Visar inlägg med etikett oljekrönet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett oljekrönet. Visa alla inlägg

2012-06-21

Den onödiga förbifarten

Så var det åter dags för politikerna att blåsa ut lite propaganda för Förbifart Stockholm. Sten Nordin (M, finansborgarråd och Kommunstyrelsens ordförande i Stockholms stad) och Ulla Hamilton (M, trafikborgarråd i Stockholms stad) skriver idag i SvD.

Länsstyrelsen hoppas att arbetet kan sätta igång i slutet av 2013, men Nordin och Hamilton skriver att deras förhoppning är att bygget ska inledas 2014. Förhoppningsvis kan bygget skjutas fram tills det är uppenbart att Förbifart Stockholm inte kommer att behövas.

Vadå inte behövas? Jo, det förhåller sig nämligen så att den globala oljeproduktionen befinner sig på en platå sedan 2005. International Energy Agency säger att produktionen av konventionell olja troligen nådde sin kulmen år 2006. Troligen kommer nedgångsfasen i den globala oljeproduktionen att inledas på allvar inom några år.

De flesta av världens större oljeproducenter har redan passerat sin maximala oljeutvinning, exempelvis faller Norges oljeproduktion sedan millenieskiftet med i genomsnitt 6 procent per år och Storbritannien har gått från att vara oljeexportör till att importera en del av sitt oljebehov.

Därmed kan vi se fram emot minskande bilåkning och Förbifarten blir helt onödig.

Vi kan inte heller förvänta oss att vi ska hitta något annat sätt att driva biltrafik i samma omfattning som nu. Biobränslen kan inte ge någon ökad biltrafik. Verkligheten säger något annat. Vi kan inte ersätta mer än 10-15% av vår förbrukning av bensin och diesel med jordbruksbaserade råvaror, och som mest 25% om vi också använder skogsråvara.

Elbilar då? De är beroende av olika sällsynta ämnen för batterierna, t.ex. lantan eller litium. Detta gör att de blir väldigt dyra - alltför dyra för gemene man. Dessutom finns knappt något av den enorma infrastruktur som behövs och var den extra elen ska tas ifrån säger ingen. För att driva elbilar i större omfattning skulle vi behöva något nytt kärnkraftverk. Än så länge finns nya kärnkraftverk i Sverige inte ens på planeringsstadiet och kärnkraftverk tar många år att bygga och kostar väldigt mycket..

Debatten om Förbifart Stockholm har till stor del handlat om motorvägens miljöeffekter, men få har ens funderat på detta med den framtida tillgången till bränsle och därmed trafikvolymerna. Ökad trafik kräver mer energi, men snart står vi inför knappare energitillgång.

De cirka 30 miljarder som ska satsas på Förbifart Stockholm kan användas till betydligt mer framtidssmarta byggprojekt istället. Hur mycket spårväg eller tunnelbana skulle vi kunna få för dessa pengar?

Läs även vad jag skrivit tidigare om förbifarten och bilism:
Medan vi väntar på att verkligheten knackar på hos politiker och trafikbyråkrater kan vi roa oss med att titta på Trafikverkets propagandafilm för Förbifart Stockholm. Notera särskilt det illa synkade ljudet när byråkraterna och politikerna pratar.

2010-11-04

Yrke: Spinndoktor

Svenska petroleuminstitutet har som chef spinndoktorn Ulf Svahn, som ägnar sig åt att försöka få positiv mediauppmärksamhet kring olja och förringa oljetoppen. Cornucopia uppmärksammar att han intervjuats av E24 om det senaste oljefyndet i Brasilien. Det kommer ut en massa "spinn" i artikeln.

Oljefyndet har av ANP själva angetts till mellan 3,7 och 15 miljarder fat, med 7,9 miljarder som mest sannolikt. Självklart tar spinndoktor Svahn fasta på den övre gränsen, spär på den lite till 16 miljarder fat olja och hoppas att ingen ska märka. Sedan säger han att fyndet betyder att Brasilien på sikt "blir en stor oljeproducent och exportör". Brasilien är redan en stor oljeproducent (i samma storlek som Norge). Men en stor exportör lär de inte bli av detta fynd, då de också är en stor oljekonsument. Visserligen har de nyss blivit en nettoexportör av olja, men förbrukningen är nästan lika stor som produktionen och ökande, så några stora exportmängder kan det inte bli - de lär inte hamna på petroleumexportörernas tio i topp.

Vi ska inte heller glömma att det brasilianska fyndet inte heller är trivialt att utvinna. Det ligger 183 km från kusten på 1964 meters havsdjup. Hittills har man borrat 5410 meter djupt och räknar med ett slutgiltigt djup på fantastiska 6500 meter.

Ulf Svahn talar även om peak oil. "Alla sådana här stora fynd som dyker upp skjuter det här datumet längre och längre fram". Vilka är "alla" sådana här stora fynd? Så här stora fynd är vi inte bortskämda med de senaste åren. Det brasilianska fyndet motsvarar dessutom bara ett halvårs global oljeförbrukning. Nej, istället handlar det nuförtiden ofta om nedskrivna reserver, t.ex. i Alaska nyligen, där det "tappades bort" ungefär lika mycket olja som Brasilien just hittade. Om det som många av de främsta experterna tror är så att vi redan passerat peak oil (2005 eller 2008 beroende på definitionen av "oil") så finns det heller inget datum som kan skjutas fram.
Enligt Ulf Svahn ligger de flesta experters prognoser i intervallet mellan idag och 2050 - själv tror han på mellan 2025 och 2035.
Mer spinn. De experter som jag ser som mest trovärdiga, t.ex. Kjell Aleklett, Kenneth Deffeyes, Matthew Simmons, T. Boone Pickens, förlägger alla peak oil till 2005-2008. Det finns dessutom ytterst få som prognosticerar global peak oil efter 2030. Det spinndoktor Svahn säger är alltså rentav fel. De flesta experters prognoser ligger i intervallet mellan för några år sedan och 2030. Men Svahn spär på här också och får 2005-2008 att bli "idag" och 2030 att bli 2050.

Intressant i sammanhanget är ett citat ur DI:s artikel om oljefyndet utanför Brasilien.
"Just nu gör ingen sådana här fynd någon annanstans", säger en Parisbaserad oljeanalytiker till Bloomberg.
Just vad jag också observerade. Det handlar inte som Ulf Svahn säger om "Alla sådana här stora fynd som dyker upp" utan om ett fynd som är rekordstort för de senaste åren, trots att detta fynd bara täcker upp ett halvårs global oljeförbrukning.

Risken med spinndoktorer på inflytelserika positioner (såsom Ulf Svahn) är att de virrar bort beslutsfattarna så att de inte prioriterar förberedelser för samhällets kommande påtvingade energiomställning.

[Läs även andra bloggares åsikter om , , , ]

2010-05-26

Vad ska driva bilarna?

Idag skriver DN om hur dyrt det kommer att bli utan Förbifart Stockholm.
Kraftigt höjd trängselskatt, avstängda körfält på Essingeleden, höjd bensinskatt – och en kommunal avgift på privata parkeringar. Om motorvägen Förbifarten inte byggs måste det bli både dyrare och svårare för privatbilister att köra i Stockholm.
Det handlar alltså om hur man ska undvika köer och trafikinfarkt.

Men jag frågar mig fortfarande vad man ska driva alla bilar med som ska köra på Förbifart Stockholm. Världen ser ut att ha passerat global peak oil, även om de flesta politiker och debattörer inte verkar vilja förstå det. Det innebär att det kommer att bli minskad global konsumtion av oljeprodukter framöver, inklusive bensin och diesel. Därmed lär bilkörningen minska. Det handlar inte längre om vad folk vill. Folk vill köra bil, men det kommer inte att vara ekonomiskt möjligt för lika många som idag.

Och biobränslen kan inte heller ge någon ökad biltrafik. verkligheten säger något annat. Vi kan inte ersätta mer än 10-15% av vår förbrukning av bensin och diesel med jordbruksbaserade råvaror, och som mest 25% om vi också använder skogsråvara.

Elbilar då? De är beroende av olika sällsynta ämnen för batterierna, t.ex. lantan eller litium. Detta gör att de blir väldigt dyra - alltför dyra för gemene man. Dessutom finns knappt något av den enorma infrastruktur som behövs och var den extra elen ska tas ifrån säger ingen.

Jag frågade mig i mars varför man ska bygga en ny väg för minskad trafik och redan i september förra året skrev jag en ordentlig genomgång om de dåliga förutsättningarna för Förbifarten. Skriver man som jag om hur verkligheten ser ut vad gäller vår energiframtid blir man raskt kallad för "miljötaliban" eller liknande tillmälen. Men som jag påpekade för ett tag sedan - jag är varken teknikfientlig eller tillvaxtfientlig. Jag konstaterar bara att fortsatt tillväxt i biltrafiken inte är möjlig särskilt mycket längre till.

