Flyget drabbas hårt av oljepriset

Den internationella flygorganisationen IATA kom idag med en uppdaterad prognos för den globala flygbranschens utsikter under år 2011 och det var ingen munter läsning för flygkramarna. Det höga oljepriset är såklart orsaken. I den förra prognosen från december hade man räknat med ett genomsnittligt oljepris under året på 84 dollar/fat, medan man i dagens prognos räknar med 96 dollar/fat. Brentoljan handlas i skrivande stund runt 115 dollar/fat. Knäckfrågan för flyget är hur länge som oljepriset håller sig kvar på dessa höga nivåer, vilket till stor del avgörs av det politiska läget i producentländerna.

IATA tror att den globala ekonomiska tillväxten blir högre än tidigare väntat, men frågan är hur det blir med den saken. De höga oljepriserna drabbar som jag skrivit förut även övriga delar av världsekonomin. En ökning av oljepriset med 10 dollar/fat fungerar som en "straffskatt" på cirka 0,5% av världens BNP. Redan innan denna dämpande effekt på världsekonomin räknar IATA med att den förväntade BNP-ökningen (och med den en ökning av flygtransporterna) inte kompenserar för de ökade bränslekostnaderna.

"Vinsterna kommer att halveras jämfört med förra året och marginalerna ligger på patetiska 1,4 procent", säger Giovanni Bisignani, IATA:s vd, i ett pressmeddelande.

Vilken annan bransch skulle år efter år tillåtas att gå så dåligt? Som jag skrev om i december har trafikflyg historiskt varit en tragiskt olönsam historia. Detta trots att flygbranschen har gynnats starkt av exempelvis skattefritt bränsle och statliga investeringar i flygplatser. Den globala flygbranschen har enligt IATA:s statistik gått med en genomsnittlig förlust på 0,43 procent under de senaste 20 åren. IATA oroar sig med rätta för hur det ska gå under året och hänvisar även till skatteökningar.

"Som om det stigande priset på olja inte var utmanande nog, ökar regeringarna kostnaden för rörlighet genom en växande farsot (contagation) av skatter. Under 2010 drabbades industrin av miljarder dollar i nya eller ökade skatter i Storbritannien, Österrike och Tyskland, säger Giovanni Bisignani.

Helt rätt utveckling! Det är dags att flyget börjar bära sina kostnader och inte ständigt vara skattemässigt gynnat. Dessutom kan ägarna ta och börja kräva en rimlig vinstmarginal av flygbolagen. Då kanske flygbranschen kan minska till rimligare omfattning. Jag har sagt förut att flyget är dödsdömt.

Som jag ser det finns det två möjliga framtidsscenarier för flygbranschen i det korta perspektivet.

• Den ekonomiska krisen förvärras igen och färre flyger. Inte bra.
• Ekonomin vänder uppåt och med den oljepriset. Inte bra.

Nu kanske vi till och med får sämsta tänkbara situation för flyget - högt oljepris (p.g.a. brist) kombinerat med stagnerande världsekonomi.

Lägg därtill att Kina storsatsar på flygplatser. Vad betyder det i en värld där tillgången på olja inte längre ökar? Om Kina kapar åt sig mer flygbränsle måste någon annan minska sin förbrukning och flyga mindre, exempelvis Europa och Nordamerika.

Jag har fått frågan, både här på bloggen och i privatlivet, hur vi ska resa då om flyget är dödsdömt. Svaret är enkelt - resa mindre. Vi kan helt enkelt inte hålla på och flaxa fram och tillbaks till Thailand, Paris eller Kiruna, utan får bestämma oss för var vi vill vara. Detsamma gäller varor som transporteras på flyg - vi får avstå från sockerärter och rosor året runt.

Nu kan vi dock i IATA:s statistik se att både passagerarflyget och fraktflyget slog rekord förra året och ökningen fortsatte i januari. Därmed har flyget med råge återhämtat det rekordstora tappet 2009.

Det undre diagrammet visar vilken taskig lönsamhet flyget har haft.

Vad gäller oljepriset syns ännu ingen ljusning i Libyen. Gaddafis styrkor har stridit med oppositionen om den viktiga oljehamnen Marsa el Brega söder om Benghazi i östra Libyen och även i den näraliggande staden Ajdabiya. Det råder alltså regelrätt inbördeskrig i landet och även om Gaddafi är trängd har han ändå en fördel i att ha de tunga vapnen och specialstyrkor på sin sida. Han låter också fortfarande trotsig och tänker uppenbarligen kämpa in i det sista. Strider i en oljehamn är inte bra för oljeexporten på längre sikt, då risken är stor att infrastruktur skadats.

Än så länge verkar världsmarknaden genom det höga oljepriset tveka om hur bra det kommer att gå att ersätta Libyens olja. Vi får se om Saudiarabien lyckas hålla sina löften om ökad produktion för att kompensera. Förutom de transportproblem jag tidigare påpekat vad gäller olja från Saudiarabien, så kan det som The Oil Drum skrev i måndags vara fråga om tyngre olja som alla raffinaderier inte kan ta emot utan problem.