2012-05-20

Spanien, Spanien...

Eurokrisen har till stor del cirklat kring Grekland, hur och när de kommer att lämna euron, samt effekterna av detta. Men som jag sagt tidigare är Spanien den stora elefanten i vardagsrummet. Därifrån kommer en strid ström av dåliga nyheter och "överraskningar". Den senaste kom i fredags, då det meddelades att statsfinansernas underskott för 2011 var värre än tidigare beräkningar. Nu visar det sig ha varit -8,9 procent av BNP (istället för -8,5 procent som sades tidigare), vilket bara är aningen bättre än 2010 års eländiga -9,2 procent. Det var de självstyrande regionerna som visade sig ha större underskott än väntat.

Fortfarande håller den spanska regeringen på sin prognos att underskottet för 2012 bara ska landa på -5,3 procent av BNP, men hur många tror på det?

En av de mest insatta analytikerna vad gäller Spanien är flitige Facebook-användaren Edward Hugh och på hans sida läser jag att den spanska regeringen tillsatt Antonio Beteta till att övervaka att regionernas underskott rapporteras korrekt för 2012. Problemet är att Beteta är minst sagt tveksam på posten, då han fram till slutet av 2011 var ansvarig för finanserna för Madrid, där det nyligen uppdagades att delar av förra årets underskott inte redovisats. Edward Hugh tycker att det är som att "göra ledaren för tjuvjägarförbundet till högste viltvårdare". Så länge Spanien fortsätter i denna stil går de vidare mot en situation liknande Greklands.

Från Spanien läser vi också att andelen dåliga lån hos bankerna fortsätter att öka. I förra veckan nedgraderade Moody's också kreditbetygen för 16 spanska banker, inklusive landets största bank Banco Santander (som även är en av eurozonens största banker). Därmed blir Spaniens banker ännu mer beroende av sina stadigt expanderande livlinor från Europeiska centralbanken (ECB).

Spanien befinner sig nu officiellt åter i recession, vilket självklart även påverkar statsfinanserna. Därmed är landet definitivt inne i dödsspiralen och jag kan inte (liksom för Grekland) se någon "snygg" utväg. Krympande ekonomi medför att det kommer att bli allt fler som får problem med att betala på sina lån. Därmed drabbas bankerna, men staten får också genom de sjunkande skatteintäkterna och det redan skenande budgetunderskottet svårt att rädda dessa banker.

Även om Spanien officiellt inte hade recession ett tag så har de ändå haft EU:s högsta arbetslöshet, alltså "jobblös återhämtning" precis som i USA.

Redan nationaliserade spanska sparbanken Bankia drabbas nu av en "tyst uttagsanstormning" där redan (enligt El Mundo) över 1 miljard euro flyttats från Bankia till andra spanska banker den senaste veckan.

G8-mötet i helgen utmynnade i plattityder från USAmerikas president Obama: "Krisen i eurozonen hotar världsekonomin". Visst, det har nog alla förstått för länge sedan! I vår hyperglobaliserade värld kan inte en såpass stor kris fortlöpa utan att det hotar även övriga världsekonomin - jämför med USA:s subprime 2007 eller östasiatiska krisen 1998.
- Som alla ledarna här i dag håller med om så måste tillväxten och jobben vara vår högsta prioritet, sade Obama på sin avslutande presskonferens.
Jaså? Skulderna då? Ska vi inte bry oss om dem? Där visar ju USA på en intressant väg med sin snabbt stigande statsskuld.

Världsbankens chef Robert Zoellick kom i förra veckan med (i och för sig korrekta) observationer som sedan länge torde vara uppenbara för alla som läst denna blogg ett tag.
- Kärnfrågan är inte Grekland, utan Spanien och Italien, sade Zoellick i en frågestund i Washington på onsdagen.
Om Grekland beslutar att överge euron kan efterverkningarna bli mycket svåra, resonerade Zoellick, och jämförde med Lehman Brothers kollaps 2008.
Jag läser även om hur en strid ström av välutbildade sydeuropéer flyr till bland annat Sverige. Jag har själv träffat på många italienare här som trots språkbarriär och kulturella skillnader valt att börja ett nytt liv i Sverige.