Därför framstår Förbifart Stockholm som ett sällsynt onödigt 29-miljardersbygge. Dyrare att köra bil lär det bli, men mest på grund av oljeproduktionstoppen "peak oil".

[Andra bloggar om , , , , ]

2010-04-16

Att vända på bevisbördan

Så fort man ordar om peak oil börjar motargumenten komma. Jag har vid flera tillfällen skrivit på denna blogg om varför peak oil blir ett problem som leder till global energikris. Ofta får jag kommentarer som säger att t.ex. det finns stora oljereserver kvar att utvinna eller upptäcka. Eller så får jag kommentarer om att det kommer att gå att ersätta oljan med energikälla X eller en kombination av X, Y och Z. Jag börjar tröttna lite på att ständigt bemöta dessa ofta illa underbyggda argument.

Till alla som tror att det finns stora oljereserver kvar att upptäcka dedikerar jag följande diagram över upptäckter globalt per år, som kommer från Energy Bulletins utomordentliga introduktion till peak oil.
Som synes minskar upptäckterna sedan toppen på 1960-talet och ser ut att fortsätta att göra det. Detta trots allt mer avancerad oljeprospekteringsteknik och allt mer febrilt oljeletande över hela jordklotet. Vad gäller oljereserver har mänskligheten alltså till största delen det vi har hittat fram till nu, med ett litet framtida tillskott. "Geobastard" skrev igår i en kommentar att "Vi har inte den blekaste aning om hur mycket olja det finns som inte är kartlagd". Jo, det vet vi ganska väl. Ungefär de gula staplarna i högra delen av diagrammet. Även om det (optimistiskt) skulle finnas dubbelt så mycket är det alldeles för lite för att göra någon större skillnad. Större delen av världens kända oljereserver upptäcktes före mitten av 1990-talet.

Så till frågan hur stor del av dessa oljereserver som går att utvinna. "Geobastard" skrev igår i en kommentar att "Ny teknik kommer hela tiden som gör utvinning av större kvantiteter möjliga". Visst kommer det ny teknik, men den förmår inte uppväga nedgången i oljefältens produktion. Ett praktexempel finns i Norge, där man utnyttjat all den senaste tekniken, men trots det fortsätter Norges oljeproduktion att falla. Ett annat liknande exempel är Mexikos fallande oljeproduktion. Det verkar också som att ju mer avancerad teknik man använt för att utvinna oljan (horisontell borrning, vatteninjektion med mera), desto snabbare blir produktionsfallet när man väl passerat toppen.

"Geobastard" tycker också att "begreppet [peak oil] är rätt kasst då det får det att framstå som om det är oljan som håller på att ta slut". Jag håller inte med. Jag tog upp och redde ut skillnaden redan i ett av mina tidigaste blogginlägg "Peak oil kontra slutet på oljan". Men man får gärna kalla "peak oil" för något annat, t.ex. oljekrönet, oljetoppen eller "den globala oljeproduktionstoppen". Det ändrar dock inte sakförhållandena.

"Brodeur" skrev igår i en kommentar att "Det blir ingen energiransonering, Vind-, vatten-, våg-, kärnkraft mm byggs ut i snabb takt för att öka energiutbudet". Jag har redan förklarat hur det inte finns någon rimlig möjlighet att hinna med en utbyggnad i den takt som skulle behövas. Läs "Peak oil och energialternativen", "Energiersättning - ett räkneexempel" samt "Skalbarhet och vikande horisonter".

I fortsättningen kommer jag därför inte att fylla på med mer argument för peak oil (om jag inte har missat något), utan vänder istället på bevisbördan. Istället för att hålla på och ta fram argumenten för peak oil för varje kommentator så säger jag istället tvärtom. Om du tror något annat än jag måste du komma med hållbara argument för varför du tror det. Exempel:
  • Det finns en massa mer oljereserver. Var då? Hur mycket i förhållande till världens årsförbrukning? Vilka är dina källor?
  • Det går att ersätta oljan med energikälla X. Jag vill då se en uträkning på materialåtgång, tidsplaner, underhåll, med mera.
Vill du inte tro att peak oil kommer att leda till den största omställningen i mänsklighetens historia, utan tror att du kommer att kunna fortsätta med ditt liv ungefär som förut är det ditt problem att du inte är förberedd den dag förändringarna kommer.

[Andra bloggar om , , ]

2010-03-29

Varför en väg för minskad trafik?

Regeringen lovar på DN debatt idag att satsa på bygget av Förbifart Stockholm om de får regeringsmakten i höst. Man talar fint om att
Våra investeringar omfattar åtgärder i hela trafiksystemet, för kollektivtrafiken, vägtrafiken och järnvägstrafiken.
Men den stora investeringen ligger uppenbarligen på biltrafiken med 28 miljarder till Förbifarten. Jag undrar med tanke på peak oil varför man satsar på stora vägbyggen. Förnekelsen vad gäller peak oil hos våra politiker är uppenbarligen total. På grund av peak oil kommer trafiken att minska framöver, vilket gör 28-miljarderssatsningen fullständigt onödig. Jag tänker inte skriva så mycket mer idag, utan istället citera vad jag skrev i september.
Låt mig nu ta detta pedagogiskt, punkt för punkt så att alla kan hänga med.

Fatih Birol, chefsanalytiker vid IEA (International Energy Agency, OECD:s energiorgan) gick för en månad sedan ut och varnade för att världens oljeproduktion kommer att börja minska inom tio år.
Enligt Birol verkar många regeringar omedvetna om att oljan håller på att ta slut snabbare än man tidigare beräknat. Den globala produktionen bedöms ha nått kulmen inom de kommande tio åren, vilket är minst ett decennium tidigare än de flesta hade räknat med.
Det handlar om en av de största tungviktarna på energiområdet som säger detta, och han är inte ensam. Många av världens främsta experter tror faktiskt att oljekrönet inträffade redan i juli 2008, t.ex. Marshall Adkins, Matthew Simmons och Kjell Aleklett. Även Fatih Birols varning att världen inom tio år har passerat oljekrönet innebär alltså att det skulle vara minst ett år innan Förbifart Stockholm invigs.

Därefter blir det obönhörligen utförsbacke för den globala oljeproduktionen och därmed ett långsiktigt högre oljepris, även om det såklart kan svaja upp och ner på grund av ekonomiska kriser med minskad efterfrågan (som i vintras).

Högre oljepriser kommer att leda till högre bränslepriser. Persontransporter med privatbil kommer på grund av högre bränslepriser delvis att styras över till kollektivtrafik och cykel, allteftersom folk tycker det blir för dyrt att ta bilen.

Dyrare olja leder också till att allting blir dyrare - både produktion och varutransporter. Vi kommer därför att kunna konsumera mindre. Därmed blir mängden lastbilstransporter också mindre.

Detta handlar inte om något frivilligt val som vi skulle göra av typ "nu ska vi alla bli mer klimatsmarta". Det handlar om något som kommer att tvingas på oss av geologiska faktorer i oljefälten, vare sig vi vill minska våra personliga koldioxidutsläpp eller inte. Allt kommer automatiskt att styras prisvägen, genom att oljan blir allt dyrare.
Klicka här för att läsa fortsättningen, där jag bland annat tar upp varför elbilar inte är ett alternativ.

Vi har betydligt viktigare saker att satsa på än nya motorvägar, nu när peak oil troligen passerats eller åtminstone står för dörren. SVT Debatt tar upp peak oil nu på torsdag (flyttat en vecka p.g.a. Bjästa-debatten) och då får vi förhoppningsvis höra en del om detta.

Som Scaber Nestor påpekar så stod tågen stilla i hela Sverige i vintras. Att åtgärda det borde prioriteras. Efter peak oil kommer vi att tvingas välja vad vi vill satsa på i en värld med allt knappare resurser.

Alliansregeringens partier (m) (fp) (kd) och (c) har i och med Förbifart Stockholm förlorat chansen att jag röstar på någon av dem i höst om inte någon av dem gör en helomvändning. Per Ankersjö kallar Centerpartiet för "alliansens gröna röst" och vill satsa på "miljöbilar och kollektivtrafik". Som jag har sagt förut är miljöbilar en självmotsägelse. Politikerna ställer helt enkelt fel fråga. Det handlar inte om hur vi ska kunna driva våra bilar utan olja - det handlar om hur vi ska resa utan bilar. Och någon grön röst ser jag inte Centerpartiet som längre, när man vägrar inse grundläggande samband.

