Idag publicerade Eurostat 2011 års siffror för underskott i statsfinanserna och statsskuld, så det är dags att uppdatera diagrammen för detta och fundera lite över innebörden i siffrorna. Vi börjar med de största EU-länderna sett till BNP.
Alla länderna börjar uppe till vänster och vandrade 2008-2009 neråt höger (alltså försämring) för att sedan genomgå en viss återhämtning 2010-2011. Notera hur liten återhämtningen varit jämfört med nedgången, med Tyskland som lysande undantag. Tre värstingländer sticker ut: Italien genom sin höga statsskuld, samt Spanien och Storbritannien genom sina stora budgetunderskott. Italien har haft hög statsskuld i många år innan 2007, så det är snarare förvånande att de har klarat sig såpass bra genom skuldkrisen som de har gjort. De och marknaderna är väl helt enkelt vana sedan många år vid deras stora statsskuld. Oron den senaste tiden har framförallt gällt Spanien, men tittar man på dessa siffror ser man att Storbritannien kanske egentligen är den stora elefanten i vardagsrummet. Deras budgetunderskott har legat i klass med Spaniens, men statsskulden är högre i förhållande till BNP. Dessutom är Storbritanniens ekonomi ungefär 60 procent större än Spaniens. Å andra sidan har Spanien en katastrofalt hög arbetslöshet.
Både Storbritannien och Spanien har stora banksektorer, som troligen har stora dolda problem kvar. Storbritanniens banksektor är betydligt större i förhållande till BNP - de tre största bankerna har tillgångar på över 300 procent av BNP. De två största spanska bankerna har bara tillgångar på 160 procent av BNP.
Bara Tyskland av de största EU-länderna klarar något av Maastricht-kraven, då de har ett underskott i statsfinanserna mindre än 3 procent av BNP.
Holland hamnade i fokus i helgen, då det ser ut att bli nyval, sedan förhandlingarna om budgetnedskärningar strandat. De fick också en varning från Fitch i förra veckan att deras kreditbetyg kan komma att sänkas. Den nederländska bostadsbubblan har tydligen spruckit på allvar nu och antalet osålda bostäder har fördubblats sedan 2008. Holland har lägst statsskuld av EU:s största ekonomier, men i gengäld har landet utan konkurrens de högst skuldsatta hushållen i EU. Här är det upplagt för en negativ utveckling.
Så tittar vi på Sverige och några andra länder.
Med undantag av Österrike ser det riktigt bra ut här. Österrike klarade dock att hålla budgetunderskottet inom de stadgade 3 procenten, även om statsskulden är för stor, men inte alarmerande stor.
Estland framstår som EU:s mönsterekonomi nummer ett vad gäller statsfinanserna.
Danmark håller sig fortfarande inom gränserna, men vandrade snabbt neråt höger 2008-2009, med endast en svag återhämtning för statsfinanserna 2010-2011. Här finns skäl att oroa sig för framtiden, särskilt som effekter av den spruckna bostadsbubblan fortfarande finns kvar.
Sverige har hittills klarat sig bra, men det gäller verkligen att nuvarande och framtida finansministrar navigerar rätt när vår bostadsbubbla spricker på allvar. Detsamma gäller i princip Finland. Deras bostadsbubbla är dock mildare än den svenska, men i gengäld är statsfinanserna något sämre.
Så tittar vi på de riktiga problembarnen: BIGPISS-länderna.
Av diagrammet framgår tydligt att Storbritannien verkligen platsar i denna klubb, då deras statsskuld följt en kurva liknande den för Spanien och Portugal.
Irland och Grekland sticker ut som extrema. Irland räddade 2010 banker för rekordstora belopp, men utvecklingen är i alla fall på väg åt någorlunda rätt håll 2011. Dock ännu alldeles för tidigt för att blåsa faran över för Irland. Grekland är som vi alla vet bortom all räddning. De missade dessutom till och med det generöst satta målet för budgetunderskottet med en bra bit.
Både Belgien och Italien har höga statsskulder, men som jag skrivit förut är detta inget nytt utan har varit så långt innan finanskrisen, så det orsakar än så länge ingen panik.
Till sist tar vi en snabb titt på Öst- och Centraleuropa.
Här ser vi för de flesta länder låga statsskulder, även om underskotten kan vara ganska stora. Bulgarien har dock ett underskott inom treprocentsgränsen och Tjeckien har det nästan på -3,1%.
Det ser dock inte ut att vara någon fara för en negativ skuldspiral för något av länderna.
Ungern sticker ut rejält med sin smått fantastiska övergång från ett underskott på -4,2% för 2010 till ett överskott på +4,3% för 2011. Det är så man börjar misstänka att inte allt står rätt till med siffrorna, särskilt med tanke på alla underligheter som Ungerns regering ägnat sig åt. Å andra sidan är det en fortsättning på den återhämtningstrend som landets statsfinanser hade redan förut.
EU-kommissionen underkände idag fem EU-länder (Grekland, Irland, Spanien, Cypern och Nederländerna) för att de hade missat målen för budgetunderskotten. Målen verkar alltså vara väldigt godtyckligt satta. Egentligen är det enligt de sedan länge undangömda Maastricht-kriterierna -3% som gäller, men bara Bulgarien, Ungern, Danmark, Tyskland, Estland, Luxemburg, Malta, Österrike, Finland och Sverige klarade detta för 2011. Egentligen borde alla andra få underkänt.
2012-04-23
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Storbritanien har en egen valuta och kan alltså lösa sina problem med inflation . Så deras situation är inte ri8ktigt jämförbar.
SvaraRaderaOintressant om skulden hamnat på staten eller medborgarna, det är ju bara kommunicerande kärl
SvaraRaderaTotal skuldnivå är det intressanta, dvs hur långt bankerna kommit i att skuld-dränka länderna, alltså finansialisera ekonomin.
Vilket är det samma som att förstöra ekonomin