USA:s bostadsbubbla sedd från kreditsidan

Vi har väl alla vid det här laget sett diagrammen över hur USA:s bostadsbubbla såg ut - hur de reala bostadspriserna ökade fram till 2006 för att sedan sjunka. Egentligen är dock bostadsbubblor så som jag ser det följdeffekter av kreditbubblor, i detta fall en bubbla för hushållskrediterna. Därför är det intressant att se på hur det ser ut "från andra sidan", alltså kreditsidan. I diagrammet nedan ser ni mängden bolån i förhållande till årlig BNP för åren 1951-2014.

Bolånen i förhållande till BNP har en viss tidsförskjutning i förhållande till bostadspriserna - det var inte förrän i början av 2009 som de började sjunka. En tänkbar förklaring är att det var först hösten 2008 och den akuta finanskrisen som gjorde att de sedan 2006 sjunkande bostadspriserna fick genomslag även på bolånen.

Notera att detta är en lång tidsserie - den visar hur bolånen i USA växt som andel av BNP från 14,5 procent år 1951 till 73,5 procent i början av 2009 för att därefter gå igenom den största minskningen sedan tidsseriens början till nu omkring 54 procent av BNP. Det är ett exempel på den typiska bubbeldynamiken - i detta fall en bubbla i krediter för bostadsändamål som i några steg blåses upp, med en avslutande manisk fas (i detta fall 00-talet), för att därefter sjunka ihop när bubblan nått en ohållbar nivå. Eftersom det rör sig om bolån rör sig bubblan över en lång tid, då bostadsköp görs mer sällan än exempelvis köp av aktier eller tulpanlökar.

Det är generellt svårt att säga hur lång den sista maniska fasen i en bubbla kommer att bli och när den kommer att avslutas. Som ni ser i diagrammet ovan är det först en bit in på nedförsbacken som det verkligen bekräftas att bubblan spruckit.


Nu är bolånen inte den enda delen av hushållens krediter, utan det finns även konsumtionskrediter, som utgör en mindre andel av BNP. Dessa ser ni i diagrammet nedan. Observera att skalan här är annorlunda - data för konsumtionskrediterna finns endast från 1980.

Konsumentkrediterna i USA har åter ökat sedan 2010. Är även detta en bubbla? Jag vet inte, men ja kanske. Det ser dock inte riktigt ut som om det funnes en sista manisk fas, om det inte är så att vi på grund av tidsskalan inte ser det - det skulle kunna vara så att den maniska fasen är från 1993 och att vi sedan början av 00-talet ser den vacklande toppen. Det verkar som om det för varje kategori av krediter finns en gräns för hur stor andel av ekonomin de kan utgöra innan de blir ett problem. För bolånen låg denna gräns i USA på drygt 70 procent av BNP. För konsumentkrediter ligger gränsen rimligtvis lägre.

Så nu ska vi se på USA:s statsskuld (egentligen offentliga sektorns totala skuldsättning, varav statsskulden utgör absolut största delen). Hos FRED finns data från 1966 och framåt, se diagrammet nedan.

Här ser vi en uppenbart manisk fas från 2008 och framåt, som dock verkar ha börjat vackla nu när statsskulden nått över 100 procent av årlig BNP. Kommer vi att få se USA:s statsskuld falla? Isåfall när? Och hur? Vilka effekter får detta på världsekonomin (tips: inte bra).