Innan du börjar kommentera om ersättning av oljan, läs vad jag skrivit om energialternativen med tillhörande räkneexempel, samt om skalbarhet och vikande horisonter.

[Andra bloggar om , , , , , , ]

2010-03-05

Nytt nummer av Effekt

Idag tänkte jag tipsa om att Effekt har kommit ut med ett nytt nummer av sitt pappersmagasin. Denna gång har man tittat lite extra på oljetoppen, med bland annat ett intressant reportage om omställningskommunen Knivsta. Magasinet innehåller också fler läsvärda artiklar och kan köpas i välsorterade tidningsbutiker eller via Effekts hemsida. Effekt är ett initiativ som är värt att stödja, då allt arbete med de första numren av Effekt sker ideellt.

Tänkte också passa på att tipsa om en blogg som tar upp effekterna av oljetoppen på sjukvården. "Health After Oil - The Impacts of Energy Decline on Public Health & Medicine". Tack till Efter oljan för att ha uppmärksammat mig på denna blogg, som borde vara särskilt läsvärd för läkare och läkarstudenter.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2010-02-17

Intressant klimatkalkylator

Christian Azar och Daniel Johansson från Chalmers presenterade häromdagen på bloggen Uppsalainitiativet sin klimatkalkylator. Där kan den som är intresserad av klimatfrågan testa olika antaganden om utsläpp och återkopplingsmekanismer för att se vilken framtida global temperaturökning de kan leda till. Innan du provar själva kalkylatorn bör du läsa Azars och Johanssons beskrivning för att förstå hur parametrarna fungerar.

Min omedelbara reaktion är att det är konstigt att standardvärdet för klimatkalkylatorn är att "business as usual" fortsätter fram till år 2100, dvs att mänskligheten kommer att fortsätta att bränna fossila bränslen i samma takt som idag. Här finns ingen peak oil, peak gas eller peak coal och standardscenariot är därför ett orealistiskt skrämselscenario. Ett rimligare standardscenario skulle vara att peak fossil fuels förläggs till 2030, vilket i och för sig är väldigt generöst, men motsvarar de mest optimistiska antagandena om kvarvarande mängd fossila bränslen. Från 2030 skulle man få anta kanske 3% årlig minskning av utsläppen, vilket också är ganska generöst.

Mer realistiskt är nog att anta att peak oil inträffade 2008, vilket verkar vara konsensus inom den forskningen. Nu kan man inte ange 2008 som startår för utsläppsminskningen i Chalmers' klimatkalkylator, så jag provar med 2010, vilket fungerar. Om vi antar att förbränningen av fossila bränslen minskar med 3% per år klarar världen tvågradersmålet med ett nödrop! Detta under förutsättning att den positiva återkopplingsfaktorn "climate sensitivity" står på standardvärdet 3,0 K per CO2-dubbling.

Nu är som de flesta säkert känner till just återkopplingsfaktorerna den svåraste biten i klimatmodellerna och den största osäkerhetsfaktorn. Skulle "climate sensitivity" istället visa sig vara 4,5 K per CO2-dubbling klarar vi inte tvågradersmålet ens om förbränningen av fossila bränslen omedelbart upphör, vilket inte känns särskilt sannolikt. Detta visar vilket farligt klimatexperiment som mänskligheten satt igång med sin förbränning av väldiga mängder fossila bränslen. Det är bara att hoppas att "climate sensitivity" är tillräckligt låg, alltså 3,0 eller lägre. Bara en höjning av denna parameter med någon tiondels K per CO2-dubbling (utöver 3,0) gör det omöjligt att uppnå tvågradersmålet bara med de fossila bränslenas naturliga begränsningar.

Nu kommer säkert vissa klimatalarmister att invända att det förutom olja och gas finns en massa kol att bränna upp. Men det finns inte så mycket och så lättillgängligt som optimisterna vill låta påskina. Peak coal ligger högst två årtionden framåt. Dessutom krävs för att bryta och transportera detta kol en massa diesel. Dessutom måste det finnas anläggningar att förbränna denna kol i och de byggs med dieseldrivna fordon. Jag tror därför att peak oil också kommer att innebära en väldigt snar peak coal, helt enkelt för att vår nuvarande samhällsstruktur inte är anpassad för att bränna kol istället för olja. Nedgången i tillgänglig olja kommer att leda till en ekonomisk nedgång som i sin tur kommer att leda till minskad energiförbrukning överhuvudtaget. Det kommer dessutom inte att finnas några pengar att satsa på nya kolkraftverk. Det är den ekonomiska återkopplingseffekten.

Klimatförnekarna å sin sida kommer säkert att komma med en mängd olika invändningar mot det jag säger här. Då kan jag bara fråga vilken del av klimatproblemet de förnekar och hänvisa till den utmärkta genomgång som Olle Häggström på Chalmers gjort.

Sammanfattningsvis så anser jag alltså att klimatexperimentet med stora utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är farligt. Hur farligt kan man tvista om, men att det är farligt är ovedersägligt. Även "bara" en eller två graders temperaturhöjning ger stora effekter. Är sedan de positiva återkopplingarna för starka är riskerna enorma. Så alarmismen är helt berättigad. Däremot är jag kritisk mot att klimatforskarna på Chalmers tar i med helt orealistiska antaganden för sina modeller (t.ex. mängden fossila bränslen) så att man överdriver faran. Det ger bara förnekarna en möjlighet att komma med kritik som sedan gör att många börjar tveka om klimatforskningens validitet. Man behöver inte överdriva faran - det räcker med hur stor den faktiskt är.

P.S. Det finns också en tvåregionsmodell av kalkylatorn där man också kan ta hänsyn till effekterna av avskogning med mera. Den har jag inte hunnit testa och den får jag kanske återkomma till en annan gång.

[Andra bloggar om , , , , ]

2010-02-04

Att inte tro på peak oil

På nätet och i verkliga livet träffar man ofta på personer som säger att de "inte tror på peak oil". Då måste jag fråga på vilket sätt de "inte tror på peak oil".

Oljan är en ändlig råvara, det brukar få förneka. Det finns dock enstaka personer som inte tror på detta, t.ex. de som håller på teorin om abiotisk olja. Men även om teorin om abiotisk olja skulle visa sig vara sann, så är processen i vilken den bildas ändå så långsam att mänskligheten förbrukar oljan i mycket raskare takt än den bildas.

Ibland hör man också att det "bara" är att borra djupare efter olja - det finns mycket mera bara man borrar djupare. Det finns dock stora problem med att borra djupare. Det går åt mer energi ju djupare man måste borra. Dessutom är olja från stora djup mycket varm (en bra bit över hundra grader) och under högt tryck. Därför ställs stora krav på utrustningen. Alla dessa problem gör att letningen och utvinningen kräver allt mer energi ju djupare oljan ligger. När det går åt lika mycket energi för att utvinna oljan som man kan få ut ur den lönar det sig inte längre att ens försöka ta upp oljan ur jorden. Samma sak gäller t.ex. olja ur oljeskiffer. Det går åt en massa energi för att driva ut oljan ur skiffern. Det finns alltså en gräns för hur mycket olja som finns tillgänglig för mänskligheten. Dessutom finns gränser för hur snabbt man kan utvinna oljan ur ett fält. För vanlig råolja är gränsen för flödet inte så allvarlig, även om den finns där, men det går långsamt att utvinna olja ur tjärsanden i Kanada. Där sätts också gränsen av tillgängliga vattenmängder.

Så jag hoppas du håller med om att oljan är en ändlig råvara.

För en ändlig råvara kan man rita upp en utvinningskurva över tiden. Till att börja med producerades bara lite grann, sedan allt mer, ända tills utvinningen når en topp. Därefter sjunker produktionen gradvis allt eftersom fler fyndigheter sinar.
I verkligheten ser dock kurvan sällan så tjusig ut, utan är lite krokigare. Det finns dock alltid en högsta punkt på kurvan.
Den högsta punkten på kurvan för råolja, det är peak oil. Så om man tror att oljan är en ändlig råvara går det inte att förneka att det måste finnas en topp någon gång - peak oil. Sedan kan man förstås diskutera när toppen kommer att inträffa - 2008, 2015, 2030 eller 2100. Så här långt borde alla vara med, eller hur?

Ett misstag som många gör är att förväxla peak oil med att oljan tar slut. Ingen säger att oljan plötsligt kommer att ta slut snart, utom möjligtvis någon förvirrad domedagsprofet. Produktionen kommer istället gradvis att sjunka.

