Finanskrisen är på intet sätt över, även om media numera ibland talar om den i dåtid, utan problemen i finansvärlden gör sig med jämna mellanrum påminda. Här några färska exempel från USA, Storbritannien och Schweiz.
Slutfacit för oktober vad gäller bankdöden i USA kom i fredags. 20 banker stängdes under oktober ner av de delstatliga inspektionsmyndigheterna, vilket är rekord för en kalendermånad. Den totala storleken på bankerna räknat i tillgångar var dock bara runt hälften av den i augusti - "bara" 22 miljarder dollar. Som synes av diagrammet verkar ingen trendvändning ännu vara i sikte.
I söndags ansökte också det amerikanska kreditinstitutet CIT Group (inte att förväxla med bjässen Citigroup) om rekonstruktion - de hade 71 miljarder i tillgångar. "CIT är ett av USA:s största finansföretag med drygt 7.000 anställda i Nordamerika, Europa, Latinamerika och Asien och över en miljon kunder". CIT hade fått 2,3 miljarder i nödlån från amerikanska staten - dessa får nu bokas in som pengar in i svart hål. Även om rekonstruktionen lyckas kan CIT:s utlåningskapacitet minska till 20% mot tidigare. CIT var viktiga långivare för omkring en miljon småföretag - frågan är hur detta kommer att påverka dessa. CIT tillhandahöll enligt Bloomberg 70% av all factoring i USA. Det handlar alltså om ett företag motsvarande t.ex. Svea Ekonomi, som köper fakturorna av småföretag så att de kan få bättre likviditet. Redan i somras florerade ryktena om CIT, men tydligen har man lyckats skjuta upp rekonstruktionen av CIT tillräckligt länge för att julhandeln i USA ska vara räddad. Andra finansföretag, t.ex. Wells Fargo, verkar stå på kö för att kapa åt sig CIT:s marknad, så vilka följder rekonstruktionen får är ännu så länge oklart.
Brittiska banker får mer statsstöd
I förmiddags meddelades att den brittiska regeringen kommer att gå in med ytterligare miljarder i krisdrabbade bankerna Lloyds Banking Group och Royal Bank of Scotland (RBS). Lloyds tänker också göra en rekordstor nyemission på 13,5 miljarder pund. Lloyds ägs idag till 43% av brittiska staten och RBS kommer efter kapitalinjektionen på 25,5 miljarder pund att vara 84% statsägt. Därmed blir räddningen av RBS världens hittills dyraste bankräddning. Tjosan! Jag har ett minne av att någon brittisk minister tidigare i år gick ut och sade att det värsta var över för bankerna - trodde någon på honom? Och brittiska statens finanser då? Redan innan den senaste bankräddningen räknade man med ett underskott på 175 miljarder pund för 2010 - 12,4% av BNP. Totalt har räddningen av Lloyds och RBS kostat den brittiska staten 68 miljarder pund, men IMF räknar med att räddningen kan komma att kosta totalt 132 miljarder pund. Men de näst dyraste bankräddningarna (hittills) var inte heller så pjåkiga - 45 miljarder dollar vardera till Citigroup och Bank of America.
Hursomhelst tvingas Lloyds och RBS att sälja av stora delar av verksamheten för att minska beroendet av statsstöd och uppfylla villkoren för stödprogrammet. Då ska man alltså för det första hitta köpare som inte vill pruta för mycket. För det andra ska Lloyds lyckas göra en rekordstor nyemission med en börs som ser ut att ha toppat för ett tag framöver. Det kan bli intressant...
Schweiziska UBS - krympande koloss
I morse rapporterade också Schweiziska storbanken UBS en förlust på 564 miljoner schweizerfranc mot förväntade 499 miljoner i förlust. Det var det fjärde förlustkvartalet i rad. Tydligen litar inte många av deras rika kunder på dem längre, utan har tagit ut pengar ur deras "wealth management". 26,6 miljarder schweizerfranc närmare bestämt - en ökning av utflödet jämfört med andra kvartalet i år. Dock har takten i nettouttagen totalt minskat från 39,4 till till 36,6 miljarder från andra till tredje kvartalet. Fortfarande är det väldigt stora nettouttag. Men "Business is steadily returning to normal" säger Oswald Grübel, ny vd sedan i våras. Är det normala att rika kunders uttag ökar och att folk i stort fortsätter att ta ut sina pengar i en strid ström? Hmm...
Hittills har UBS gjort de största förlusterna i finanskrisen av alla europeiska banker, vilket borde kunna förklara folks dåliga förtroende för banken. De har varit tvungna att göra sig av med flera tusen anställda och även sålt av bitar. I oktober 2008 tvingades de att be om statsstöd för att inte kollapsa. De fick en kapitalinjektion på 6 miljarder schweizerfranc och en fond med 40 miljarder dollar för att lyfta bort problemtillgångar från balansräkningen.
Ett grundproblem vad gäller UBS är storleken. Schweiz hade 2008 en BNP på 488 miljarder franc. UBS' balansräkning är på 1476 miljarder schweizerfranc, alltså tre gånger BNP. Det ska dock tilläggas att UBS' balansräkning har krympt rejält - för två år sedan var den på 2487 miljarder franc, se diagrammet nedan från kvartalsredovisningen.
Det finns i kvartalsredovisningen också en intressant del som heter "Off-balance sheet", som innehåller diverse finansiella derivat. De beräknar här värdena enligt någon modell (mark-to-market, mark-to-model eller kanske mark-to-fantasy) och positiva och negativa derivatpositioner tar i det närmaste ut varandra - 501 miljarder CHF mot 487 miljarder. Det underliggande värdet på positionerna är i en helt annan division - 45 biljoner CHF (tolv nollor). UBS är alltså involverat som part i närmare en tiondel av världens samlade finansiella derivat. Det är bara att hoppas att inget går snett. Att motpartsriskerna inte innebär någon fara. Att kontrakten verkligen tar ut varandra så som UBS påstår. Om det bara slår någon promille fel på 45 biljoner ger det gigantiska belopp. Hu!
För att liva upp stämningen med något positivt, så har den näst största schweiziska storbanken Credit Suisse rapporterat det bästa resultatet på två år för det tredje kvartalet - plus 2,4 miljarder schweizerfranc. Credit Suisse är inte lika stor som UBS, men ändå stor. Balansräkningen är på 1064 miljarder franc - "bara" lite drygt dubbla Schweiz' årliga BNP. Det borde dock inte vara något problem så länge banken går bra.
Detta med storleken är något som är gemensamt för många av världens problembanker. Flera banker världen över har tillåtits växa sig alltför stora, tills de börjar utgöra en risk för det land där de är baserade. "Too big to fail" - de blir för stora för att kunna tillåtas gå under. Enda lösningen är att stycka upp och/eller krympa bankkolosserna. Som jag ser det kommer detta att bli mer eller mindre oundvikligt för att lösa några av de strukturella problemen i den globala finansvärlden.
Läs andra bloggar om banker, schweiz, usa, storbritannien, derivat
2009-11-03
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hello Henrik!
SvaraRaderaSorry, this is actually in response to your February posting in English, "Western European Banks' Exposure to Eastern Europe." First of all, this was great analysis and so very helpful for my work. I was looking through the graphs and was hoping that you could please send me the data sets behind them. I would greatly appreciate your help with this. Thanks again for such an interesting and informative post!
Best,
Emre
P.S. My email address is ecilem@carana.com