Det är en naturlag att man som investerare måste få mer betalt för att man tar risk på aktiemarknaden. En aktieägare ska över tid tjäna mer pengar än en som har pengarna på bankboken.Men för sjutton - det är inte i börskursen som aktieägaren ska kompenseras för att de tar risk, det är i den årliga utdelningen på aktierna! Om aktiekursen skulle råka stiga snabbare än inflationen är det en bonus, inget man ska räkna med! Är det en chefredaktör för en tidning med namnet "Aktiespararen" som är såpass okunnig? Seriösa företag ger rimlig utdelning på sina aktier, så att den som vill kan "sitta still i båten", då det är utdelningen som är viktig.
Även Hans Peterson, chef för investeringsstrategier på SEB, intervjuas och säger att man bör behålla sina aktier i fem till sju år. Han har i och för sig rätt i att de flesta femårsperioder har aktier gått plus, men jag undrar om han räknat bort inflationen. Ta en titt på det inflationsjusterade avkastningsdiagram för börsen 1920-2008 som jag gjorde i början av året. Då ser man att det finns flera femårsperioder som varit rättså dåliga eller till och med mycket dåliga. Problemet är att de flesta finansmänniskor blivit indoktrinerade av den extrema perioden 1982-2000. Eftersom denna period var såpass mycket bättre än genomsnittet kan vi förvänta oss att vi därefter som "rekyl" får en period som är betydligt sämre än genomsnittet. Vi har hittills kanske sett omkring halva den sämre perioden i den sicksackbörs som varit sedan år 2000. Vi kör en repris på avkastningsdiagrammet. Klicka på diagrammet för att förstora det.
Nedan diagram över kursutvecklingen för Stockholmsbörsen (Affärsvärldens generalindex) 1952-2010 (logaritmisk skala, ej inflationsjusterat, utdelningar inte medtagna).
Och så till sist inslaget ur Aktuellt.
Pär Magnusson från RBS är istället vettig!
Inlägg
Tyvärr är nog sparande generellt en tragiskt historiska om vi mäter i real avkastning.
SvaraRaderaJag gillar skarpt ditt diagram! Skulle vara intressant om man kunde ta fram ett likadant diagram, fast för andra tillgångar. Exempelvis banksparande, guld, skogsfastigheter, kommersiella fastigheter etc. Det är nog lika "deprimerande" siffror över avkastningen där sett mot inflationen.
Men som sagt. När det gäller aktier som sparform så är det av stor vikt att investera vid någorlunda rätt tillfälle. Fast det gäller mycket annat också.
Hela idén om ständig exponentiell tillväxt och exponentiell avkastning är en helt och hållet fossildriven företeelse. I ett längre perspektiv så är detta en i grunden dysfunktionell idé. Jag har en känsla av att tanken att detta faktiskt var möjligt etablerades först under kolonialismen, som följdes av den fossildrivna industrialiseringen. Tex. nordamerikas ursprungsfolk hade inget skriftspråk ellr universitet, men de förstod detta bättre än dagens politiska/ekonomiska/mediala maktetablissemang. Dessa maktstrukturer fungerar ju f.ö. på det sättet att man blir belönad/befodrad om man är lojal mot den rådande hierarkin och det rådande paradigmet... Är man kritisk blir man marginaliserad/bestraffad på ett eller annat sätt. Men det är ju iofs. inget nytt. Orwell beskrev ju detta redan 1948 ("1984").
SvaraRadera/Mats Lindqvist ASPO Sverige
Bra artikel! Som hyggligt långsiktig investerar är det utdelningarna man är ute efter. Blir det någon överdriven uppgång försöker sälja av.
SvaraRaderaSkulle vara intressant att se ditt diagram där du tar hänsyn till utdelningarna.
Du skrev själv att det är de man ska eftersträva.
Läser för tillfället en bok, Lords of Finance handlar om 30 talet. Det slår en, hur mycket som går igen idag. Går EMU under lär många ligga på gatorna och svälta. Jord och skogsfastigheter slumpades då bort, kanske blir det så igen.
Även aktiekurser måste ju på något sätt vara kopplade till tillgång och efterfrågan. När det är fler som vill köpa än sälja så går priset upp tills utbudet möter efterfrågan. När många vill plocka ut pengar från börsen så sjunker priset tills efterfrågan stiger tillräckligt för att ta hand om utbudet.
SvaraRaderaJag vill hävda att detta är vad som utlöste turbulensen vi har nu. Efter att USA höjt sitt skuldtak så var det många fonder som flyttade tillbaka placeringar till USA. Det ledde till ett överutbud av aktier i Europa och därmed sjunkande priser. De sjunkande börskurserna i Europa ledde till allmän oro och börsfallet spred sig sedan till USA. Det enda beviset jag har för den här förklaringen är egentligen att dollarn steg, vilket borde bero på ett nettoflöde av pengar till dollarn.
Om man tar min teori i ett mer långsiktigt perspektiv kan man göra en tänkvärd iakttagelse. Under en lång tid har vi haft ett stort privat och halv-privat (avtalspensioner, AP-fonder etc) pensionssparande som har köpt aktier. Eftersom tidigare generation inte har haft ett sparande på börsen i samma utsträckning har detta givit stort inflöde av pengar till börsen och stigande kurser. Vi kommer nu i ett läge då fler och fler med stora privata pensionsförsäkringar och avtalspensioner ska börja ta ut dem. Samtidigt gör den demografiska utvecklingen att antalet som sätter in pengar i pensionssparande kan antas vara minskande. På så vis borde det krävas ett utflöde från börsen. Men eftersom aktierna inte försvinner utan aktiehandeln är ett nollsummespel så måste detta innebära sjunkande kurser.
Någon av de kompetenta bloggare som brukar vara inblandade i diskussionerna här som kan göra en mer ingående analys av detta?
Han från aktiespararna syftare på totalavkastningen antaligen, och inte bara kursen...
SvaraRaderaDet står ingetting om aktiekursen i den där menigen.
"tjäna pengar över tiden" är Totalavkastningen...
DU har bråttom att idiotförklara ibland
Ekonomer har svårt att skilja på det som faktiskt är naturlagar och sådant som kan verka vara naturlagar men egentligen är system skapade av människan. Svårt att skilja åt är förresten ett för svagt ord: de vet inte skillnaden och kan därför inte skilja dessa åt och förstår inte vilken implikation det har.
SvaraRaderaExempel på naturlag är gravitation. Gravitation kommer alltid att finnas och kommer alltid att vara likadan.
Exempel på mänsklig innovation är ekonomi.
"Men för sjutton - det är inte i börskursen som aktieägaren ska kompenseras för att de tar risk, det är i den årliga utdelningen på aktierna!"
SvaraRaderaVar läser du det du invänder mot? Gösta Carlberg skriver ju bara att aktiespararen "ska över tid tjäna mer pengar än en som har pengarna på bankboken". I en akties totalavkastningen ingår både kurs och utdelning.
Då är polare Pär på problem-RBS mer tveksam då han jämför *börskursen* 1930 med 1985. Han gör två misstag:
1. bortser från utdelningarna
2. bortser från att inflationen slår hårdare mot alternativen, bankkonto och obligationer
Johan