Med hjälp av historisk statistik över oljeutvinning (för ett fält, en region, ett land eller hela världen) kan man rekonstruera en kurva som approximerar oljeutvinningen och även med ganska stor säkerhet säga när toppen kommer att nås. Säkerheten i prognosen blir större ju större område man tittar på. Geologen Marion King Hubbert var den förste som gjorde detta 1956, då han förutsade toppen för oljeutvinningen i USA (utom Alaska) på något år när. De senaste åren har mycket forskarmöda lagts ner på att försöka beräkna när peak oil för hela världen kommer att inträffa. Bland annat har Globala Energisystem vid Uppsala Universitet forskat på detta och kommit fram till att den globala toppen bör inträffa någon gång 2008-2018. Så visst kan du säga att du inte tror att peak oil ligger så nära i tiden, utan mycket längre fram, men då bör du presentera mycket övertygande siffror för att visa att det är så som du tror, och inte så som konsensus hos världens främsta forskare på området säger.

Om du håller med så här långt så tror du alltså på att peak oil inträffar någon gång 2008-2018. Det som återstår är att du inte tror att peak oil skulle vara ett så stort problem. Du kanske tror att vi kan använda andra energikällor. Läs då det jag skrivit om energialternativen med tillhörande räkneexempel som visar hur orimligt det är att ersätta oljan inom rimlig tid. Dessutom tillkommer problemen med skalbarhet och vikande horisonter. Tror du inte att det blir några problem att ersätta oljan, så bör du presentera ganska detaljerade övertygande argument för hur det ska gå till.

Slutligen, om man alltså tror att det blir svårt att ersätta oljan, så kan man ha olika åsikter om vilka effekter detta bortfall av energitillförsel i vårt samhälle kommer att få. Här finns utrymme för många diskussioner och åsikter, från omedelbar total kollaps (lägg upp ett lager av konservburkar och vapen), till en långsam nedtrappning av ekonomin, till att vi kanske klarar oss ganska bra med mindre energi, eftersom vi är så slösaktiga nu och det finns stora energibesparingsåtgärder att göra. Det är här jag anser att man kan ha en konstruktiv debatt, liksom man bör debattera hur vi bäst förbereder samhället för de problem som kan uppstå.

Tyvärr finns en tendens att när folk får chockartade besked såsom att peak oil är nära förestående och får allvarliga konsekvenser, så blir den första reaktionen förnekelse och därför viftas problemet bort och ingenting blir gjort.

Läs mer som jag skrivit om peak oil:

[Andra bloggar om , , ]

2009-12-30

Abiotisk olja ingen räddning

Då och då ser man förnekare av peak oil tala om "abiotisk olja", alltså att världens petroleumreserver inte skulle ha sitt ursprung i nedbrutna alger och dylikt (biologiskt material), utan i jordens inre genom geologiska processer. För den som vill läsa mer för och emot denna teori har Wikipedia en bra genomgång av abiotisk olja med många referenser.

Även om det skulle visa sig finnas någon sanning bakom denna teori, så ger den i vilket fall som helst inte industrisamhället någon räddning från problemet med vikande oljetillgångar. För även om råoljan skulle ha abiotiskt ursprung så är den takt i vilken oljan bildas isåfall så långsam att vi ändå bränner upp oljan mycket snabbare än vad den hinner bildas. Ty en snabbare bildningstakt för oljan skulle innebära att jorden skulle bada i oljehav och ha en atmosfär med stor andel metan. Eftersom det inte är så måste alltså oljebildningstakten vara långsam.

Nå, men om vi borrar djupare efter olja, som förespråkarna av abiotisk olja föreslår? Visst kan det finnas oljereserver djupt ner i jorden, men de blir allt svårare att utvinna ju djupare de ligger. Här kommer begreppet EROEI in, alltså Energy Returned on Energy Invested, även kallat EROI. Det kostar nämligen energi att utvinna energi. Den första råoljan som upptäcktes sprutade mer eller mindre av sig själv ur marken och energiinsatsen som behövdes var minimal. EROEI låg någonstans runt 100 - man fick alltså ut 100 energienheter för varje insatt energienhet. För olja som ligger djupt krävs stora insatser av energi för borrning, oljeriggar med mera, särskilt när oljan ligger under havet. När EROEI går ner till 1 är det game over. Då lönar det sig inte längre att utvinna oljan, utan det är lika bra att använda insatsenergin direkt. Tillväxtsamhället är inte bara beroende av olja, det är också beroende av tillräckligt billig olja, ty annars går alltför stor andel av BNP åt till att betala energin och då stannar den ekonomiska tillväxten av. När EROEI är låg innebär det att oljan blir dyr. Djupt liggande olja ger som sagt låg EROEI, dyr olja och även en långsammare utvinningstakt.

Man ska inte heller glömma att jorden vid det här laget är väl genomsökt vad gäller oljereserver. Mänskligheten har med största sannolikhet funnit alla de största och mest lättutvunna oljereserverna. Skulle det mot förmodan dyka upp något nytt jättefält à la Nordsjön kommer det endast att skjuta upp peak oil med några år, eftersom världen nu förbrukar råoljan i en rasande takt av runt 85 miljoner fat om dagen. Även om teorin om abiotisk olja skulle vara sann, så tror väl ingen att berggrunden fylls på med olja i en takt av 85 miljoner fat om dagen? Frågan om biologiskt eller abiotiskt ursprung för petroleum är alltså ointressant för peak-oil-problemet. Råoljan bildas hursomhelst i ett tidsperspektiv av miljontals år, medan vi bränner upp den i ett tidsperspektiv av något hundratal år. Även om abiotisk olja skulle bildas på så kort tid som tiotusentals år bränner vi av den i för hög takt.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2009-12-21

Årets bottennapp i överbefolkning och koldioxid

Gösta Walin, professor i oceanografi, avfärdar i en artikel på Newsmill alla "domedagsprofetior" om överbefolkning, klimathot och råvarubrist. Han tycker till och med att "Fler människor och mer koldioxid är bra för världen"! Vetenskapsman som han är tar han ändå inte upp någon vetenskap som skulle stödja hans argumentation. Istället tar han upp anekdotiska argument mot "domedagsprofetiorna", där han bland annat fokuserar på Paul Ehrlich, som tidigt varnade för det stora hot som befolkningstillväxten innebär. Thomas Malthus hittills felslagna profetior tas också upp. Problemet med Ehrlich är att han var alldeles för pessimistisk. Det gick att driva befolkningstillväxten mycket längre än vad han kunde tro, men det innebär inte att han kommer att ha fel i flera decennier till. Malthus kunde inte förutse vilken utveckling som de fossila bränslena skulle leda till, men i princip hade han rätt, även om mänskligheten skjutit upp det oundvikliga genom att i rask takt bränna uppemot hälften av alla tillgängliga fossila bränslen och under tiden föröka sig i en enorm takt.

Intressant är vad Walin inte tar upp. Exempelvis Romklubbens rapport "Tillväxtens gränser" från tidigt 1970-tal. Denna rapport har fått utstå mycket spott och spe genom åren, men det som de flesta kritikerna har missat är att den förutspådde att de stora problemen skulle komma först nu i början av 2000-talet, t.ex. i form av peak oil. Hittills har, som Cornucopia påpekade i våras, prognoserna i "Tillväxtens gränser" stått sig mycket väl.

Walin tar också upp vadet mellan Paul Ehrlich och ekonomen Julian Simon angående råvarupriser, som vanns 1990 av Julian Simon. Men Walin ignorerar sedan fullständigt den enorma uppgången i råvarupriser som varit de senaste tio åren. Denna prisuppgång tyder ju istället på att vi nått gränsen för flera råvaror. Just nu har vi till exempel ett oljepris på drygt 70 dollar per fat mitt under den största ekonomiska nedgången sedan andra världskriget.

Och hur kan en professor i oceanografi glömma bort att stora delar av världens fiskbestånd är över- eller utfiskade? Hur ska det gå med fisken om jordens befolkning fortsätter att växa? Fast oceanografer ägnar sig tydligen bara åt oceanernas geografi, havsströmmar med mera, och bryr sig inte så mycket om livet i vattnet.

Det verkar inte heller falla Walin in att ändliga råvaror förr eller senare når en produktionstopp för att sedan avta. Eller tror han att det är ett ymnighetshorn vi bor på?

Sedan glömmer Walin också lägligt att det aldrig funnit så många svältande människor på jorden som idag - över en miljard.

Nej, överbefolkningen fortsätter att vara ett av de största problemen som mänskligheten står inför. Och att pumpa ut en massa koldioxid i ett instabilt system som jordens atmosfär är ett jättelikt experiment där risken för oönskade konsekvenser är enorm. Om klimatalarmisterna kommer att få rätt i sina prognoser eller om det kommer att hända något annat återstår att se.

Läs även Badlands Hyenas kommentarer till Gösta Walins artikel.

