Så ser peak oil ut

Många har spekulerat i hur världen kommer att te sig efter peak oil. Här följer en översättning av en bit från John Michael Greers senaste bloggartikel "What Peak Oil Looks Like". John Michael Greer är författare till flera böcker, bland annat "The Long Descent" och "The Ecotechnic Future: Envisioning a Post-Peak World". När ni läser det han skrivit nedan bör ni betänka att han bor i USA, som redan drabbats hårt av krisen.

Så har vår civilisation kommit in i vad John Kenneth Galbraith kallade "illusionens skymning", den punkt vid vilken slutet på en historisk process skulle vara klart synligt om alla inte vore så upptagna med att hitta orsaker att titta på annat. För tio år sedan pekade de få av oss som uppmärksammade peak oil ut att om kulmen för den globala konventionella oljeproduktionen kom innan meningsfulla åtgärder vidtogs, skulle priset på oljan stiga till tidigare oanade höjder, vilket skulle lamslå den globala ekonomin och driva politiska system över hela den industrialiserade världen in i en stigande spiral av funktionsrubbning och interna konflikter.

När nu de flesta sorters olja har ett pris över 100 dollar per fat, ekonomier runt hela världen är fast i en "pappersåterhämtning" värre än de flesta lågkonjunkturer, samt USA och EU båda låsta i politiska dödlägen mellan regionala och kulturella block med diametralt motsatta agendor, så har denna profetia visat sig vara ganska träffsäker, men man hör inte många som säger det nuförtiden.

Poängen som man måste förstå nu synes mig vara att detta är hur peak oil ser ut. Släpp fantasierna om plötslig kollaps å ena sidan, och fantasierna om obegränsat framåtskridande å den andra, och du får vad vi har - en lång gropig sluttning av stigande energipriser, ekonomisk kontraktion och politiskt misslyckande, avbruten då och då av en kris här, en lokal eller regional katastrof där, ett krig någon annanstans - alla mot bakgrunden av sönderfallande infrastruktur, sjunkande levnadsstandard, minskande tillgång till sjukvård och liknande tjänster, och dylikt, vilket förstås redan har hänt i USA sedan några år. En fristående observatör med ett ovanifrånperspektiv över landet skulle kunna se saker upplösas, såsom en sådan observatör skulle ha kunnat göra tills nu, men ingen av oss har varit eller kommer att vara fristående observatörer; vid varje punkt längs banan neråt, kommer de av oss som fortfarande har arbeten att kämpa för att hålla kvar dem, de som har förlorat sina arbeten kommer att kämpa för att få mat, kläder och husrum. Kriserna, katastroferna och krigen, för att inte tala om den mänskliga kostnaden av den bredare bakgrunden av nedgången, kommer att fylla luften med tillräckligt mycket rök för att göra en klar överblick över situationen ovanligt svår att få.

Under tiden kommer de som faktiskt har möjlighet att få något som liknar en klar överblick över situationen att på det stora hela ha all orsak att inte säga något om vad de ser. Politiker och medias experter kommer inte att ha något att tjäna på att erkänna realiteten av och takten i vår nations nedgång, och det kommer att finnas ett visst ironiskt nöje i att se dem famla efter orsaker att insistera att saker egentligen håller på att bli bättre och att lite tålamod eller ett regeringsskifte kommer att ge oss de goda tiderna åter. Det kommer utan tvekan att finnas mängder av den sorts uppenbar statistisk ohederlighet som till exempel insisterar att folk som inte längre får arbetslöshetsersättning inte längre är arbetslösa - det har varit normal praxis i USA i flera decennier nu, som ni vet. Det är normalt för regeringar som inte längre kan styra händelseutvecklingen att fixera sig vid det yttre, och försöka att stötta upp den bild av makt och välstånd de en gång hade långt efter att kärnan har försvunnit.

Det är därför inte längre nödvändigt att spekulera kring vilken sorts framtid slutet på det billiga energiöverflödets tidsålder kommer att innebära för den industrialiserade världen. Det paketet har redan levererats, och den ekonomiska likstelhet och det politiska baklås som har kopplat sina grepp över så många andra länder i den industrialiserade världen är, beroende på vilken metafor man väljer, antingen delar av paketet eller delar av förpackningsmaterialet, spridda över landskapet som lika mycket bubbelplast. Nu när framtiden är här får abstrakta överväganden och dagdrömmar om sånt som kunde ha varit vika för försöken at förstå vad som händer och fundera ut överlevnadsstrategier för att hantera den långa nedgången nu när den är här.

Översättningen är publicerad med Greers tillstånd - han vill gärna ha texter översatta till andra språk för att kunna puffa hans förlag till att sälja rättigheter till andra länder.