser och tio år är en summering av euron möjlig.
Nej, summeringen var inte möjlig då, även om det redan då borde ha varit uppenbart vartåt det barkade. Blott halvannat år efter att artikeln skrevs ser vi nu att flera av domedagsprofetiorna om euron är på väg att slå in.
Domedagsprofeterna utmålade stora risker för så kallade asymmetriska chocker och arbetslöshetskriser.
Och det är precis vad vi har fått! Undrar om Hamilton och Schmidt fortfarande vill kännas vid de där citaten?

Så jag riktar följande uppmaning till folkpartistiska medelmåttor:
Om du inte har något vettigt att tillföra debatten är det bäst att tiga för att inte skämma ut dig!

Fler nedskrivna prognoser

Idag kom här i Sverige Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet som visar att orderingången på exportmarknaden och särskilt på hemmamarknaden pekar nedåt, vilket gäller för samtliga delbranscher och grupper av leverantörer. Detta bekräftar vad vi läst tidigare, exempelvis från SILF:s inköpschefindex som föll i augusti. Vi får säkert se ännu mer sänkta prognoser för Sveriges ekonomi.

Från Japan rapporteras att bruttonationalprodukten under andra kvartalet minskade i en årstakt av 2,1 procent, vilket var betydligt mer än den mer positiva preliminära siffran på bara 1,3 procents minskning.

Idag varnar IMF-chefen Christine Lagarde återigen för att den globala ekonomin "dämpas".

Mest intressant av den senaste tidens prognoser tycker jag är OECD-prognosen som kom igår, som innebär en rejäl sänkning jämfört med tidigare. För några av världens största ekonomier ser prognosen ut så här (med av mig uppdaterade siffror för Japans och Italiens andra kvartal).
Kv 2Kv 3Kv 4
USA+1,0%+1,1%+0,4%
Japan-2,1%+4,1%0,0%
Tyskland+0,5%+2,6%-1,4%
Italien+0,8%-0,1%+0,1%
Storbritannien+0,7%+0,4%+0,3%
Frankrike0,0%+0,9%+0,4%
Kanada-0,4%+1,0%+1,9%
Det ser överlag ut att vara försämrade utsikter, framförallt för fjärde kvartalet som uppvisar krympning i viktiga Tyskland. Jag tror att det blir ytterligare nedrevideringar. Jag har svårt att se varför Japan och Tyskland plötsligt skulle hoppa uppåt sådär under tredje kvartalet.

Kanada kanske fortsätter att växa ett tag till, men den dåliga siffran för andra kvartalet bådar inte gott, även om det sägs bero på engångseffekter. Jag tvekar om fortsatt tillväxt där.

Framförallt i vändningar brukar prognosmakarna missa rejält och bli tvungna att revidera rejält och det kommer troligen att bli så även denna gång.

Rättning: tabellen blev fel vid första försöket, nu rättad..

2011-09-08

CDS-toppen vecka 36

I januari i år tittade jag på vilka länder i världen som hade högst priser på femåriga kreditswappar (CDS), vilket visar vad marknaden tror om sannolikheten för att landet struntar i att betala någon del av sin statsskuld, alltså gör statsbankrutt. För den som är intresserad av historik har jag gjort sådana genomgångar även i november 2010 och i januari 2010. CDS (credit default swaps eller på svenska kreditswappar) är finansiella derivat som utgör ett slags försäkring mot inställda betalningar på obligationer.

