2012-10-18

Norsk bostadsbubbla... gammal nyhet!

Idag läser jag att många toppekonomer varnar för bostadsbubbla i Norge, bland annat USA:s centralbank Federal Reserve, som drar paralleller till USA:s bostadsbubbla. En analytiker på storbanken BNY Mellon säger:
- De norska hushållens skuldsättning i förhållande till inkomsterna har ökat dramatiskt under det senaste decenniet och uppgår idag till runt 210 procent. Det är långt över den nivå som vi såg i USA innan bubblan sprack 2007, då var skulderna i förhållande till inkomster 130 procent, säger Mellor.
Robert Shiller, ekonomiprofessorn som tidigt varnade för den amerikanska bostadsbubblan, varnar också.
- Det finns all anledning att förvänta sig ett obehagligt slut på bostadsutvecklingen i Norge. Det här har jag även sagt till den norska regeringen
I förrgår kom också en rapport från Norska Finanstilsynet (finansinspektionen) som varnar för att de höga bostadspriserna och hushållens ökade skuldsättning utgör en risk för stabiliteten i den norska ekonomin och finanssektorn. IMF varnade redan i februari i år.

Här är detta gamla nyheter. Den som har följt denna blogg kunde redan i augusti 2010 läsa om den norska bostadsbubblan. Norska bloggen Tankeløse Plukk var en av de första att skriva om den i april 2007. I januari 2011 gjorde jag en jämförelse av de nordiska ländernas bostadsbubblor och kunde konstatera att Norges bostadspriser fortsatt att stiga de senaste åren - till och med lite mer än i Sverige, medan Danmarks bostadsbubbla sprack med besked redan 2007. Finland har haft en mer beskedlig utveckling av bostadspriserna, men även där har de fortsatt uppåt.

Med ökande bostadspriser följer ökande skuldsättning för hushållen och det är just där problemet ligger. När väl priserna sjunker börjar problemen, vilket man kan se i Danmark.

I februari i år gjorde jag även en ordentlig genomgång av Norges bostadsbubbla och oljeintäkterna. Norges oljeproduktion har de senaste åren sjunkit med runt 6 procent per år och trenden visar ännu inga tecken på att vända. Det är bara det ökande oljepriset som räddat de norska oljeinkomsterna, men någonstans finns en gräns för hur högt oljepriset kan drivas upp innan världsekonomin inte tål mer. När den gränsen nås kommer Norges oljeinkomster att sjunka i takt med oljeproduktionen (eller snabbare om oljepriset sjunker). Detta kommer troligen att bli spiken i kistan för den norska "boligboblen", om inte skuldsättningen i sig sätter punkt för den redan tidigare. Se nedan diagram över reala norska bostadsprisers utveckling sedan 1890 (från Tankeløse Plukk). Can you spot the bubble?
Och vi tar väl diagrammet över Norges oljeproduktion i repris också.
Notera hur Oljedirektoratet räknar med att den nedåtgående trenden magiskt kommer att plana ut.

Här hemma i Sverige ser ledande ekonomer äntligen ut att sansa sig. Riksbankschef Stefan Ingves skriver i SvD att det finns stora risker med alltför låg ränta. Lars E O Svensson lär väl gå i taket av detta.
Om Riksbanken inte tar hänsyn till skuldsättningen hos hushåll och företag kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Hög skuldsättning gör ekonomin skör, vilket kan få förödande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetslöshet.
Även Finanspolitiska rådets ordförande Lars Jonung uttalar sig och vill inte att Riksbanken sänker reporäntan, då det skulle kunna hota den finansiella stabiliteten. Jonung föreslår till och med en sänkning av inflationsmålet från nuvarande 2 procent. Även jag tror att det vore en smart anpassning till den verklighet vi nu lever i. Sedan 1995 har Riksbanken bedrivit penningpolitiken med ett inflationsmål på 2 procent per år. Varför de har valt just 2 procent förklaras så här.
Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer.
Riksbanken har i uppdrag av Riksdagen att verka för prisstabilitet (eller som det står i lagen "upprätthålla ett fast penningvärde"), vilket jag kan hålla med om att det är en god idé. De har tolkat det som att KPI-inflationen ska hållas på 2 procent i årstakt, vilket kan diskuteras. Varför just KPI? Varför inte KPIF, KPIX, HIKP eller något annat inflationsmått? Varför just 2 procent? De senaste 17 årens penningpolitik har ju definitivt inte lett till prisstabilitet vad gäller bostäder, även om KPI har hållits relativt stabilt.

15 kommentarer:

  1. Med tanke på hur skuldsatt Svenne Banan är, vad händer då Svenne hamnar på kilometerfabriken pga att efterfrågan på Svennes fd arbetsgivares produkter minskar ? Med tanke på hur Svenne i genomsnitt hyvlat sina n st kreditkort och i övrigt skuldsatt sig, vad händer då Svenne är tvungen att minska sin konsumtion på krita pga att arbetsförmedlingen inte kan hitta något jobb åt Svenne som får fortsätta på kilometerfabriken ?

    SvaraRadera
  2. Vill än en gång be om förtydligande. Om ett hushåll drar in 700 000 brutto och har en skuld på 2,1 miljoner på huset, är det 200% då? Eller är det nettoinkomst + tillgångar (hus)?

