Nu ska det plockas politiska poänger

Det var väl inte oväntat att både Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly och Socialdemokraternas näringspolitiske talesman Tomas Eneroth skulle passa på att plocka lite politiska poänger i samband med att Saab Automobile nu ser ut att gå i graven. De målar upp det som ett misslyckande för regeringen. Ohly anser att regeringen borde ha varit mer aktiv i att söka nya ägare till Saab. Förvånansvärt nog vill han dock inte se förstatligande. Eneroth anser också att "Regeringens passivitet har bidragit till att försvåra en konstruktiv lösning för SAAB". Han vill också att ägarna, regeringen och andra inblandade ska "finna en ny lösning, som är långsiktigt hållbar". Vänsterpartiets Rossana Dinamarca, riksdagsledamot och Trollhättebo, anslår en mer försonlig ton när hon föreslår att regeringen och oppositionen ska sätta sig tillsammans för seriösa diskussioner om fordonsindustrin och jobben. Heder åt henne för detta!

Men jag tror inte att det blir några politiska pluspoäng för Eneroth och Socialdemokraterna av dagens uttalande. Möjligtvis kan Vänsterpartiets väljargrupper se positivt på sådan retorik, och det är kanske de väljare som tvekar mellan (v) och (s) som Eneroth här siktar in sig på, inte "mittfältare" som tvekar mellan (s) och något av allianspartierna.

Att lägga skulden på regeringen för att de inte gjort tillräckligt för att rädda ett bilföretag som gått med förlust de flesta av de senaste tjugo åren framstår för mig som löjligt. Snarare tycker jag att regeringen borde ha hållit sig ifrån Saab Automobile mer än vad de gjort. Istället kunde de ha lagt energi på att locka alternativa industrier till Trollhättan och de orter där underleverantörer kommer att drabbas. För Saab Automobile har tyvärr inte en chans att konkurrera på dagens globala bilmarknad. Det handlar bara om att alla nu ska komma förbi faserna förnekelse, vrede och köpslående innan de kan ge upp och acceptera faktum. Men köpslåendet pågår fortfarande för fullt vad gäller det dödsdömda Saab Automobile.

Apropå Saab så frågar sig bloggrannen Cornucopia idag om Saab-kraschen är en "svart svan" (alltså en oväntad händelse med stora efterverkningar, typ 11 september 2001) för Sveriges ekonomi. Men enligt Talebs terminologi borde denna händelse snarare vara en "grå svan", alltså en händelse som många (men inte de flesta) kan förutse, men som ändå kommer som en överraskning. Frågan är dock om detta att Koenigsegg drar sig ur Saabaffären kommer som en överraskning för de flesta, vilket i så fall inte ens gör det till en "grå svan". Konsensus i media tycks ju snarast ha varit att Saab Automobile skulle ha varit ganska chanslösa även om Koenigsegg-affären gått i lås. Så jag tror att de flesta underleverantörerna har förberett sig på att detta skulle komma och agerat därefter. Kanske var den egentliga meningen med hela Koenigsegg-spåret att köpa tid så att underleverantörerna skulle kunna förbereda sig för det oundvikliga utan att drabbas alltför hårt.

Läs även andra bloggar om saab, bilindustri, politik