2010-11-14

Den fröodlade mångfaldens problem

Bilden till höger: Oaxacan Green Dent Corn
I kritikstormen mot "FRÖ-lagen", alltså Jordbruksverkets orimliga förslag till föreskrifter för ovanliga grönsaksfröer, har det även framkommit synpunkter att man borde byta fröer med varandra. Det har till och med startats upp en sida med namnet bytafroer.se. Nu är ju fröbyte mellan amatörer inget nytt fenomen. Redan i mitten av 1980-talet gick jag med i Föreningen Sesam, vars hela idé handlar just om fröbyte.
Föreningen Sesam är en ideell förening som genom praktiskt arbete verkar för att bevara den mångfald som finns bland köksträdgårdens och åkerns växter.

Föreningen vänder sig i första hand till hängivna odlare som är nyfikna på ovanliga eller gamla köksväxtsorter och andra nyttoväxter och som bevara dessa i odling.

Det centrala i verksamheten är att medlemmarna fröodlar dessa sorter. Egen fröodling är ett säkert sätt att bevara gamla favoriter även om de försvinner ur handeln.
Tittar man i Sesams senaste årsbok med alla medlemmarnas fröerbjudanden ser man dock ett problem. Det finns bara sex sorter av gurkor, en sort av pumpa, en sort av sommarsquash, två sorter av vintersquash, men 77 sorter av tomater. Det finns 39 sorter av bryt- och vaxbönor, 48 sorter av kokbönor, 70 sorter av ärter, men bara fyra sorter av majs och bara tre sorter av kål. Detta beror på att vissa grönsaksarter är enklare att fröodla än andra. Det är faktiskt så att för vissa arter är det svårt för andra än proffs att fröodla.
Bilden till höger: Miniature Rainbow Popcorn
Våra grönsaksväxter kan nämligen delas in i olika kategorier, till exempel självbefruktare och korsbefruktare, eller ettåriga och tvååriga.

Ettåriga självbefruktare är lätta att fröodla, t.ex. tomater, bönor och ärter. De flesta av våra sädesslag är också självbefruktare - vete, havre, korn, dinkel och hirs. Här räcker det i princip med några plantor för att hålla sorten i odling. Det finns ingen större risk för oönskade korsningar.

Korsbefruktare är svårare att fröodla, då de är promiskuösa och korsar sig med grannplantor av samma art. Resultatet blir ofta korsningar som inte är bra och som framförallt inte har de egenskaper som gör föräldrasorterna odlingsvärda. Om man korsar brysselkål med blomkål blir resultatet oftast plantor som är varken eller, och som är odugliga som grönsaker. Därför är det svårt att fröodla korsbefruktare, eftersom de måste hållas på tillräckligt avstånd från andra blommande plantor av samma art. Exempel på ettåriga korsbefruktare är majs, gurka, squash och pumpa samt sädesslaget råg. Visserligen kan man med olika trick som att sätta påsar över blommorna lyckas hålla sorterna åtskilda, men för de flesta korsbefruktare finns i längden också problemet med inavelsdepression. Man måste fröodla tillräckligt många plantor av dessa arter för att de inte ska drabbas av problem, ofta ett par hundra plantor. Ett par hundra plantor har ingen normal fritidsodlare plats för i sin trädgård, som dessutom måste ligga på tillräckligt avstånd från andra fröodlingar för att undvika korsningsrisker.

Ettåriga växter, som sätter frön redan första året, är lätta att fröodla. Tvååriga växter sätter frö först andra året och måste därför övervintras på något sätt. Vissa växter, såsom svartrot och palsternacka, kan helt enkelt övervintras i jorden på växtplatsen och är därför lätta att fröodla (förutom korsningsrisken). Andra växter kräver frostfri övervintring, exempelvis morötter och kål. För odlare som jag som bor i lägenhet finns ingen möjlighet att övervintra plantor.

Av dessa orsaker måste vi fritidsodlare som vill ha ovanliga grönsakssorter ha tillgång till fröfirmor som säljer frön av dem. Det måste alltså finnas professionella odlare som uppförökar sorter av tvååriga eller korsbefruktande grönsaker, samt fröfirmor som dessa fröodlare kan sälja till. Därför är de små fröfirmorna viktiga, och deras överlevnad får inte hotas av ett byråkratiskt Jordbruksverk eller korkade EU-direktiv.

