Att förstå "V:na" på aktiemarknaderna

I senaste Credit Bubble Bulletin förklarar Doug Noland bland annat en del av dynamiken bakom volatiliteten på aktiemarknaderna, framförallt de skarpa fall med efterföljande skarpa uppgångar som syns då och då och som ser ut som ett "V" i diagrammet. Se t.ex. Stockholmsbörsens Omxs30-index sedan augusti 2008 i diagrammet nedan.

I oktober hade vi ett extra kraftigt fall, följt av en mycket kraftig uppgång. Även förra veckan såg vi en V-liknande botten, om än av mindre magnitud. Förklaringen som ges är att det handlar om en "short squeeze", alltså att de som har hakat på nedåttrenden genom att blanka tvingas att köpa tillbaks sina blankningar och därmed driver upp aktiekurserna. Noland bygger på detta med ytterligare ett steg av dynamik på finansmarknaderna.

För att förstå Nolands förklaring måste man förstå lite bland annat om optioner. Dessa finns antingen som köpoptioner eller säljoptioner. Säljoptioner kan man köpa för att spekulera i att priset på den underliggande tillgången (aktien eller indexet) kommer att gå ner fram till optionens lösendag. En säljoption sägs vara "in the money" om dess lösenpris överstiger det nuvarande priset på den underliggande tillgången och optionen alltså skulle ge "pengar tillbaks" om den underliggande tillgången ligger kvar på samma pris fram till lösendagen. En säljoption sägs på motsvarande sätt vara "out of the money" om dess lösenpris ligger under det nuvarande priset på den underliggande tillgången och optionen alltså skulle förfalla värdelös på lösendagen om den underliggande tillgången då ligger kvar på samma pris. Optioner som är "out of the money" är förhållandevis "billiga" om man tror på en snabb rörelse på aktiemarknaden. Säljoptioner kan köpas som "värdeförsämringsförsäkring" på ett aktieinnehav.

En handelsstrategi av kategorin "Armageddon" bygger på att man köper på sig finansiella instrument som vid en krasch på de finansiella marknaderna (Armageddon) ger stor avkastning. Dessa finansiella instrument (derivat) är av en typ med stor inbyggd hävstång, exempelvis out-of-the-money-optioner. Samtidigt ligger man med huvuddelen av sitt kapital i exempelvis aktier, som tack vare centralbankernas nuvarande penningpolitik ständigt drivs uppåt i värde. På så sätt får man förhoppningsvis god avkastning både om marknaderna tuffar på uppåt och om de kraschar.

En "hedge" på de finansiella marknaderna innebär en "försäkring" eller "motvikt" - att man köper ett finansiellt instrument som rör sig tvärt om mot ett annat innehav.

Den inbyggda hävstången i Armageddon-handelsstrategier orsakar normalt små problem. Tänk till exempel om du går ut och köper säljoptioner på aktiemarknaden som är 25% out-of-the-money (kraschskydd). För det mesta behöver det finansiella derivatets motpart som utfärdade denna marknadsförsäkring inte göra eller bry sig särskilt mycket - så länge marknaden är lugn. Men om marknaden plötsligt är i en nedåtspiral, så kommer den datoriserade handelsmodellen att föreskriva att en kort position måste etableras som en partiell hedge mot den utfärdade "försäkringen". Om marknaden fortsätter neråt kommer mer (kort) säljande att krävas för att trygga att handelspositionen kommer att generera tillräckligt kassaflöde (handelsvinst) för att betala försäkringskontraktet. Allt eftersom denna out-of-the-money-option närmar sig lösenpriset stiger mängden ("delta") nödvändig handel exponentiellt. Men om marknaden sedan plötsligt återhämtar sig, kräver undvikandet av förluster att den korta positionen (hedgen mot marknaden) återställs (köps tillbaka) i en stigande marknad.

Denna typ av handelsstrategier orsakar alltså större volatilitet på aktiemarknaderna - det är därför vi får så skarpa "V" i bottnarna. Det behövs inte särskilt mycket köpande för att trigga en kraftig uppgång efter en kraftig nedgång på grund av de dynamiska effekterna. Att dessa handelsstrategier är populära beror på att de stora centralbankerna (Federal Reserve, Europeiska centralbanken och Japans centralbank) ständigt tillför ny likviditet till marknaderna och därmed driver priserna uppåt. Samtidigt är många aktörer på de finansiella marknaderna osäkra på hur länge denna strategi kan hålla och vill "försäkra sig" mot en eventuell krasch.

I dagens globaliserade finansiella värld gör det detsamma vilken centralbank som tillför likviditet. USA:s Federal Reserve har i oktober avslutat sitt program av kvantitativa lättnader (QE), men Japans centralbank fortsätter att pumpa ut likviditet på finansmarknaderna. Därför är det fortsatt lönsamt att spekulera i en uppgång på aktiemarknaderna, men med "kraschförsäkring".

Någon dag framöver kommer det dock att inträffa att en nedgång på aktiemarknaderna är så kraftig att den inte bromsas upp förrän en bra bit ner - kraschen är då ett faktum. När det händer och vad som utlöser det är dock svårt att sia om.