    Tycker inlägg av den här typen bara är meningslösa siffror utan sammanhang.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur de räknat ut 210% i det aktuella fallet (eftersom jag bara citerar BNY Mellons analytiker). Jag antar dock att de jämför med en uträkning gjord på samma sätt för USA (130%). Det intressanta är att skuldsättning i förhållande till inkomst är större i Norge nu än vad den var i USA då.

      Radera
    2. Men det behövs mer information för att dra paralleller. Jag påstår inte att du har fel, men ponera i land x där personer har 200% skuld utan tillgångar jämför med land y där mer personer har samma skuld men de äger sitt boende. Säger inte att det måste vara så här, men det är ju just det, meningslösa spekulationer. Bara i Sverige måste förhållandet mellan skuld och tillgång vara enorm jämfört med 20 år sen dom hyresrätter var klart vanligare.

      Tack annars för bra blogg!

      Radera
  3. Dock så bär norskarna sina skulder bättre. Tror de har både lånetak och amorteringskravpå 30 år. Dessutom är norsk ekonomi fortsatt glödhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan jag försöker väcka är ju hur länge Norges ekonomi kommer att fortsätta att vara glödhet, med tanke på minskande oljeproduktion.

      Radera
    2. Prognoser 2012 2013 2014 2015
      BNP Fastlands-Norge 3,6 3,1 3,2 3,4
      Arbeidsledighet 3,1 3,3 3,2 3,1
      KPI vekst 0,9 1,6 2,1 2,5
      Årslønn 4,2 3,7 4,1 4,5

      Bubblan är där men kommer pumpas upp än mer.

      Radera
  4. För övrigt, när man skärskådar norsk ekonomi verkar det som om Norge har en rejäl släng utav holländska sjukan ...

    SvaraRadera
  5. För att få en uppfattning om oljefondens prestation vore det intressant att veta vad man fått betalt för den norska oljan. Hade det lönat sig att spara oljan i marken istället för i oljefonden?

    SvaraRadera
  6. Norge har ju en del gas med... Intäkter från oljefonden har de också

    Sen har de ju även en jädrans massa vattenkraft..

    SvaraRadera
  7. Om norge går neråt så kommer även sverige stryka med.
    Norge har vuxit upp till att bli sveriges näst största exportpartner.
    Svenska företag gör bra klipp i norge.

    Norges sak är synnerligen sveriges sak med.

    SvaraRadera
  8. Varför just KPI? Därför att KPI inte inkluderar bostadspriser. Vilket gör att skuldvalutaskapande via bostadskrediter kan fortsätta. Vilket gör att valutamängden kan fortsätta öka. Vilket möjliggör nominell BNP-tillväxt (men inte reell, pga Peak Everything...). Vilket är förutsättningen för det ekonomiska systemet att fortsätta skjuta upp skuldkollapsen en smula på framtiden. Som sagt - skuldvalutan kräver exponentiell nominell tillväxt. I Sverige har man valt privat skuldsättning via ffa bostadskrediter för att driva denna exponentiella tillväxt.

    Men, eftersom exponentiell tillväxt är en omöjlighet i ett ändligt system (planeten) kommer systemet kollapsa. Sannolikt i hyperinflation pga tilltagande diskrepans mellan nominell BNP/"pengatryckande" och reella varor/värde. Men innan hyperinflationen, en deflationsepisod vari skulder förfaller, och de skuldsatta måste uppge sina tillgångar - en överföring av kapital till världens banker. Utmätning. Det som skapade alla "U"-länder. Det som nu förstör Grekland. Utmätning. Alltså stöld.

    Sedan hyperinflationär kollaps.

    Lösningen är att avskaffa skuldvalutan och införa äkta, skuldfria pengar utgivna av folket/staten/lokalsamhällen.

    Se t.ex. den här filmen:
    http://www.youtube.com/watch?v=jqvKjsIxT_8

    Eller mina egna texter i ämnet, t.ex. denna:
    http://limes.bloggagratis.se/2012/03/18/7559758-valutan-del-4/

    SvaraRadera
  9. Helt rätt Anders L, avskaffandet av centralbanken är den i särklass viktigaste politiska frågan. Den svenska kronan har förlorat mer än 99% av sitt värde sedan 1925 års 20-kronorsmynt i guld. Centralbanken har varit förödande för penningvärdet, och ändå finns det ingen makthavare som säger rakt ut att centralbanken ska bort. Vem arbetar de för egentligen?

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sveriges HICP har under de senaste tio åren haft en genomsnittlig årlig förändring på 1,8 %. Det mål som givits riksbanken var en inflation runt 2 %. Så vitt jag förstår har alltså Sveriges centralbank, under åtminstone de senaste 10 åren, bidragit till att stärka kronan så mycket de kunde inom ramen för sitt uppdrag. Hur menar du att centralbanken varit förödande för penningvärdet?

      Radera
  10. @cyrso

    Vad är det gemene man behöver köpa för sina pengar? Förutom livsmedel, drivmedel och fortskaffningsmedel så behöver man en bostad. Framförallt riktar sig min kritik mot centralbanken mot att man får för lite bostad för sina pengar; en enda kvadratmeter kostar ofta femsiffriga belopp. Att det är billigt med plastprylar och elektronik från Kina är för mig oviktigt.

    Mvh Guldnisse

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.