Klimathotsskeptiska bloggen "The Climate Scam" säger "Missa inte Gösta Walins utmärkta avlivning av överbefolkningsmyten" och tappar därmed allt förtroende den eventuellt hade som kritisk röst mot klimatalarmisterna. Gösta Walins illa underbyggda artikel avlivar inga myter! Nej, Walins artikel tar nog priset som årets bottennapp i den offentliga debatten om mänsklighetens framtidsfrågor.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2009-12-07

Klimathyckleri och blind tillväxttro

Dick Erixon uppmärksammar idag det oerhörda hyckleri som pågår på Köpenhamnsmötet om klimathotet. Det får man nog hålla med om, oavsett vilken sida man står på i klimatdebatten. Erixon har snappat upp en artikel från brittiska Telegraph om hur klimateliten inte lever som de lär. 1200 limousiner och 140 privatflygplan används av konferensdeltagarna.
"We haven't got enough limos in the country to fulfil the demand," she says. "We're having to drive them in hundreds of miles from Germany and Sweden."

[...]

The airport says it is expecting up to 140 extra private jets during the peak period alone, so far over its capacity that the planes will have to fly off to regional airports – or to Sweden – to park, returning to Copenhagen to pick up their VIP passengers.
Och hur klimatvänligt var det då? Erixons kommentar kan jag inte annat än hålla med om.
Under FN:s klimatmöte i Köpenhamn kommer politiker och forskare att kräva uppoffringar av befolkningarna, men själva avser de inte att lägga om livsstil det minsta. Eliterna åker limousine och reser med privatplan, medan vi andra uppmanas att cykla och avstå från semesterresan.

Klimatmötet når därmed världsrekord i hyckleri.
Man kan ju åtminstone hoppas att den svenska delegationen till Köpenhamnsmötet har tagit tåget dit, men det kanske är att hoppas för mycket. Jag hittar ingen information på webben om hur de har rest dit, så jag har skrivit ett mejl till Miljödepartementet för att fråga.

Apropå hyckleri skriver DN idag om att några av konferensens huvudsponsorer är SAS, Volvo, Mercedes och BMW. Kommentarer överflödiga.

Konsumtion och tillväxt
Birger Schlaug har några bra kommentarer till "Köp, Köp, Köp, Köpenhamn" på sin blogg idag.
1. Alla de beslut som kommer att tas i Köpenhamn underställs kravet på fortsatt ökad konsumtion, och fortsatt ekonomisk tillväxt, i den redan rika delen av världen.

[...]

2. Den rika delen av världen vill inte låtsas om att det är konsumtionen som driver klimatförändringarna.

[...]

Rädslan styr politikerna. Miljöpartiet uppfattas, med rätta, som det mest trovärdiga partiet när det gäller klimatfrågan. Men när inte ens detta parti vågar ifrågasätta konsumtionssamhället så är det oerhört långt kvar till lösningar
Bra sagt, Schlaug!

Idag presenterades också en undersökning från Demoskop, där det påstås att "Svenskarna tar jordens uppvärmning på allvar". Detta för att åtta av tio anser att klimatförändringarna utgör ett stort hot mot världen och två av tre tycker att det är mycket viktigt att ett bindande avtal signeras i Köpenhamn. Om sen folk är villiga att omsätta detta i praktisk handling genom att minska sin varukonsumtion och/eller resande är en annan fråga. Lite antydningar om denna vilja får man av Per Nilssons (analytiker vid Demoskop) kommentarer till några av undersökningens övriga frågor.
- Nio av tio tror att ny teknik kan vara en åtgärd för att komma till rätta med problemen. Och fler (42 procent, reds anm) anser att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att hantera klimatförändringarna än de som anser att den är ett hot mot klimatet (32 procent, reds anm).
De flesta tror alltså på teknofixar för att lösa koldioxidutsläppen. Den obehagliga sanningen är att vi måste minska vår användning av fossila bränslen och därmed vår varukonsumtion och vårt resande. Och de flesta verkar ha fått detta med tillväxten om bakfoten. Ekonomisk tillväxt och energiförbrukning hänger fortfarande intimt ihop.

Diverse centerpartistiska politikbloggar tar upp Demoskops undersökning och jublar skadeglatt åt den och hur den går emot "miljövänstern". Bloggen "Centralt" skriver
Det handlar alltså inte om det Miljöpartiet så ofta hävdar, att vi helt enkelt ska försämra vår levnadsstandard. För hur i hela friden kan folk motiveras till att göra det?
Snälla Stina, det ska jag förklara. Motivationen kommer att komma genom priset. Marknaden kommer att försämra levnadsstandarden i takt med allt dyrare olja, då så gott som alla varor kommer att bli dyrare.

Detta är ett av problemen med fokuseringen på klimathotet istället för på energihotet. Många tror att de kommer att kunna fortsätta sina konsumtionsvanor bara man ignorerar klimathotet. Men verkligheten kommer att komma ikapp dessa tillväxt- och konsumtionsoptimister i form av minskande oljetillgång.

[Andra bloggar om , , , , , , , ]

Klimathotet och energihotet

Idag börjar som bekant det stora klimatmötet i København för att försöka rädda världen från klimatkatastrof. 15 000 personer lär vara ackrediterade för mötet i olika egenskaper. Vi vet nu vad som med största sannolikhet kommer att dominera media de närmsta veckorna. Det kommer i mycket att handla om ett ställningskrig mellan rika och fattiga länder.

Som vanligt så finns det dolda agendor bakom mycket av den argumentation vi kommer att få höra. Olika lobbygrupper hoppas att just de ska kunna gynnas ekonomiskt av de beslut som tas på Köpenhamnsmötet. Fattiga länder vill få bistånd. Klimatforskare vill få forskningsbidrag. Finansbranschen vill kunna tjäna pengar på handel med utsläppsrätter. Vindkraftsindustrin vädrar morgonluft. Och så finns det lobbygrupper som vill minimera de ekonomiska skadorna på den egna verksamheten - flyg och andra energiintensiva industrier. Politiker kommer att stå och hålla tal som delvis är till för att öka sannolikheten för omval. Det är därför mycket svårt att genomskåda vilken substans som finns i olika argument och löften. Vem talar i egen sak och vem har en genuin vilja att göra något åt saken? Och ingen vill egentligen betala något - så här skrev jag häromveckan.
Men vem är egentligen den stora boven vad gäller koldioxidutsläppen? Var borde man alltså sätta in åtgärder för att minska förbrukningen av fossila bränslen? Svaret är uppenbart - industriländerna, och framförallt USA. Per capita förbrukar industriländerna mycket mer fossila bränslen än utvecklingsländerna. Så att sätta in "klimatåtgärder" i utvecklingsländer är bara ett sätt för industriländerna att smita ifrån sitt ansvar. Nu tror jag inte att något industriland frivilligt kommer att dra ner på sin konsumtion, så klimatcirkusen kommer att fortsätta med diverse intetsägande deklarationer från Köpenhamnsmötet.
En snabb titt på den nattljuskarta över jorden som Aftonbladet nämner idag visar också tydligt var vi bränner större delen av jordens energi.

Till råga på allt bröt hela Climategate-skandalen ut häromveckan. Ännu en läsvärd debattartikel om detta skrevs i förra veckan av oceanografen Torsten Linders. John Michael Greer har också intressanta synpunkter. Han påpekar att det finns en tendens för underlydande att presentera det som deras överordnade vill höra. Vill politikerna (beställarna) ha nyheter om klimatförändringar så kommer forskarna att ha starka skäl att ta fram det - det ger ju forskningsbidrag. Stämmer sen inte data helt med teorin kan det bli frestande att använda justerade data. Just nu verkar vissa forskare kanske ha fallit för den frestelsen, men det gör inte att klimathotet kan avfärdas. Det visar bara att vissa forskningsresultat kanske inte är helt rätt. Greer påpekar också att jordens klimat är ett instabilt system och att eftersom det redan är klart att det händer stora saker med klimatet just nu på många platser på jorden, så är det ingen bra idé att hålla på att pumpa ut en massa växthusgaser, eftersom det finns stor risk att det gör klimatet ännu mer instabilt.

Men som jag har påpekat förut så finns det ett annat hot med stark koppling till klimathotet, nämligen energihotet i form av peak oil. Man kan fråga sig varför det skrivs så mycket i media om klimathotet och så lite om energihotet. Greer har en intressant tanke när han skriver att
The global warming story, if you boil it down to its bones, is the kind of story our culture loves to tell - a narrative about human power. Look at us, it says, we're so mighty we can destroy the world! The peak oil story, by contrast, is the kind of story we don't like – a story about natural limits that apply, yes, even to us.
Klimathotet passar alltså bra in med bilden av den mäktiga mänskligheten, medan peak oil avslöjar den pinsamma sanningen att även människorna lyder under de fysiska begränsningar som finns i världen.