Bilden till höger (klicka för att förstora)
En del av mina kokbönor från i år:

Borlotto di Vigevano Nano, Jacob's Cattle, Svensk vit, Hutterite Soup Bean, Orca/YinYang, Äkta tranbär, Kidney, Stella, svarta bönor, Rödhakeägg, Silute, Hungarian Butter, Sunset.
Av dessa sorter är det bara Vigevano Nano och Stella som finns med bland EU:s standardsorter. Bönor är dock som sagt lätta att fröodla själv.

Fler reaktioner på FRÖ-lagen har tillkommit sedan i onsdags.
Förutom Facebook-gruppen "Biologisk Mångfald åsidosatt av Jordbruksverket" har det också tillkommit ett Facebook-event "Försvara det fria fröet" som pågår till årets slut och redan samlat ihop över 1800 deltagare, samt en Facebook-sida "Låt inte Jordbruksverket utrota vår biologiska mångfald". Med tanke på medlemsantalet verkar eventet vara mest lyckat.

[Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ]

12 kommentarer:

  1. Du flöjten, jag tycker att det är lite väl mycket odling på din blogg just nu. Vi har förstått att frölagen är direkt destruktiv, men vi är nog många som inte bryr oss om att sätta oss in djupare i frågan.

    SvaraRadera
  2. Anonym:
    Då kan du helt enkelt hoppa över de inlägg som handlar om sånt du inte är intresserad av.

    SvaraRadera
  3. Du kan ju också göra en undersökning där du tar reda på vad läsarna vill läsa. Jag gillar till exempel sådant som tas upp på Market Skeptics.com.

    SvaraRadera
  4. Anonym:
    Visst kan jag ta reda på vad läsarna vill ha, men varför? Jag skriver inte bloggen i vinstsyfte. Jag väljer själv mina ämnen utifrån det som jag tycker är viktigt för tillfället.
    Sen handlar ju bloggen som jag skriver i rubriken "om framtidsfrågorna som hänger ihop - ekonomi, energi, miljö, jordbruk". Det har blivit väldigt mycket ekonomi, en hel del energi, men inte så mycket miljö och jordbruk.
    Så ni kära läsare kanske får stå ut med mer miljö och jordbruk här framöver...

    SvaraRadera
  5. flute, kör på som du alltid har gjort! Jag tycker inlägget är relevant och mycket intressant.

    Q

    SvaraRadera
  6. Crazy Cat Lady2010-11-14 23:31

    Tycker dina tankar är värda att läsa nästan oavsett vad de handlar om, flute.

    Och till Anonym 10:44 och 20:56 kan jag bara säga: SKAFFA DIN EGEN BLOGG FÖRIH-VETE.

    Läsare som ställer KRAV på vad fritidsbloggare ska skriva om är nog banne mig något av det värsta jag vet. Om läsningen inte passar går det bra att välja en annan blogg! Egocentrerade nedrans tyckare har vi nog av som det är här i världen.

    SvaraRadera
  7. Anonym:
    Market Skeptics tycker jag är ganska jobbig, liksom alla sajter som markerar "viktiga" citat med färgad understruken text, "extra viktiga" dessutom versaler och/eller kursivt.
    Jag orkar inte läsa deras "analyser". Föredrar Zero Hedge och Mish.

    SvaraRadera
  8. Sant, det blir mycket snabbscrollande på Market Skeptics. Tycker också att inläggen där kan bli lite väl långa, och rätt lite är skrivet av Eric själv. Jag gillar inte klippa och klistra-upplägget, men det han väl förmedlar är enastående. Market Skeptics tar ju också upp jordbruk, men då handlar det om t.ex. USDA:s uppblåsta siffror.

    SvaraRadera
  9. Vän av ordning vill påpeka att just svartrot mig veterligen är självbefruktande, så korsningsrisken är liten. Tack för ett i övrigt mycket bra inlägg!

    SvaraRadera
  10. J:
    Enligt grönsaksodlarnas "bibel" - Lena Israelssons "Handbok för köksträdgården" är svartrot en korsbefruktare.

    SvaraRadera
  11. "mest självbef, en del insekt korsbef, tvåkön" enligt Skarlind (2006) "Fröodling".

    SvaraRadera
  12. Jag är en ny läsare, men tycker du verkar ha en bra balans i de olika ämnena.
    Odling är mitt hjärteämne, så jag blir glad.

    Undrar föressten om du rekommenderar någon odlingsvärd kokböna. Eftersöker något med utsökt smak och hög avkastning förstås :)

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.