Denna gång tar jag med hela tjugo länder på topplistan, eftersom vi har några nykomlingar på höga CDS-priser. Kroatien och Island har tillkommit då jag nu funnit data för deras kreditswappar.
1Grekland2667
2Venezuela1113
3Portugal1037
4Pakistan923
5Argentina833
6Irland821
7Ukraina553
8Italien433
9Ungern415
10Kroatien413
11Dubai410
12Egypten405
13Spanien369
14Bulgarien293
15Island272
16Belgien271
17Litauen259
18Lettland256
19Turkiet232
20Polen221
Sedan 12 januari har en hel del hänt. Grekland är fortfarande i toppen med 2667 - det högsta priset på femåriga CDS-kontrakt jag någonsin sett (i januari låg de på 1053). Idag kom nyheten att Grekland inte kan lämna euron.
- Varken utträde eller uteslutning från euroområdet är möjligt enligt Lissabonfördraget, som stadgar att medlemskap i euroområdet är oåterkalleligt, sade Amadeu Altafaj, talesman för EU-kommissionen, på en pressträff i Bryssel torsdagen.
Jag frågar mig bara vad övriga euroländer faktiskt kan göra om Grekland ensidigt bestämmer sig för att lämna euron, till exempel vid en uttagsanstormning. Vidare kan man läsa att Greklands ekonomi försämras snabbare än väntat.
Greklands recession fördjupades under årets andra kvartal, visar färsk statistik på torsdagen. Den grekiska ekonomin krympte med 7,3 procent på årsbasis under andra kvartalet, vilket var mer än en preliminär beräkning på 6,9 procent, enligt säsongsjusterad statistik från den nationella statistikbyrån ELSTAT. [...] Den oväntat djupa recessionen gör det svårare för Greklands regering att nå upp till målet för budgetunderskott i år på 7,6 procent, vilket gäller som villkor för att euroländerna och IMF ska betala ut mer nödlån till landet ur det stödprogram som upprättades 2010.
Vi väntar med spänning på slutakten i den grekiska tragedin.

Portugal har klättrat från sjätte till tredje plats och priset på dess CDS från 534 till 1037. Om Portugal kan man idag läsa att deras BNP noterade nolltillväxt under andra kvartalet i år efter två kvartal med krympande BNP.
Portugals regering räknar enligt ett saneringsprogram med att landets ekonomi krymper med 2,2 procent i år och 1,8 procent 2012 för att börja växa igen 2013.
Slår denna prognos fel drabbas även statsfinanserna trots åtstramningar och det är väl något sådant som CDS-marknaderna prisar in.

Venezuela, Pakistan, Argentina, Irland och Ukraina ligger kvar bland de sju topplaceringarna på CDS-listan. Venezuela är där eftersom Hugo Chávez fortfarande leder landet och man aldrig vet vad han tar sig till härnäst.

Dubai ligger nu på elfte plats mot åttonde plats i januari, även om deras CDS ligger kvar på ungefär samma pris.

Italien har gått från fjortonde till åttonde plats och priset på dess CDS från 158 till 433, vilket är den mest anmärkningsvärda händelsen. Det lär knappast gå så bra för dess statsfinanser så länge inte Berlusconi och hans regering skärper sig.

Spanien ligger nu på trettonde plats, vilket liksom för Dubai beror på att de blivit omkörda av flera andra länder.

Priset på Belgiens CDS har stigit från 232 till 271 och har därmed gått om exempelvis Lettland och Litauen och ligger i klass med Island. Belgiens avsaknad av regering i över ett år borde spela in i denna prissättning, liksom oron för största banken Dexia och dess stora innehav av grekiska statsobligationer.

Egypten har inte oväntat klättrat i listan, men största ökningen kom i början av året.

Nu gäller denna topplista endast sådana länder där det finns en internationell marknad för kreditswappar på statsskulden. Utöver dessa finns det många länder som av olika skäl inte är intressanta för CDS-marknaden. Länder som Somalia och Zimbabwe finns därför inte med på denna lista, då de i princip är utestängda från de internationella kreditmarknaderna.

Generellt har priserna på kreditswappar ökat sedan i januari, även för "säkra" länder som Sverige och Tyskland. Det kan även vara intressant att se hur listan ser ut för de säkrare länderna. Vet någon var man (gratis) kan finna priser på femåriga kreditswappar för fler länder än de 49 jag har med på min lista får ni gärna tipsa.
21Kazakhstan212
22Ryssland197
23Slovenien182
24Indonesien175
25Frankrike174
26Israel170
27Sydafrika159
28Peru157
29Brasilien152
30Colombia152
31Mexiko151
32Slovakien151
33Thailand138
34Sydkorea135
35Estland132
36Österrike131
37Malaysia124
38Tjeckien118
39Kina116
40Danmark110
41Japan109
42Chile101
43Holland83
44Tyskland79
45Storbritannien76
46Finland73
47Sverige57
48Norge46
49USA35
Intressant att länder som Peru, Colombia och Mexiko anses såpass säkra vad gäller statsfinanserna - betydligt bättre än flera EU-länder.

2011-09-07

Schweiziskt valutavansinne med mera

Igår förmiddag hade den schweiziska centralbanken tröttnat på sin "övervärderade" valuta och bestämde sig för att sätta ett golv på 1,20 schweizerfranc per euro, kosta vad det kosta vill. De sade att de står beredda att köpa "obegränsade mängder" utländsk valuta för att hålla kursen nere.