Kjell Aleklett, professor vid Globala Energisystem (GES) i Uppsala, har idag skrivit en debattartikel i DN, där han åter påpekar att de flesta av IPCC:s klimatprognoser utgår från en orimlig modell av typen "Business As Usual" när de ska beräkna hur mycket växthusgaser som kommer att släppas ut. GES och andra forskare har nämligen på ett övertygande sätt visat att den globala oljeproduktionen snart kommer att minska p.g.a. fysiska begränsningar i oljefälten. Aleklett anser därför att klimatförhandlingarna i ljuset av detta borde fokusera på kolet. Det är där de stora utsläppsökningarna kan ske, även om det inte kan bli tillnärmelsevis så mycket ökning av kolproduktionen som IPCC:s scenario "Business As Usual". Han tar bland annat upp den artikel som GES skrivit om USA:s möjliga framtida kolproduktion. USA har världens största kolfyndigheter, men kan inte öka sin produktion särskilt mycket om man inte ändrar konstitutionen och börjar bryta i Montana. Även då kan det högst bli en ökning på 40 procent. Aleklett påpekar också att större delen av Rysslands kolreserver finns i Sibirien i områden utan infrastruktur.

Visst kan vi få stora tillskott av koldioxid från kolförbränning, och även om de inte blir så stora som IPCC påstår, så kan det ändå leda till allvarlig klimatpåverkan. Men det som glöms bort är att kolbrytning i stor skala kräver infrastruktur, som byggs med dieseldrivna fordon. Även själva gruvbrytningen sker med dieseldrivna fordon. Diesel kommer från råolja, som är en sinande resurs. Hela vår globala ekonomi är också beroende av oljan för att fungera. Sinande oljetillgång kommer säkerligen att leda till ekonomisk stagnation, och det finns en stor risk att detta i sin tur leder till lägre energiförbrukning överhuvudtaget. Flera stora kolreserver kanske inte kommer att brytas alls, eftersom den stagnerande ekonomin inte kommer att tillåta att brytningsprojekten genomförs. Därför ställer jag mig tveksam till om det kommer att brännas så mycket kol framöver som det påstås.

DN har en lista över stridsfrågorna i Köpenhamn. En av knäckfrågorna är hur "klimatomställningen" ska finansieras, men det är som jag ser det en ganska ointressant fråga. Frågan är istället hur världsekonomin ska överleva minskande energitillgång. Handel med utsläppsrätter kommer att gynna alla som är inblandade i handeln och dessutom vara ett starkt incitament till fusk och svarthandel, men är för övrigt bara en papperstiger. Koldioxidskatter kommer att missgynna dem som inte har råd att betala högre priser för fossila bränslen. Då kommer jordens fattiga att drabbas, om inte de undantas från skatterna. Och vilka ska undantas? Undantar vi de fattigaste länderna från skatt kommer den lilla klicken rika i dessa länder att gynnas starkt av skattebefrielsen. Vi ska inte heller glömma att det finns många fattiga i t.ex. USA, som skulle drabbas mycket hårt om det infördes en hög koldioxidskatt där. De rika i USA skulle knappt känna av den.

Men klimatfrågan överskuggar i media idag den i mitt tycke mycket viktigare energifrågan. Det är här det krävs snabba åtgärder, och vi är verkligen ute i sista sekunden, eftersom det globala oljekrönet enligt många bedömare inträffade sommaren 2008. "Business as usual" är därmed uteslutet. Men 15 000 av världens politiker, aktivister, lobbyister och journalister samlas tyvärr inte i Köpenhamn för att diskutera energihotet. Mänsklighetens största problem lämnas alltså utan åtgärd, och kommer troligen att lösas den hårda vägen, med alla de allvarliga problem som energibristen kommer att orsaka. De flesta av jordens invånare kommer att bli tvungna att ställa om sin livsstil vilka beslut som än tas vid Köpenhamnsmötet. För oss i de rika länderna är en fattigare livsstil ett visserligen obehagligt men ändå hanterbart problem, men för den miljard människor som redan idag inte har tillräckligt med mat är en fattigare livsstil lika med katastrof.

[Andra bloggar om , , , , , , , , ]

2009-11-23

Fantasy Oil Reserves

SEC (ungefär USA:s finansinspektion) ska, som bloggaren Finoas uppmärksammat mig på, från 1 januari 2010 ändra sina regler för hur oljebolag får rapportera sina reserver. Reglerna ska göras mycket slappare, så att olika typer av "icke-konventionell" olja får räknas. Detta påminner om de förslappningar av reglerna som gjorts för amerikanska banker, för att inte visa hur konkursmässiga de är ("mark-to-fantasy" tillåts för många värdepapper istället för "mark-to-market"). Nu ska de amerikanska oljebolagen tydligen inte låtsas om att peak oil är nära. "Mark-to-fantasy" gäller då tydligen oljereserver också. Den som vill läsa på lite tyngre i ämnet går lämpligen till originalrapporten.
Under the new SEC rules you don't have to drill a well and actually produce oil. An operator can establish levels of lowest known hydrocarbons and highest known oil through "reliable technology" other than well penetrations. It doesn't have to be 90% reliable or widely accepted by industry peers. It can be AVO bright spots, or a fuzzy patch of seismic that could conceivably be a mud volcano, or the ridiculous Russian hokum of "passive" hydrocarbon indicators. You don't even have to explain exactly what your technology does, if it's proprietary and trade secret.
We [the SEC] proposed to define the term "reliable technology," expressed in probabilistic terms, as technology that has been proven empirically to lead to correct conclusions in 90% or more of its applications. Several commenters expressed concern that this proposed 90% threshold would be difficult to verify and support on an ongoing basis. We agree that a bright line test would be difficult to apply to a particular technology or mix of technologies to determine their reliability. Therefore, we are not adopting the 90% threshold as part of the definition... The proposal also would have required reliable technology to be "widely accepted." However, some commenters were concerned that this requirement would exclude proprietary technologies that companies develop internally that have proven to be reliable. We concur with these commenters and have removed the "widely accepted" requirement from the final rule.
Ganska fantastiskt hur en finansinspektion kan sätta regler som gör nästan vad som helst tillåtet. Så se upp med aktier i amerikanska oljebolag från nästa år.

Läs även andra bloggar om , ,

2009-11-21

Klimatkostnader och oljekostnader

Häromdagen presenterades i SvD olika beräkningar på hur mycket det kommer att kosta i klimatåtgärder för att hålla den globala temperaturökningen under två grader. Siffrorna rör sig från EU:s 100 miljarder euro per år till Världsbankens 170 till 750 miljarder dollar per år. Det handlar då tydligen till stor del om investeringar i utvecklingsländerna.

Men vem är egentligen den stora boven vad gäller koldioxidutsläppen? Var borde man alltså sätta in åtgärder för att minska förbrukningen av fossila bränslen? Svaret är uppenbart - industriländerna, och framförallt USA. Per capita förbrukar industriländerna mycket mer fossila bränslen än utvecklingsländerna. Så att sätta in "klimatåtgärder" i utvecklingsländer är bara ett sätt för industriländerna att smita ifrån sitt ansvar. Nu tror jag inte att något industriland frivilligt kommer att dra ner på sin konsumtion, så klimatcirkusen kommer att fortsätta med diverse intetsägande deklarationer från Köpenhamnsmötet.

Ett nytt intressant inslag i klimatdebatten är att länderna i Centralamerika kräver 105 miljarder dollar i ersättning för skador orsakade av den globala uppvärmningen. Hur ska de kunna bevisa att det är just det som är orsaken? Klimatet varierar ju lokalt och mellan åren också, så att bevisa direkt orsakssamband till industriländernas koldioxidutsläpp blir nog svårt.

Det finns dock ytterligare ett hot som hänger över världen, nämligen peak oil. Även kallat den globala oljeproduktionstoppen eller helt enkelt oljekrönet. Det gäller inte bara oljan, utan även övriga fossila bränslen. Fossilgasen (eufemistikt kallad naturgas) och kolet kommer också att nå sina globala produktionstoppar inom de närmaste årtiondena. Vikande oljeproduktion kommer att leda till högre oljepris. De svagaste köparna kommer därmed att prisas ut ur marknaden. De svagaste köparna är just nu många utvecklingsländer. Frågan är vad som kommer att hända om flera utvecklingsländer framöver inte har råd att köpa in råoljebaserade bränslen till nödvändiga behov, t.ex. vattenpumpar. Kommer den rikare delen av världen att bistå med något slags subventioner till dessa länder så de har råd med sin bensin och diesel för de mest nödvändiga behoven? Eller kommer de att få klara sig själva tills svälten slår till och västvärlden känner sig tvungen att skicka matbistånd för att döva sitt dåliga samvete? Eller kommer västvärlden att ha fullt upp med sina egna finanskriser orsakade av höga oljepriser och inte orka bry sig överhuvudtaget? Det kanske kommer att variera från fall till fall, alltefter hur strategiskt intressant landet ifråga är.