7 kommentarer:

  1. Makro e kul2012-05-21 02:12

    Mycket bra inlägg!

    SvaraRadera
  2. Håller med i det som skrivs, en sak jag dock saknar är vad ECB och EU kan/kommer göra åt saken, vad har de för möjligheter? Hittills har de ju lyckats ganska bra med att sparka burken framför sig med LTRO och andra aktioner.

    När många skriver om domedagsscenarion så känns det som de utgår från de spelregler som gäller idag på marknaden men vi har ju sett att det förändras snabbt så att det passar banker och politikers agendor.

    Vid en grexit, skulle t ex inte ECB kunna garantera Spanska och Italienska banker oändlig likviditet för att förhindra/mildra en uttagsanstormning? Nu förs det t ex diskussioner om att ESM pengar ska få användas till att rekapitalisera banker?

    Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kommer ECB och EU att vidta något slags åtgärder. Exakt vilka de blir kan vi bara spekulera i, men de har säkert någon kanin som de i panik kan ta fram ur hatten. Det handlar dock bara om att sparka burken en bit till nedför vägen och troligen gör åtgärderna i längden bara läget ännu värre.
      I längden måste det till högst impopulära reformer/åtstramningar för att bli av med problemen.

      Radera
  3. ECB skulle göra mer nytta genom att garantera/finansiera staternas underskott istället. Genom större utgifter från staternas sida kan man få fart på ekonomin minska arbetslösheten mycket mer riktat- anställ de arbetslösa och ge dom pengar.

    Istället väljer man att dumpa triljoner euro över bankerna, vilket endast kommer leda till att dom sitter med större reserver, ingen ökad utlåning kommer ske när tillgångspriserna har kollapsat och ekonomin går in i depression. Centralbankerna själva vet det här, men undrar om politikerna gör det.

    Citat från BIS: "the level of reserves hardly figures in banks’ lending decisions. The amount of credit outstanding is determined by banks’ willingness to supply loans, based on perceived risk-return trade-offs, and by the demand for those loans."

    SvaraRadera
  4. "Jaså? Skulderna då? Ska vi inte bry oss om dem? Där visar ju USA på en intressant väg med sin snabbt stigande statsskuld."

    Jo, alltså Obama är oöverträffad på det området. Bush blev ökänd för att vara ovarsam med statsfinanserna. Under sin tid vid makten lånade han mer än alla presidenter före honom tillsammans. Efter bara två år hade Obama gjort samma sak, och då är även Bushs lånande inräknat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett faktum är att Obama egentligen inte kan göra något åt USAs underskott, utvecklingen har nått den punkten. Ingen annan skulle heller kunna göra något pga samma faktum. Man kan lungt utgå från att situationen kommer att vara den samma efter valen i höst pga att USAs politiska system är handlingsförlamat. Systemet i USA bygger på 2 partier som kan sammarbeta och kompromissa men utvecklingen har lett till en stark polarisering mot ytterligheter, dessutom har det i praktiken uppstått 2 nya partier, Tea Party samt Occupy rörelsen. Allt detta bidrar till att systemet i USA gått i baklås och detta medför att det saknar betydlese vem som sitter i Vita Huset pga kongressens handlingsförlamning.

      USAs "Founding Fathers" designade konstitutionen utgående från ett system utav kontroller och balanser, men detta system byggdes på på ett sådant vis att den nu rådande starka polariseringen medför en total handlingsförlamning, något som märktes bla vid den senaste långbänken om skuldtaket ....

      Radera
  5. @16.47

    Ron Paul går till val på att skära ned utgifterna med tusen miljarder dollar det första året ...

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.