Den schweiziska centralbanken tänker alltså fylla upp sin balansräkning med euro som de köper för schweizerfranc. Fullständigt vansinne. Nåja, dagens besked fick schweizerfrancens kurs mot euron att uppföra sig så här.

Kursen hoppade på cirka 45 sekunder från 1,12 till 1,21 - frågan är hur många valutahandlare och spekulanter som fick sig en rejäl käftsmäll. Tittar vi i ett längre perspektiv ser francen mot euron ut så här (sista dagen saknas i diagrammet).

Francen har sedan finanskrisens början 2007 stärkts mot euron och stärkningstakten har ökat. För någon vecka sedan var det nästan nere på 1 franc per euro, men studsade tillbaka. När francen så stärktes igen den senaste veckan kom alltså vansinnesåtgärden.

Det verkar ännu så länge inte som om några övriga centralbanker medverkar i valutainterventionen och frågan är hur länge schweizarna kommer att lyckas hålla sin valuta nertryckt. Risken finns dessutom att många kommer att spekulera i att de snart blir tvungna att släppa sitt "golv" på 1,20. Det känns tämligen riskfritt att köpa på sig schweizerfranc för lite drygt 0,83 euro styck (alltså 1 / 1,20) och sitta och vänta på att centralbanken ger upp. Risken för att schweizerfrancen plötsligt skulle försvagas mer mot euron får väl anses vara minimal. Så hur mycket motspekulation klarar schweiziska centralbanken av innan de ger upp? Och hur kommer den schweiziska centralbanken att må i längden?
- Det kommer att få en enorm påverkan på den egna balansräkningen. Det är faktiskt svårt att se hur de ska kunna upprätthålla den kursen utan medverkan från Europeiska centralbanken (ECB), säger Carl Hammer, valutastrateg på SEB, till TT.
I den "flykt till säkerhet" som nu präglar finansmarknaderna är inte längre schweizerfrancen lika attraktiv när den i princip peggats mot euron, så möjligheten finns att andra "säkra" valutor stärks, exempelvis den norska eller svenska kronan, japanska yenen eller kanadensiska dollarn.

En effekt av den schweiziska valutainterventionen var att guldet gick mot nya prisrekord.
Guldpriset har stigit med nästan 35 procent i år och flera bedömare tror att uppgångarna för den ädla metallen fortsätter.
Bloggrannen Cornucopia konstaterar att guldet har gått nästan dubbelt så bra som börsen hittills i år.

När centralbanker börjar ta till sådana här extrema åtgärder förstår man att någonting håller på att gå rejält snett i det globala finansiella systemet. Den schweiziska centralbanken ger genom gårdagens pressmeddelande en kraftig varningssignal!

Apropå krisen så kan man läsa att man kan spela hos spelbolag på vilket land som först lämnar eurosamarbetet. Grekland är såklart en lågoddsare och Tyskland är högoddsare.

ZeroHedge noterar att VD:n för Dexia, Belgiens största bank med tillgångar på 163 procent av BNP, just avgått. Jag har nämnt Dexia förut, då de räddades av belgiska staten och Federal Reserve 2008, men nu är i riskzonen igen bland annat på grund av stor utlåning till Grekland.

Från Italien rapporterades i måndags att demonstranter ockuperade Milanobörsen. Igår var det stora demonstrationer och strejker över hela landet mot regeringens förslag till sparpaket.
På flera platser hamnade demonstranter i bråk med polisen, brände flaggor samt kastade ägg och rökbomber mot bankkontor. [...] Strejken gjorde att många flygplan, tåg, bussar och färjor ställdes in eller försenades. Dessutom höll museum, gallerier och stora turistattraktioner stängt. Sjukhus och postkontor påverkades också. [...] Protesterna var dock inte lika omfattande som de varit i Spanien och Grekland.
Lycka till, Berlusconi! Demonstrationerna kan nog bli värre framöver - italienarna är inte kända för att härda ut i tysthet.

Idag kan också bli en spännande dag då den tyska konstitutionsdomstolen ska komma med sitt utslag om räddningspaketen för eurozonens krisländer.