Hursomhelst kommer förr eller senare även industriländerna att drabbas av "demand destruction" vad gäller oljan, även om u-länderna troligen drabbas först. Vissa branscher kommer att drabbas av hård utslagning vid högre oljepriser, t.ex. flyget. Därmed kommer vi att ofrivilligt minska vår förbrukning av olja, alltså ett steg på vägen mot vad som krävs i klimatförhandlingarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

2009-11-11

Oljan? Nej, vi somnar om...

Samhällets planering för eventuell energibrist kunde tyckas vara en av de viktigaste frågorna idag. Men när grunden för denna planering visar sig skönmåla verkligheten och presentera rent felaktiga prognoser (som jag skrev om igår) verkar hittills inte reaktionen bli särskilt kraftig, trots att det handlar om en av grunderna för samhällsplaneringen. Anklagelserna mot IEA borde utredas av någon utomstående. I Sverige borde regeringen och Energimyndigheten ifrågasätta IEA och kanske börja använda Globala energisystems prognoser istället, eftersom de är baserade på genomarbetad forskning. Då kan vi slippa obehagliga överraskningar när verkligheten börjar avvika från IEA:s prognoser.

Som jag nämnde igår har DN, DI, Sydsvenskan och Arbetsmiljötidningen Du & jobbet uppmärksammat nyheten om IEA:s förvrängda prognoser. Idag har även SvD en bra artikel.

I bloggosfären har intresset än så länge varit måttligt. Få tycks inse att oljan och energin är en av ödesfrågorna för vår framtid. Men Cornucopia (som skrev två inlägg i frågan igår) har idag skrivit läsvärda kommentarer till WEO-rapporten. Där påpekar han bland annat att det behövs fem nya Saudiarabien fram till 2030 för att uppfylla IEA:s prognos. Helt orimligt, med andra ord. David Jonstad på Effektmagasin har idag också skrivit på nyhetssajten Second Opinion om USA:s mörkning av oljekrisen.

Annars verkar intresset för energifrågan så sakteliga tyna bort. Den kommer väl snart åter att överröstas totalt av klimatfrågan. Kanske blir det som "Kristian" sade i en kommentar på Cornucopias inlägg: "Jaha, mänskligheten har tryckt på snooze-knappen en gång till...".

P.S. För den som bor i Uppsala med omnejd kan det vara intressant att gå på ett öppet seminarium om oljan, framtiden och klimatet som hålls av Kjell Aleklett och Globala energisystem imorgon torsdag klockan 15.15.

Läs andra bloggar om , , ,

2009-11-10

IEA ljuger medvetet om oljan

Idag kom OECD:s energiorgan International Energy Agency (IEA) ut med sin årliga rapport World Energy Outlook (WEO) som jag nämnde förra veckan. Årets rapport var, till skillnad från förra årets, en icke-händelse med minimala revideringar mot förra året.
Den globala efterfrågan väntas öka 1 procent per år till 105 miljoner fat per dag år 2030, från 85 miljoner fat per dag under 2008. Prognosen är lägre än 2008-års prognos om 106 miljoner fat per dag år 2030.
Desto mer intressant är den debatt runt IEA som dragit igång efter att brittiska The Guardian igår skrev om en anonym källa (whistleblower) inom IEA som säger att IEA medvetet presenterar en rosigare bild än vad som motiveras av forskningsdata kring oljetillgångar, efter påtryckningar från USA. IEA har konsekvent underskattat nedgångstakten i existerande oljefält och överskattat möjligheterna till att finna ytterligare oljereserver. Detta avslöjande gör att WEO-rapportens användbarhet ifrågasätts. Denna rapport används av regeringar och andra organ världen över för att planera energipolitik och klimatpolitik. T.ex. brukar svenska Energimyndigheten hänvisa till IEA:s prognoser och säga att det är ännu ingen fara med den globala oljeproduktionen. Att WEO:s prognoser är felaktiga får mycket allvarliga konsekvenser, då våra politiker och myndigheter vilseleds, när de egentligen skulle behöva inse att läget kräver insatser här och nu.

Det som framförallt ifrågasätts vad gäller WEO är att man säger att den globala oljeproduktionen kommer att kunna höjas från nuvarande 83 miljoner fat per dag till 105 miljoner fat per dag år 2030. Oberoende forskare har länge betvivlat detta och sagt att detta antagande inte är underbyggt av hårda fakta om oljeproduktion. Många experter tror nu att vi passerade oljekrönet sommaren 2008. Visserligen har IEA gradvis skrivit ner sina prognoser, men någon minskning är det ännu inte tal om. 2005 förutspådde man en global oljeproduktion på 120 miljoner fat per dag år 2030, vilket skrevs ner till 116 miljoner fat per dag och sedan till 106 miljoner fat per dag i förra årets rapport.

Den svenske forskaren Kjell Aleklett, chef för Globala energisystem vid Uppsala universitet, skrev 2003 den första vetenskapliga artikeln om peak oil tillsammans med Colin C. Campbell. Han skriver idag på sin blogg hur han vid personliga diskussioner med tjänstemän på IEA i november 2007 fick ungefär samma information om IEA som Guardian presenterar i gårdagens artikel. Aleklett talar också om en diskussion han hade med Sveriges delegat till IEA, där det framkom att "USA utövade påtryckningar genom att framföra att man skulle ta hänsyn till de prognoser som Energy Information Administration lagt fram tidigare under året". EIA är USA:s motsvarighet till Energimyndigheten.

Kjell Alekletts forskargrupp kom igår också ut med en forskningsartikel där man systematiskt går igenom IEA:s scenario för oljeproduktion och totalsågar deras prognos och bekräftar det som Guardians läcka säger. Artikeln har titeln "The Peak of the Oil Age – analyzing the world oil production Reference Scenario in World Energy Outlook 2008" och här är den i mitt tycke viktigaste meningen ur sammanfattningen.
In total, our analysis points to a world oil supply in 2030 of 75 Mb/d, some 26 Mb/d lower than the IEA predicts.
Och omkring 8 Mb/d eller nästan tio procent lägre än idag, kan tilläggas.

Kjell Aleklett försöker nu också väcka de sovande svenska politikerna och myndigheterna, t.ex. genom ett öppet brev till energiminister Maud Olofsson och Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger. Sveriges politiker och myndigheter verkar än så länge förneka problemet, ibland med hänvisning till just IEA:s siffror. Detta är mycket underligt, med tanke på att Energimyndigheten var med och finansierade ASPO:s första peak-oil-konferens i Uppsala år 2002. Dock var Kjell Alekletts forskningsgrupp inbjuden att presentera sin forskning för ett antal riksdagsledamöter i förra veckan. Enligt Kjell Aleklett var det dock bara Moderaterna och Kristdemokraterna som var representerade. Förvånande att övriga riksdagspartier totalt ignorerar ett så viktigt seminarium. Åtminstone Miljöpartiet borde väl sända en riksdagsman att lyssna, då energifrågor är centrala för dem. Men partigränser och framförallt blockgränser är som vanligt svåra att överbrygga i politiken. Jag har från tidigare jobb viss erfarenhet av att ha varit med på uppvaktningar av riksdagsledamöter och har sett att man måste ta ett parti eller åtminstone ett block i taget. Dubbla uppvaktningar, med andra ord, om du vill få gehör för dina åsikter.

Svenska media har i viss mån hunnit uppmärksamma WEO-rapporten och IEA:s trovärdighetsproblem. DI har en kort notis där man bara plockat direkt från Bloombergs artikel, samt ett kort referat av Guardian-artikeln. DN har en längre artikel med rubriken "Varning för energikris", som faktiskt tar upp Kjell Alekletts och Guardians ifrågasättande av IEA:s siffror. Även Sydsvenskan tar upp detta i en artikel med titeln "Manipulerade oljeprognoser". Arbetsmiljötidningen Du & jobbet har gjort en intressant och skrämmande rundringning och kommit fram till att regering och myndigheter är oförberedda vad gäller peak oil. Kanske finns det hopp om att energifrågorna nu belyses mer i svenska media?

Två bloggare har idag också skrivit intressant om WEO och IEA. David Jonstad på Effektmagasin har skrivit "Oförberedda på det värsta" och "USA mörkar snar oljekris". Cornucopia har skrivit "Det verkliga och akuta problemet kan ni inte ducka" och "Sverige stoppar huvudet i sanden angående peak oil".

