2018-01-04

Flygom mera!!

Infrastrukturminister - smaka på det ordet! Huru härligt är det icke? Ack, så det utstrålar makt, framåtanda och utbyggnad!

Sverige haver sedan i somras en infrastrukturminister vid namn Tomas Eneroth, socialdemokrat till färgen, som ser ut att taga sitt uppdrag att sikta framåt och uppåt på största allvar. Jag läser idag med glädje huru storstilade planer Herr Eneroth haver för Arlanda flygplats. Icke blott skall denna flygplats expandera, nej den skall i framtiden bliva det ledande flygnavet i Norden! Huru ärofulla äro icke dessa högt ställda ambitioner? Till råga på allt manar Herr Eneroth till nationell samling kring dessa ambitioner. Ack, vilken sant patriotisk enande kraft denne infrastrukturminister är!

Herr Eneroths grunder till dessa grandiosa planer äro sannerligen väl genomtänkta. Vi behöva helt enkelt bra flygförbindelser för att icke komma å den så nesliga efterkälken. Ty vi vilja förvisso icke vara sämre än våra grannar danskarna, som frikostigt satsa å sin flygplats i Köpenhamn.

Det må vid första anblicken (med tanke på Arlandas geografiska placering) förefalla som om Herr Eneroth främst hade Stockholms väl och ve i tankarna, men nej, hans planer äro mer vittomfamnande än så. De innefatta hela landet, ty Arlanda skall utgöra en motor för Sverige!

Herr Eneroth emottar för dessa sina högtflygande planer välförtjänt stöd från Fru Rankka, verkställande direktör för en av den kungliga huvudstadens viktigaste institutioner, nämligen Stockholms handelskammare. Hon påpekar så förnuftigt att Sverige icke må riskera att tappa i konkurrenskraft på grund av de usla flygförbindelser vi nu hava, utan att vi skola investera i denna styvmoderligt behandlade flygplats, framförallt för att icke riskera att förlora framtida utplaceringar av viktiga europeiska myndigheter.

Vissa elaka tungor försöka nu att misskreditera utbyggnaden av Sveriges pärla, vår största flygplats Arlanda, genom att i sin illvilja antyda att en större flygplats skulle förorsaka större utsläpp av koldioxid, en gas som redan Professor Arrhenius för etthundratjugu år sedan visade att den orsakar uppvärmning av klimatet. Intet kan emellertid vara mer felaktigt än dessa antaganden om ökade utsläpp! Kan vår stolte infrastrukturminister tänka ut så storstilade utbyggnadsplaner kan han säkerligen även tänka ut huru vi kunna hava fler flygförbindelser med mindre utsläpp. Eller måhända överhänder han detta uppdrag till sin för ändamålet kanske mer lämpliga regeringskollega miljöministern Fru Skog.

Så låtom oss framöver med stolthet bygga ut detta för Stockholm och Sverige livsnödvändiga nav, Arlanda flygplats! Och låtom oss flyga mer, ty det är viktigt för Sveriges näringsliv och den heliga tillväxten!

9 kommentarer:

  1. Sikta högre, vi kan ha raketflyg på Arlanda.
    https://www.youtube.com/watch?v=zqE-ultsWt0

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lysande, det mesta av CO2-utsläppen kommer att dumpas i yttre rymden - flygandet kommer få NEGATIV klimatpåverkan här på jorden! :-)

      Radera
  2. Även för flyget pågår utveckling för eldrift. Men det ligger efter bilmarknaden.

    Om vi tillverkar raketbränsle av väte och syre från vatten med hjälp av flödande energi eller fusion blir det med lämplig låg fart från början av bullerskäl fullt acceptabelt med raketflyg till och från Arlanda.

    Närmaste åren ser jag större sannolikhet för hybridfarkoster (med inspiration från Zeppelinare, helikopter, mm) som bränslesnålt och tyst landar och startar även från "små" centrala ytor. Den låga hastigheten är största hindret för längre flygningar.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  3. Huru enastående denna skrivelse rört oss i våra hjärtan och huru vi haver förtröstan i författarens, herr Flutes, insiktsfulla kunskaper i ämnet. Denna skrift torde röna stort erkännande i allt vidare kretsar öfver världen. Vi kan, som herr Flute påpekar, inte nog överskatta herr Eneroths betydelse och klokhet i dessa frågor.

    SvaraRadera
  4. Jag bara skakar på huvudet, fortsätter att förbereda för en tid med dyr eller bristfällig energitillgång och undrar stilla vad vi ska göra med alla dårskapsmonument när de inte längre fyller sin ursprungliga funktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan nog bli en tid med dyrare energi. Mer bristfällig energitillgång blir det vid krig eller naturkatastrofer. Vårt utsläpp av koldioxid mm ger klimatproblem och ett sätt att hantera det är ransonering,dvs bristfällig energitillgång. Men jag utgår från att priset med stor sannolikhet i längden får styra efterfrågan.

      Senaste siffror jag sett på världens subventioner av flödande energi och fossil energi är att stödet till det fossila fortfarande är störst trots Parisavtalet. Själv stöder jag det flödande och besparingar via investeringar på börsen, men flyger oftast utomlands för tåg till tex London kostar mångdubbelt mot flyg och är svårt att boka samt tar givetvis något längre restid.

      Under förra året svängde de flesta tröga biljournalister och insåg att elbilar kommer ersätta de fossila. Vi kan snart stapla upp de fossila till gigantiska pyramider fast bättre är att återvinna metallerna.

      Självkörande fordon i flottor (taxi förmodligen mest) kommer att konkurrera ut de flesta privata bilfärder innan 2030 enligt min bedömning. 2021 var året för genombrott enligt flera bedömare och några lovar nivå 5 tidigare. Alla självkörande projekt verkar utgå från eldrift.

      Var på seminarium i måndags om laddstolpar i Stockholm och professor Kågesson var inte bekymrad om litium för batteri med desto mer för kobolt. Han förslog EU att subventionera laddhybrider som klarar 50 km med halvt elbilsvärde. Skälet är att 70% av alla dagens körningar är kortare och utbyggnad av gruvor och stora batterifabriker tar 6-7 år. Bloggen Peak oil fick mig sedan att hitta Nano One i Kanada som bl a verkar ha lyckats ersätta kobolt i litiumjon. Givetvis köpte jag en aktiepost igår för att lättare följa bolaget och eventuellt investera mer.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Ursäkta OT, men hur köper du kanadensiska aktier styckevis utan att courtaget blir ohemult?

      Radera
    3. Karin nu köpte jag inte bara en aktie utan ett mindre antal. Courtaget blev därmed lågt per styck. Ökade sedan i måndags och inköpet sammantaget med två courtage är 1,58$ och kursen nyss 1,9$ vilket motsvarar 19,97%. Mycket nöjd så här långt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Vilse i pannkakan?

      Radera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.