Idag kommer också Riksbankens räntebesked klockan 9.30, där många har börjat tvivla på att de kommer att höja igen och många ifrågasätter Riksbankens bedömningar. Cornucopia gjorde en snabbenkät om vad Riksbankens räntebeslut blir. Det ser enligt den ut att bli en höjning, även om många också röstat på oförändrad ränta. Jag skulle vilja påminna om min egen ränteprognos från februari i år, som fortfarande gäller.
Däremot tror jag att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de tre närmast kommande räntebesluten (20 april, 5 juli, 7 september). När det sen är solklart att nästa finanskris slagit till med full kraft och bankerna skriker högt kommer Riksbanken att tvingas paniksänka räntan mot nära noll igen. Detta är min gissning, men med stor osäkerhetsmarginal (plus minus två räntebesked), beroende på hur långt bort nästa finanspanik är. Jag vet att det är farligt att komma med prognoser, men att detta händer känner jag mig tämligen säker på. Frågan är bara när. Det finns alltför många obalanser i det globala finanssystemet som bara väntar på att blomma ut och utlösa fullskalig kris.
Vi får se om jag får helt rätt, eller om jag måste ta till osäkerhetsmarginalen på plus minus två räntebesked. Nästa räntebeslut ligger såpass långt fram som 27 oktober och då borde vi enligt min prognos få se en första räntesänkning, vilket inte känns helt orimligt så som det globala finansiella systemets hälsotillstånd ser ut.

2011-09-05

EU och gasberoendet

Idag har SvD en ypperlig artikel om hur Sverige är på väg in i ett beroende av rysk fossilgas. Äntligen vågar mainstream-media säga den bistra sanningen om energisituationen. Man tar bland annat upp att vår gasleverantör Danmark passerade kulmen för sin gasproduktion år 2005 och så snart som 2012 kan komma att upphöra med sin export. Men det "löser" sig tydligen genom att vi kan importera gas från Ryssland via Nordstream-ledningen och Tyskland.
I Sverige har naturgasen spelat en relativt undanskymd roll, men sedan 2008 har naturgaskonsumtionen ökat med hela 80 procent, till 1,7 miljarder kubikmeter per år. Det motsvarar 3,5 procent av Sveriges energibehov. Ur ett regionalt perspektiv är gasen betydligt viktigare. 2000-talet har sett två betydande investeringar i naturgasbaserad fjärrvärme, varav en anläggning återfinns i Malmö och en på Hisingen i Göteborg. De båda kraftvärmeverken levererar 40 respektive 35 procent av de båda städernas fjärrvärme. Men de producerar dessutom tillräckligt mycket ström för att kunna försörja Malmö två gånger om. Båda kan i nödfall eldas med olja, dock med en betydande effektminskning.

Det är dock inte bara energiproducenter som använder naturgas. I tysthet har gasen fått en mycket stor betydelse för den västsvenska industrin, där över 2000 företag brukar den som bränsle eller råvara. Gasen har i många fall ersatt olja och kol och anses idag spela en ”kritisk” roll för regionens största industrier. På det stora hela uppskattas naturgasen svara för runt 20 procent av energibehovet i de 30 kommuner som idag är inkopplade på det svenska stamnätet.
Malmö och Göteborg har alltså gjort bort sig rejält när de gjort sig beroende av fossilgas för sin fjärrvärme. Cornucopia tar upp detta idag. En gasledning från Norge skulle visserligen ge en viss respittid, men bara i ytterligare något årtionde då Norge förväntas nå gaskulmen runt 2020. Det finns även många andra europeiska länder som vill köpa Norges gas, så det kan bli svårt för Sverige att kapa åt sig sin bit där. Västsverige blir alltså beroende av Ryssland för gasleveranser.

Nu är det inte bara Sverige som är beroende av Rysslands gas, utan det gäller i ännu högre grad övriga EU. Nedan ser ni nettoimport, produktion och konsumtion av fossilgas för EU:s medlemsländer samt Norge (enhet miljarder kubikfot, källa EIA, siffror för 2009).

De enda nettoexportörerna är alltså Norge, Holland och Danmark, men de räcker inte till, utan EU måste importera ytterligare 7800 miljarder kubikfot fossilgas årligen, mestadels från Ryssland, vilket är drygt 43 procent av konsumtionen.

Några EU-länder som är stora gaskonsumenter och samtidigt nästan helt beroende av gasimport är Spanien, Italien, Frankrike och Belgien. Vi vet samtidigt att Spanien, Italien och Belgien tillhör BIGPISS-klubben med dåliga statsfinanser och Frankrike kan snart gå med i klubben. Vi vet också från exemplet Ukraina att Ryssland inte tvekar att stänga av gasen om man inte får betalt. Eurokrisen riskerar alltså att leda till energikris. Euron verkar överhuvudtaget ha skapat fler problem än vad den har löst.