Läs även andra bloggar om , , , , ,

2009-11-06

Snart dags för IEA-rapport

Den 10 november, alltså på tisdag är det dags för årets upplaga av World Energy Outlook från OECD:s energiorgan International Energy Agency (IEA). Det ska bli spännande att se hur man förändrat prognoserna över den framtida oljeproduktionen och -efterfrågan. I förra årets rapport skrev man ner den framtida oljeproduktionen rejält och varnade för att uteblivna investertingar i ny produktion kan ge oljebrist. Alla peak-oil-medvetna väntar nu med spänning på tisdagens rapport. Räkna med att den kommer att analyseras och kritiseras in i minsta detalj.

Apropå detta så skrev bloggaren Ylven igår ett inlägg där hon radar upp konkreta förslag på åtgärder för att möta effekterna av oljekrönet. Bra som diskussionsunderlag.

Läs även andra bloggar om ,

2009-10-28

Riksdagen börjar intressera sig för energiframtiden

Kjell Alekletts forskningsgrupp vid Uppsala universitet, Globala energisystem, har blivit inbjudna att presentera sin forskning vid ett seminarium för riksdagsledamöter den 4 november. All heder åt Göran Lindblad, riksdagsledamot från Göteborg för Moderaterna, för att han uppmärksammar denna viktiga framtidsfråga och låter riksdagsledamöterna informeras av några av världens främsta forskare på området.

2009-09-05

Olja, Förbifarten, Miljöbilar, Miljöminister

Förbifart Stockholm alltså. Troligen gårdagens och dagens mest omdiskuterade ämne, både på bloggar och i pressen.

Låt mig nu ta detta pedagogiskt, punkt för punkt så att alla kan hänga med.

Fatih Birol, chefsanalytiker vid IEA (International Energy Agency, OECD:s energiorgan) gick för en månad sedan ut och varnade för att världens oljeproduktion kommer att börja minska inom tio år.
Enligt Birol verkar många regeringar omedvetna om att oljan håller på att ta slut snabbare än man tidigare beräknat. Den globala produktionen bedöms ha nått kulmen inom de kommande tio åren, vilket är minst ett decennium tidigare än de flesta hade räknat med.
Det handlar om en av de största tungviktarna på energiområdet som säger detta, och han är inte ensam. Många av världens främsta experter tror faktiskt att oljekrönet inträffade redan i juli 2008, t.ex. Marshall Adkins, Matthew Simmons och Kjell Aleklett. Även Fatih Birols varning att världen inom tio år har passerat oljekrönet innebär alltså att det skulle vara minst ett år innan Förbifart Stockholm invigs.

Därefter blir det obönhörligen utförsbacke för den globala oljeproduktionen och därmed ett långsiktigt högre oljepris, även om det såklart kan svaja upp och ner på grund av ekonomiska kriser med minskad efterfrågan (som i vintras).

Högre oljepriser kommer att leda till högre bränslepriser. Persontransporter med privatbil kommer på grund av högre bränslepriser delvis att styras över till kollektivtrafik och cykel, allteftersom folk tycker det blir för dyrt att ta bilen. Dyrare olja leder också till att allting blir dyrare - både produktion och varutransporter. Vi kommer därför att kunna konsumera mindre. Därmed blir mängden lastbilstransporter också mindre.

Detta handlar inte om något frivilligt val som vi skulle göra av typ "nu ska vi alla bli mer klimatsmarta". Det handlar om något som kommer att tvingas på oss av geologiska faktorer i oljefälten, vare sig vi vill minska våra personliga koldioxidutsläpp eller inte. Allt kommer automatiskt att styras prisvägen, genom att oljan blir allt dyrare.

Så kallade "miljöbilar" då? Kan vi inte ersätta nuvarande bilar med såna? "Miljöbilar" finns av två huvudslag - biobränsledrivna eller eldrivna. Bränsleceller eller vätgas är uteslutna av skäl som jag tagit upp förut.

Biobränslen kan inte ersätta bortfallet i oljeproduktion, helt enkelt därför att den årliga produktionen av biomassa inte på långa vägar räcker för att ersätta vår oljeförbrukning. Även glädjekalkyler om biogas faller under denna begränsning, eftersom all biogas produceras från ruttnande biomassa. Därmed är biobränsledrivna bilar uteslutna, annat än i små mängder.

Vill vi ersätta bensin- och dieselbilar med elbilar krävs tre saker.
  1. Mer elkraft. Sverige förbrukar runt 200 TWh petroleumprodukter per år. Med en optimistisk minskningstakt för oljan på två procent per år krävs ett nytt kärnkraftverk vartannat år för att ersätta energibortfallet. Ersätt med valfri kraftverkssort så blir siffrorna ändå orimligt stora, exempelvis dubbelt så mycket vindkraft som idag totalt finns i Sverige måste byggas varje år för att ersätta oljebortfallet. Att bygga nya kraftverk tar tid, särskilt kärnkraft. Hur mycket ny elkraft tillkommer varje år i Sverige? Inte tillnärmelsevis så mycket som skulle behövas för elbilar.
  2. En massa elbilar. Idag finns ännu ingen väl fungerande serieproducerad elbil på marknaden till ett rimligt pris. Även om det dyker upp fler serieproducerade elbilar så kommer de att fortsätta att vara dyra, på grund av de ingående komponenterna. Därmed lär de inte bli lika många som dagens bensin- och dieselbilar. Dessutom begränsas elbilsproduktionen av att de måste ha batterier. Det finns två sorters högeffektiva batterier som kan bli aktuella. Nickelmetallhydridbatterier kräver metallen lantan för att fungera. Världens lantanproduktion räcker inte på långa vägar till för den mängd batterier som skulle behövas. Alternativet litiumbatterier kräver också en litiumutvinning av orimliga proportioner.
  3. Infrastruktur för laddning. Snabbladdning kräver strömstyrkor på över 70 ampere. En vanlig bostad har 16 eller 20 ampere huvudsäkring, vilket ger minst fem gånger längre laddningstid. Elnätet är inte heller dimensionerat för elbilsladdning, utan måste isåfall byggas ut rejält.
Sammantaget kan vi alltså inte ersätta nuvarande bilpark med elbilar i den takt som skulle behövas.

Miljöminister Anders Carlgrens uttalande igår om att "Det här är en väg som byggs för trafik med bilar som drivs av miljövänliga bränslen, el, etanol eller biogas." faller alltså på sin egen orimlighet. Men det klingar ju trots detta bra som argument för att bygga Förbifart Stockholm. Vad gäller detta uttalande från vår miljöminister finns några alternativ.
  1. Han har blivit duperad av de medarbetare som leverar underlag för hans beslut och uttalanden. Antingen för att medarbetarna inte har kollat rimligheten i miljöbilspåståendet eller för att någon har ljugit för miljöministern.
  2. Han har uttalat sig utan underlag - med bara förhoppningar som bas.
  3. Han har ljugit.
Inget av dessa alternativ ställer miljöministern i någon särskilt fördelaktig dager. Det första alternativet är väl bäst för honom, men då borde han bli bättre på att välja medarbetare.

Nu tycker man kanske att man kan köra med bränslesnålare bilar när oljan blir dyrare. Men då måste man ersätta dagens törstiga fordonspark. Hur lång tid tar det? Hur ska folk få råd till det? Högre oljepris slår ju mot priset på allting, även priset på bilar, eftersom allting till stor del produceras och transporteras med hjälp av olja.

Min slutsats blir alltså att det inte finns någon möjlighet att trafikvolymen i Stockholmsområdet kommer att öka till år 2020 då Förbifart Stockholm beräknas stå färdig. Istället handlar det om minskad trafikvolym, vilket kommer att automatiskt lösa många av problemen med bilköer.

Vissa har påstått att våra transportbehov inte kommer att minska bara för att oljan blir dyrare. Men våra transportbehov kommer att minska om transporterna blir dyrare. Då kommer vi inte att ha råd att åka omkring lika mycket som idag. En massa "onödiga" bilresor kommer att falla bort på grund av att de blir för dyra för att vara värda besväret. Detsamma gäller lastbilstransporter.

Fler har skrivit om Förbifarten idag.

Bloggar: Cornucopia om "Nyspråk", Effekt om "Motorväg för drömmare", Svensson om "Bilen ger frihet", Dagens Konflikt om "Lars Dahlberg ljuger".

Tidningar: Aftonbladet "(S)äg nej till Förbifarten", Gunnar Lindstedt i Expressen "Förbifarten är ett historiskt misstag"

Intressant? Läs andra bloggar om , , ,