2011-09-02

Många tjänsteyrken kommer att försvinna

Bloggaren Morgonsur skrev igår en Framtidsspaning där jag måste citera följande om hur det kommande decenniets ekonomiska nedgång kan te sig.
Låt mig istället sia om att vi får en period på något decennium där yrken som derivatmäklare, hundfrisör, nagelskulptör, eventmakare och personlig tränare generellt får hårdare tider, medan arbeten med mer direkt identifierbar nytta som bonde, skogsarbetare, mekaniker, lokförare, sjöman, läkare och enklare tillverkningsindustri återtar en större andel av den totala mängden arbetstillfällen.
För alla som tror på evig tillväxt och hoppas att tjänstesamhället ska ge oss det så är det värt att tänka på att många av de yrken som kommer att försvinna i en ekonomisk nedgång är tjänster som konsumenterna kommer att prioritera bort - "derivatmäklare, hundfrisör, nagelskulptör, eventmakare och personlig tränare".

Igår kom fler negativa konjunkturtecken. Inköpschefsindex för eurozonens tillverkningsindustri föll till 49,0 i augusti, ned från 50,4 i juli och sämre än den preliminära siffran 49,7.
Både produktion och orderingång viker, visar index, som ger bilden av en lågkonjunktur som sprider sig från eurozonens periferi till de största ekonomierna: Tyskland och Frankrike.
Det är första gången sedan september 2009 som indexet faller under 50.

Även SILFs svenska inköpschefindex föll.
PMI-totalt sjönk till 48,7 i augusti jämfört med 50,1 i juni och innebär att indexet är utanför tillväxtzonen för första gången sedan maj 2009. Återhämtningen i svensk industri har därmed stannat upp och istället synes en konjunkturnedgång ha inletts Bilden av en väsentligt svagare industrikonjunktur jämfört med i våras framstår tydligt.
Läs också Fria tidningens intervju med Martin Saar, ordförande i föreningen Aspo Sverige, om den nya finanskrisen.

2011-09-01

Saab blöder till döds?

Att Saab automobile håller på att blöda till döds har varit uppenbart länge. Redan i våras dök det upp en massa problem med att betala underleverantörerna och nu har inte augustilönen betalats ut, samtidigt som kronofogden verkar hälsa på dagligen. Vi väntar nu bara på att facken begär eländet i konkurs.

Gårdagens försenade rapport för första halvåret visar tydligt att det inte finns någon rimlig möjlighet att driva verksamheten vidare. Det sägs att man väntar på 245 miljoner euro från sina kinesiska partners, men å andra sidan gjorde Swedish Automobile (alltså Saab) under första halvåret 2011 en förlust på 201,5 miljoner euro. Pengarna från Kineserna skulle alltså bara räcka ett halvår och någon månad till - sedan behövs nya pengar. Betänker man samtidigt att omsättningen under första halvåret var 359 miljoner euro så framstår förlustsiffran som närmast osannolik. Man kan verkligen fråga sig om det inte gjorts något brottsligt när man driver ett företag på det viset, vilket också ser ut att kunna bli föremål för utredning.

SvD:s Jonas Fröberg ser inte särskilt positivt på möjligheten för Saab Automobile att komma tillbaka även om man mirakulöst skulle få in ny finansiering.
Den omedelbara konkursrisken avvärjs och lönerna kan betalas. Men den stora frågan om fabriken kan startas är en rysare - var och en av de 820 leverantörerna måste bevekas att godkänna avbetalningsplaner för skulder och rimliga betalningstider. Många leverantörer har också redan sparkat delar av sin personal.
Frågan som jag ser det nu är väl inte om Saab automobile kommer att överleva utan istället hur länge det dröjer innan konkursen är ett faktum.

Samtidigt kan man läsa att det inte bara är anställda i Saab och dess underleverantörer som riskerar att förlora jobben, utan med anledning av Postens och Nordeas neddragningar samt de senaste bistra konjunkturprognoserna ser SvD:s Leif Petersen en ökad risk för en ny varselvåg. Detta tycks bekräftas av de ökade varsel i detaljhandeln som bloggrannen Kvantitativt pekade ut igår.